Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enkaustik, Enkaustisk målning - Enkelbeckasin - Enkel kolonn - Enkelnervig - Enkelplantering - Enkelt bokhålleri - Enkelt bolag - Enkhuizen - Enking, Ottomar - Enklang - Enklav - Enklitika - Enkolpion - Enkorn - Enkriniter, Enkrinitkalk - Enkuragera - Enkät - Enkönad - Enköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Enkelbeckasin—Enköping
874
heta järn. Så behandlade vaxfärger erhöllo,
liksom de senare uppfunna oljefärgerna, stark
lyskraft och stort djup. I nyare tid har ordet
e. brukats för att beteckna vaxmålning i allm.
Litt.: Donner von Richter, Ȇber Technisches
in der Malerei der Alten» (1885). (H. W-n.)
Enkelbeckasin, se Beckasiner.
Enkel kolonn, den vanligaste formering, i
vilken örlogsfartyg framgå. Fartygen gå rakt
bakom varandra, således i varandras
kölvatten, med vissa inbördes avstånd. ö-g.
Enkelnervig, se Blad, sp. 456.
Enkelplantering, se Skogsplantering.
Enkelt bokhålleri, se Bokföring, sp.
696, och Dubbel bokföring.
Enkelt bolag, se Bolag, sp. 725.
Enkhuizen [ä’ijkhÖizon], stad i nederl. prov.
Noord-Holland, vid Zuiderzee; 8,456 in v.
(1925). Driver fiske. Var under 1500- och
1600-talet Hqllands främsta fiskarstad med
ända till 40,000 inv.
E’nking, O 11 o m a r, tysk författare (f.
1867). Skildrar med sympatisk karakteristik
och humor det nordtyska småstadslivet i
romaner och berättelser, av vilka må nämnas
»Fa-milie P. C. Behm» (1903), »Patriarch Mahnke»
(1905), »Kantor Liebe» (1910) och »Monegund»
(1916). Monogr. av Hachtmann (1917).
Enklang (lat. uni’sonus), den rena primen,
den fullkomliga överensstämmelsen mellan två
toner av samma höjd. Jfr Prim.
Enklav (fr. enclave), en del av en stats
område, vilken är alldeles skild från
huvudområdet och på alla håll omgives av en annan
stat (el. av andra stater). Som e. betecknas
stundom även en från huvuddelen avskild del
av ett administrativt område (t. ex. av en
socken). — I Tyskland funnos fordom många
enklaver, förvärvade genom arv (el. köp) av
resp, stats furstehus. Efter revolutionen 1918
minskades deras antal väsentligt genom de
forna sachsiska furstendömenas
sammanslutning till »Land Thüringen». Några kvarstå
ännu, t. ex. Birkenfeld (oldenburgskt, inom
Preussen) och Hohenzollern (preussiskt,
mellan Baden och Württemberg, omslutande tre
württembergska e. samt med åtta egna e. i
Baden och Württemberg). — Från
huvudområdets synpunkt kallas stundom ett dylikt
avskilt område e x k 1 a v. V. S-g.
Enkli’tika (av grek, en, vid, och kli’nein,
stödja sig), ord, som tonlöst ansluter sig till
föregående ord, t. ex. min i »far min». —
Adj.: Enklltisk.
EnkoTpion, grek, (av ko’lpos, sköte, lat.
enco’lpium), litet hängsmycke av guld eller
silver, runt eller korsformat, prytt med bilder
av helgon eller av den korsfäste och i regel
dosformigt för att kunna innehålla en relik
och tjänstgöra som amulett. E. voro vanliga
särskilt inom den bysantinska världen på
900-och 1000-talet. De smyckades med emalj eller
nielloinläggningar. Ett runt och flera
korsfor-miga e. ha hittats i Sverige (jfr bilden). T. J.A.*
Enkorn, se Vete.
Ord, som saknas under
Enköpings vapen.
I blått fält fyra korsvis
ställda, gyllene liljor.
Enkrinlter, Enkrinitkalk, se Kalksten.
Enkuragera [aakurajVra] (fr. encourager),
uppmuntra.
Enkät [aij-], se E n q u é t e.
Enkönad, se Blomma, sp. 556.
Enköping, stad i Uppland, Uppsala län, vid
Enköpingsån, 4 km från dess utlopp i Mälaren
(Svinnegarnsviken). Staden ligger dels på
sluttningen av Enköpingsåsen, dels kring ån.
Areal 1,179 har,
varav 180 har reglerad
mark; 240 bebyggda
tomter 1925; 5,899
inv. (1927), av vilka
omkr. 1,500 bo i
fabrikssamhället F a
n-n a. Tax.-värdet av
fast egendom uppgick
1926 till 12,704,900
kr., därav 853,600 kr.
för jordbruksfastighet.
Bevillningstaxerade
inkomsten var s. å.
5,733,000 kr. Staden
har vattenledning och
elektricitetsverk.
Hu
vudgatorna, i stadens längdriktning, n. ö.—s. v.,
äro Kyrko- och Kungsgatan. Bland
byggnader med ålderdomlig prägel märkas utom
kyrkan rådhuset och prästgården, byggda
omkr. 1780. Rymligt stadshotell med annex
(förr dr Westerlunds bostad) vid Stora torget.
E. har sin största betydelse som medelpunkt
i en rik jordbruksbygd, och i stadens närhet
odlas i stor skala rotfrukter (»E:s pepparrot»,
vilken odling dock är stadd i tillbakagång)
samt trädgårdsalster. Bland industriella
anläggningar, till antalet 17 med 474 arb. och
3,233,400 kr. tillv.-värde (1925), märkas E:s
verkstäder (300 arb., 2,000,000 kr. tillv.-värde),
Nordströms linbanor (30 arb., 500,000 kr.
tillv.-värde), E:s ångbryggeri, Mälardalens
kvarn- och spisbrödsfabrik, E:s hyvleri m. fl.
Genom staden går utefter Kungsgatan den
stora landsvägen Stockholm—Västerås, och
under seglationstiden har E. daglig
ångbåtsför-bindelse med Stockholm. I E. finns station på
Stockholm—Västerås—
Bergslagens järnvägar,
och det är ändpunkt
för Uppsala—E :s och
E.—Heby—Runhällens
järnvägar. Staden har
avdelningskontor av
Upplandsbanken och
Sv. handelsbanken samt
sparbank. Där finnas
sjukstuga,
epidemisjukhus, apotek m. m. E.
utgör jämte annexet
Vårfrukyrka ett
pastorat i Åsunda kontrakt,
Ärkestiftet. Kyrkan är
vackert belägen på den
numera med barrskog
Enkolpion med
Kristusbild. Svensk efterbildning
efter bysantinskt original.
Jordfynd från Bredsätra
socken, Öland.
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
