Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Entrelac, Bandflätning - Entremés - Entremets - Entre nous - Entrepôt - Entreprenad - Entreprenant - Entreprenör - Entre Ríos - Entresol - Entropi - Entropion - Entränning - Entusiasm - Enukleation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Entremés—Enukleation
894
riskt bestämda mönster, i regel
symmetriska eller rytmiskt upprepande ett och
samma motiv. Under folkvandringstiden och
den äldre medeltiden var denna ornamentik
vanlig. H. W-n.
Entremés, sp. (it. intermezzo, fr. intermède,
av lat. interme’dium, mellantid; eng.
inter-lude), i medeltids- och renässansdramat
mellanspel. Dylika finnas omtalade i Spanien
redan under 1400-talets början. Trol.
förstods därmed urspr. varje art av mindre
drama, dans eller mimiskt upptåg, som
avbröt föreställningen av ett religiöst drama,
liksom vid middagen mellanrätten avlöste
serveringen av de stora stekarna (ordet
stammar näml, liksom fars trol. från
kökssprå-ket). Sedermera blev e. nästan liktydigt med
fars, således ett kortare drama av burleskt
komiskt innehåll. Under det spanska
dramats blomstring fr. o. m. Lope de Vega
förekomma alltid dylika mellanspel i både
de världsliga och de religiösa dramerna. Fr.
o. m. mitten av 1600-talet uppdyker
benämningen sainete. J. M.*
Entremets [ätremä’], fr., mellanrätt.
Entre nous [ätre no’], fr., oss emellan; i
förtroende.
Entrepöt [ätrapå’], franskt namn på
tullfritt nederlag. E.-institutionen tillåter
importören dels att utan erläggande av tull
re-exportera på nederlaget inlagt varuparti, dels
att därifrån uttaga erforderliga kvantiteter
för inhemsk konsumtion mot erläggande av
tull för den uttagna delen. E. kan ha formen
av ett av staten upprättat och förvaltat
offentligt nederlag (e. réel) eller av ett med
statlig tillåtelse upprättat och under statlig
övervakning stående privat nederlag (e.
fic-tif). — E. betyder även stapelplats, d. v. s.
ort, över vilken in- och utförseln för ett
större område äger rum. K. H. A.
Entreprenäd [vanl. arj-] (sv. bildning av fr.
entreprendre), avtal el. beting om arbete el.
leverans av större omfattning. Se A r
bets-be t i n g, Auktion, sp. 507, och
Gästgivarskjuts.
Entreprenant [ätroprønä’], fr., tilltagsen,
företagsam.
Entreprenör [vanl. arj-] (fr. entrepreneur),
person, som åtager sig entreprenad. Jfr A
r-betsbeting och Entreprenad.
Entre Rios [ä’nträ ri’ås], provins i ö.
Argentina, mellan floderna Paranås och
Uruguays nedersta lopp; 74,571 kvkm, 531,165 inv.
(1925). Huvudstad: Paranä. E. är en
vågfor-mig slätt, delvis parklandskap, som i s.
övergår i träskmarker; i n. värdefulla skogar.
Klimatet är milt och hälsosamt. Jorden är
bördig med förträffliga betesmarker för får.
Huvudnäringar äro boskapsskötsel, jordbruk
samt frukt- och vinodling. Viktigaste
produkter äro boskap, ull, konserverat kött. E. är
genomdraget av ett vitt förgrenat järnvägsnät,
1,173 km 1924.
Entresol [aqtersåT] (fr. entre-sol, it. mezza-
nina), halvvåning, mellanvåning, våning av
lägre höjd, oftast markerad i fasaden genom
en egen, låg fönsterrad. En högre våning,
som genom ett bjälklag (delvis) avdelats i två
lägre våningar (varvid bjälklaget vanl. dragés
förbi fönstren på ung. halva deras höjd, utan
att detta framträder i fasadens anordning),
säges vara entresolerad. H. W-n.
Entropl (av grek, entre’pein, vända om),
ett begrepp, som infördes av Clausius,
kvoten mellan en värmemängd och den
tillhörande absoluta temp. Vid varje process,
som förlöper av sig själv utan yttre tvång,
växer systemets e. el. blir möjl.
oförändrad. Denna stadiga strävan till ökning av
e. sammanhänger på det intimaste med
värmets allmänna tendens att alltid övergå
från en kropp med högre temp. till en med
lägre och aldrig tvärtom. Clausius utsträckte
sina betraktelser att gälla hela universum
och uttalade satsen: världens e. strävar mot
ett maximum. Möjligheten av den då till slut
inträffande »värmedöden» har betvivlats av
bl. a. Arrhenius, som i nebulosorna såg ett
undantagsfall. En på statistisk bas, med
användande av sannolikhetskalkylens metoder
gjord teoretisk undersökning av begreppet e.
har utförts av Boltzmann (se d. o.). Han
påvisade en allmän tendens hos
naturföreteelserna att övergå från mindre sannolika till
mera sannolika tillstånd oeh satte e. lika med
logaritmen för denna sannolikhet. Litt.: W.
Ostwald, »Energi» (1908; 2:a uppl. 1912); T.
Svedberg, »Arbetets dekadens» (2:a uppl.
1920); C. W. Oseen, »Atomistiska
föreställningar i nutidens fysik» (1917); S. Arrhenius,
»Världarnas utveckling» (8:e uppl. 1924); H.
Tallqvist, »Energi och e.» (2:a uppl. 1924). J. T.
Entro’pion, grek, (av entre’pein, vända om),
inåtvändning av ögonlocket eller endast av
dess fria rand, ögonhårens rivning mot ögat
medför en pinsam skavningskänsla, tårflöde
och ljusskygghet. Blir åkomman långvarig,
kan synförmågan nedsättas genom grumling
av hornhinnan. Inåtvändningen förorsakas
bl. a. av kramp i ögonlocken vid
ögonsjukdomar, som äro förenade med stark
ljusskygghet, av ärrskrumpning i bindhinnan,
framför allt vid trakom, av slapphet i
ögonlocken vid hög ålder m. m. Behandlingen är
huvudsaki. kirurgisk. K. G. P-n.
Entränning, en mycket gles vävnad, så
kallad, emedan den väves med blott en tråd
mellan varje tand i vävskeden; nyttjas av
tapetserare vid stoppning av möbler o. dyl.
Entusia’sm [arj- el. än-] (grek,
enthousias-mo’s), hänförelse, eldhåg. —
Entusiasmera, hänföra, elda. — E n t u s i a’s t,
hänförd beundrare. — Adj.: E n t u s i a’s t i s k.
Enukleation (av lat. enucleäre, utskala),
operation, vid vilken sjukligt förändrad
vävnad inom kroppen borttages el. »utskalas».
E. avser vanl. uttagandet av ögat, ett efter
yttre ögonskador el. spontant uppkommen
ögonsjukdom stundom nödvändigt ingrepp.
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
