Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enukleation - Enuma elisch - Enumerationsmetoden - Enuresis - Envallsson, Carl Magnus - Enveloppe - Enveri (Anvari), Auhadu-d-din Ali
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Enuma elisch—Enveri
896
Läkning inträder i regel inom en vecka, och
senare inlägges i den tomma ögonhålan ett
s. k. emaljöga (se d. o.). K. G. P-n.
Enuma elisch, »En gång då ovan», de båda
första orden i det babyloniska
världsskapelseeposet, efter vilka detta fått sitt namn. I sin
nuv. gestalt stammar detta epos från konung
Assurbanipals (668—626 f. Kr.) bibliotek och
vill visa huru Babylons stadsgud Marduk blev
gudarnas herre och konung. Det går
emellertid tillbaka till äldre källor, som skildrat
huru sumerernas huvudgud, En-lil, en gång i
tidernas början dödade urtidsdraken Tiamat
och av dess kropp skapade himmel och jord
samt danade människan av lera, blandad med
blodet av en gud. — Litt.: E. Briem,
»Babyloniska myter och sagor» (1927). E. B-m.
Enumerationsmetoden (av lat. enumerätio,
uppräkning), det sätt för angivande av
till-lämpningsområdet för en lagbestämmelse, att
— i st. f. att vissa allmänna kännetecken på
därunder fallande förhållanden uppställas —
en uppräkning av avsedda förhållanden (eller
grupper av förhållanden) äger rum i lagen.
Uttrycket nyttjas särskilt i lagen om K. m:ts
regeringsrätt. Jfr Regeringsrätten. (-1m-)
Enurèsis (av grek. enouréi’n, låta sitt
vatten), ofrivillig avgång av urinen, förekommer
vanligast hos barn och oftare hos gossar än
hos flickor före pubertetsperioden och visar sig
därigenom, att barnen »väta under sig» i
sömnen. Man skiljer mellan dylik e. nocturna,
om en ofrivillig urinavgång sker endast
nattetid, och e. diu’rna, då dylik förekommer även
i vaket tillstånd, ss. då barnets
uppmärksamhet på sig självt slappas vid lek, skratt, hosta
o. s. v. E. kan ha lokala orsaker, efter vilkas
avlägsnande den försvinner. Stundom bidrager
bristande uppmärksamhet eller självsvåld till
dess uppkomst; ofta nog kunna alls inga
orsaker upptäckas. Medikamentös behandling
medför vanl. blott tillfällig förbättring, men
ofta försvinner åkomman av sig själv, då den
sjuke blivit äldre. Med stränghet i uppfostran
vinnes här vanligen intet. I. H.
Envallsson, Carl Magnus,
teaterförfattare (1756—1806). Aren 1780—1806 dels
författade, dels översatte eller bearbetade E.,
huvudsaki. för Stenborgska teatern, omkr.
80 stycken; han
åstadkom större delen av
denna scens repertoar och
var särskilt tolk av den
franska operetten. Hans
allvarliga dramer,
»Gustaf Ericsson i Dalarne»
(1784) m. fl., äro svaga.
För lustspelet däremot
ägde han större
begåvning, vilket man särskilt
finner av den lyriska
komedien »Slåtterölet eller
kronfogdarne» (1787), som länge åtnjöt en
utomordentlig popularitet och från vilken
åtskilliga bevingade ord härstamma (t. ex.
»När jag super, är det rätt» och »Det är
ej nog att vara hängd, man bör ock
hövlig vara»). E:s bearbetningar av främmande
teaterstycken utmärka sig genom fyndig
lokalisering. I sångstycken böjer sig hans lätta
och behagliga verskonst alltid smidigt efter
de livliga och väl valda melodierna; hans
kupletter tillhöra den svenska sångscenens
bästa. Några parodiska deklamationer mot
Thorild ådrogo sig stor uppmärksamhet. Jfr
uppsats av Flodmark (i Sveriges
Teaterhistoriska Samfunds Årsskrift 1914). (O. W-n.)
Figur till art. Enveloppe 2.
Enveloppe [ävelå’p], fr. 1. Omslag, kuvert.
2. (E n v e 1 o p p.) Om en given kroklinje
eller yta kontinuerligt ändrar sitt läge efter
en viss lag, så att ett system av oändligt
många dylika kroklinjer eller ytor bildas,
inträffar det i allm., att en annan kroklinje
eller yta uppstår, som tangerar var och en av
de ursprungliga. Denna senare benämnes det
givna systemets e. (omslutande). Så t. ex.
bildas en e., om en stav av given längd, Z, tänkes
glida från ett utgångsläge, sammanfallande
med i/-axeln, till ett slutläge, sammanfallande
med æ-axeln, medan dess ändar hela tiden
beröra vardera axeln. T. B.
3. I huvudgraven framför en eller flera
fästningsfronter liggande sammanhängande
eller av tvärverk avskuren lågvall
(contre-garde eller couvre-face) till skydd för
huvudvallens eskarpmur. E. nyttjades huvudsaki.
i nederländska och äldre preussiska
systemen. (L. af P.)
Enveri (Anvari), Auhadu-d-dln All,
persisk skald (d. mellan 1189 och 1191). Idkade
omfattande studier i Tüs ooh ansågs av sin
samtid som mycket framstående astronom.
Efter en dikt till seldschukfursten Sandschars
(1117—57) ära blev han dennes gunstling och
fick snart anseende som Persiens förnämste
panegyriker. E. författade även satirer,
elegier m. m. E:s samlade dikter utgåvos i
litografi i Lucknow 1880. K. V. Z.*
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
