Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enskilda banker - Enskilda brev - Enskilda järnvägarnas pensionskassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Enskilda brev—Enskilda järnvägarnas pensionskassa
884
rätt att genom ombud deltaga i den årliga
revisionen. K. f. av 1864: Grundfonden skulle
till fullo inbetalas och minst 60 %, högst 75 %
därav förvandlas till grundfondshypotek med
godkänd säkerhet att nedsättas i allmänt
förvar. Sedelutgivningen begränsades till de
deponerade grundfondshypoteken,
kassabehållning i mynt och sedlar, guld och silver,
tillgodohavande i riksbanken, fordringar på
kassa-kreditiv intill 50 % av grundfonden, mot
säkerhet, jämngod med fordringarna för
grundfondshypotek. I k. f. av 1874, året efter
guldmyntfotens införande, ändrades
sedeltäck-ningsbestämmelserna ånyo, så att utelöpande
sedelmängd skulle motsvaras av: de
deponerade grundfondshypoteken; reservfonden, i den
mån den blivit på samma sätt deponerad;
bankens fordringar intill 50 % av
grundfonden, under förutsättning att guldkassan vid
huvudkontoret utgjorde minst 10 % av
grundfonden ; samt dess guldkassa utöver dessa 10 %.
Emellertid hade den åsikten alltmera trängt
igenom i riksdagen och särskilt i Andra
kammaren, att all sedelutgivning borde
förbehållas riksbanken. En början till avveckling av
e:s sedelutgivning gjordes, då vid riksdagen
1879 beslöts att indraga e:s femkronesedlar.
Redan tidigare hade vinsten på sedelrörelsen
blivit beskuren genom beskattning, 1862
bestämd till 2 rdr per 1,000 av högsta under
året utelöpande sedelmängd, därefter höjd 1888
till 3 kr. och 1893 till 5 kr. Slutligen fick
riksbanken genom lag 12 maj 1897 ensamrätt
att utgiva sedlar, vilken lag skulle vara fullt
genomförd vid 1903 års slut, då oktrojtiden
för e. utgick. Dessas målsmän hade ivrigt
kämpat för bibehållande av sedelutgivningen,
framförande bl. a. följ, skäl: Riksbanken borde
först omorganiseras, så att riksdagens
en-våldsmakt över den upphörde; i motsatt fall
kunde den nästan allenahärskande banken
missbrukas av ett rådande parti. Vidare
kunde riksbanken ej utan betänkliga
rubbningar förse hela landet med behövliga
rörelsemedel, då sannolikt e. skulle nödgas
indraga sina avdelningskontor, upphöra med
postremissväxelrörelsen m. m., allt farhågor,
som ej blivit förverkligade. Sedelindragningen
fortgick successivt 1901—03 utan olägenheter,
vartill bidrog det vederlag, som i form av
billig kredit hos riksbanken blev åt e.
beviljat.
I och med sedelutgivningens upphörande
förlorade e. sitt förnämsta särmärke. De
skilja sig numera från övriga affärsbanker
förnämligast genom den bibehållna
solidari-tetsbestämmelsen. De lyda under lagen om
solidariskt bankbolag av 22 juni 1911. Deras
antal och andel i affärsbankernas omslutning
ha betydligt minskats. Här nedan ges en
uppställning över de år de börjat och ev. upphört
med rörelsen. Här ha e. berörts huvudsaki.
som sedelutgivande. Om deras verksamhet
f. ö. se Svenskt bankväsen. Jfr f. ö.
Bank och Svenska aktiebanker.
Skånes enskilda bank började 1831, uppgick 1910 i
Skandinaviska kredit a.-b.; Värmlands började 1833;
Kopparbergs började 1836, uppgick 1922 i a.-b.
Göteborgs bank; Östergötlands började 1837; Smålands
började 1837; Örebro började 1837, uppgick 1918 i
Skandinaviska kredit a.-b.; Mälareprovinsernas
började 1847, 1903 ombildad till aktiebank; Göteborgs
började 1848, 1903 ombildad till aktiebank;
Stockholms enskilda bank började 1856; Norrköpings
började 1857, sammanslås med Östergötlands 1927;
Vadstena började 1857, uppgick 1879 delvis i
Östergötlands enskilda bank; Hallands började 1857,
uppgick 1905 i a.-b. Göteborgs bank; Malmö började
1865, uppgick 1868 i Skånes enskilda bank;
Sundsvalls, Vänersborgs, Skaraborgs och Upplands började
1865; Kristianstads började 1865, 1902 ombildad till
aktiebank; Gävleborgs läns började 1865, uppgick
1911 i bank-a.-b. Norra Sverige; Västerbottens
började 1866, 1899 ombildad till aktiebank;
Kristinehamns började 1866, uppgick 1911 i Värmlands
enskilda bank; Borås enskilda bank började 1866,
uppgick 1917 i bank-a.-b. Södra Sverige; Södermanlands
började 1867; Kalmar började 1867, uppgick 1906
i bank-a.-b. Södra Sverige; Gotlands började 1869,
uppgick 1907 i bank-a.-b. Södra Sverige; Bohusläns
började 1869, uppgick 1905 i a.-b. Göteborgs bank;
Härnösands började 1870, ombildad till aktiebank
1908; Hälsinglands började 1874, uppgick 1917 i
a.-b. Mälareprovinsernas bank; Oskarshamns började
1877, uppgick 1889 i Smålands enskilda bank;
Norrbottens började 1893, uppgick 1903 i Härnösands
enskilda bank.
Litt.: »A. O. Wallenbergs sista uttalande i
bankfrågan» (1886); I. Hultman,
»Bankteknik» (4:e uppl. 1919); S. Brisman, »Sveriges
affärsbanker» (1924); minnesskrifter, utg. av
enskilda banker. O. Å.
Enskilda brev. Mot nuv. stadgande (T. O.
§ 2 mom. 4) om utgivande och utbekommande
av åt publik vård anförtrodda enskilda brev
(se Brevhemlighet) framhåller
Betänkande med förslag till T. O. av 20 dec. 1912,
att det är både högeligen oklart och, i den
mån det låter sig tolkas, orimligt. I K. m;ts
utslag 9 maj 1832 hade förklarats, att brev
ovedersägligen i första rummet angå och
tillhöra sin författare, av vilken det således ock
bör bero huruvida han vill låta sina
yttranden i brevet komma utom det enskilda
förtroendet. Riktigheten av denna tolkning anse
1912 års kommitterade svårligen kunna
bestridas; de finna den innehålla en regel av
bestående värde, som T. O. upptagit, långt
innan den hunnit stadfästa sig i andra
kulturländer. Men att t. o. m. brevskrivaren
själv skulle vara bunden av t. ex.
adressatens (eller rent av tredje mans) samtycke
till brevets publicerande anses föga rimligt
och är utan motstycke i utländsk rätt. -1m-
Enskilda järnvägarnas pensionskassa
bereder pension åt personer i enskild
järnvägs-förvaltnings tjänst samt åt deras efterlevande
makar och minderåriga barn.
Pensionskassans första reglemente stadfästes av K. m:t
25 maj 1888, och kassan konstituerades i
Stockholm 8 juli 1889. Enl. fr. o. m. 1 jan.
1921 gällande reglemente utgår pension till:
a) delägare, som efter fyllda 63 år frånträder
tjänsten, dock att delägare, som vid inträdet
i kassan före 1 april 1902 påförts
månadsavgift till högre belopp än 5 % av avlöningen,
blir pensionsberättigad efter fyllda 63 år först
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
