Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epigoner - Epigrafik - Epigram - Epigyn - Epik - Epikaste - Epikles - Epikris - Epiktetos (vasmålare) - Epiktetos (filosof)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Epigrafik—Epiktetos
918
i den grekiska sagan sönerna till de sju
furs-tar, som under ledning av Adrastos (se d. o.)
och Polyneikes drogo i härnad mot det
beo-tiska Tebe. E. företogo tio år senare ett nytt
fälttåg och förstörde staden. De voro A 1
k-m a i o n, son till Amfiaraos, A i g i al e u s,
son till Adrastos, Diomedes, son till
Ty-deus, Promaehos, son till Parthenopaios,
Sthenelos, son till Kapaneus,
Thersand-r o s, son till Polyneikes, och Euryalos,
son till Mekisteus. E:s krigståg gjordes
tidigt till föremål för grekernas episka diktning
och behandlades sedermera även av den
tragiska skaldekonsten. Efter K. Immermanns
roman »Die Epigonen» betecknar epigon en
person, som utan originalitet följer stora
föregångare. A. M. A.*
Epigrafik (av grek, epigrafé, inskrift),
in-skriftskännedom, den gren av fornkunskapen,
som sysselsätter sig med tolkningen och den
vetenskapliga bearbetningen av de inskrifter,
som äro i behåll från äldre tider. Se I
n-skrifter. Jfr Epigram. — E p i g r
ä-f i k e r, inskriftsforskare. — Epigräfisk,
som hör till epigrafiken. A. M. A.*
Epigra’m (grek. epi’gramma, påskrift,
inskrift), hos forntidens greker urspr. sådan
inskrift, som brukade anbringas på
gravvårdar, votivgåvor, minnesmärken o. s. v. för att
angiva deras bestämmelse. E. tvingar till
strängaste begränsning, i det att åt en enda
tanke gives ett i möjligaste mån
sammanträngt och tillspetsat men på samma gång
fulländat och poetiskt avrundat uttryck. Mästare
i detta slags miniatyrdiktning och dess
egentlige grundläggare var Simonides från
Keos (omkr. 500 f. Kr.). På 300-talet f. Kr.
utvecklade sig epigramdiktningen till en
litteraturart för boken. Det finns e. av t. ex.
Platon. Epigramdiktningen odlades ivrigt
under den hellenistiska tiden. E. samlades längre
fram av bysantinska lärde till s. k.
antologier, av vilka några kommit till vår tid.
Viktigast är den s. k. »Anthologia Palatina»
(utg. senast av Stadtmüller, övers, av valda
e. av E. Zilliacus, »Grekiska e.», 1922). E.
ur inskrifter samlades av G. Kaibel,
»Epi-grammata graeca» (1878). Bland romerska
epi-grammatister intager Marti alis främsta
rummet. C a t u 11 u s författade likaledes
åtskilliga små dikter i epigrammatisk stil. Även
de s. k. priapeiska kvädena kunna
räknas till denna klass. A. M. A.*
Det moderna e. är vanl. satiriskt, och man
kräver, att det skall samla och tillspetsa
innehållet i slutraden till en formell poäng, den
s. k. udden. — De lärda humanisterna på
1500-och 1600-talet idkade flitigt epigramdiktning.
I England följdes Martialis’ exempel av John
Owen, och senare skrevos e. av bl. a. Dryden,
Swift, Addison, Goldsmith, Young och framför
allt Pope. I Frankrike har e. blomstrat rikt,
särskilt det polemiska; Marot, Boileau,
Vol-taire, Marmontel och Lebrun må nämnas. I
Tyskland ha e. merendels haft en didaktisk
Ord, som saknas under
tendens och utgjort Sinngedichte. Det
konstmässiga e. fick fart på 1600-talet med Logau
m. fl.; under 1700-talet följde bl. a. Wernicke,
Kästner, Lessing, Schiller och Goethe.
I Sverige upptogs epigramdiktningen av
1600-talets skalder efter tyskt föredöme.
Logau och hans skola stodo modell för Carl
Arosells »Ett hundrade öfwerskrifter», Olof
Wexionius’ »Poetiske bi- och öfverskrifter»,
Carl Gripenhielm m. fl. Israel Holmström vart
ryktbar för sitt e. över Karl XII:s »Pompe».
Under senare frihetstiden och Gustav lll:s
tid nådde det svenska e. sin blomstring; Dalin,
Kellgren, Oxenstierna, Leopold och fru
Lenn-gren förtjäna framhållas liksom något senare
Franzén, Tegnér och Erik Sjöberg. Med
Atter-boms xenier omplanterades i Sverige det
litterärt polemiska e. efter Goethes och Schillers
förebild. I Sverige liksom annorstädes ha
distikon och rimmade jamber varit de
vanligaste versformerna. — Samlingar av e.
finnas av Savage (1859), Benedix (1861), Booth
(2:a uppl. 1865), Dodd (2:a uppl. 1875), Adams
(1890) och Preyer (1897). Jfr Lessing,
»Zer-streute Anmerkungen über das Epigramm»;
Herder, »Ueber das griechische Epigramm»;
Reitzenstein, »Epigramm und Skolion» (1893);
Levy, »Martial und die deutsche
Epigram-matik des 17. Jahrhunderts» (1903).
Epigrammätiker el. Epigramm
a-t i’s t, författare av e. — Epigramm
ä-t i s k, kort, fyndig, bitande. R-n B.
Epigyn säges blomkronan el. hyllet (och
ståndarna) vara, när fruktämnet är
undersittande.
Epik, episk diktkonst, se Epos. — E’p
i-k e r, episk författare.
Epika’ste, se I o k a s t e.
Epiklès, en bön om den helige Andes
sändande, genom vilken i den gamla kyrkan (och
ännu i den österländska) elementen till en
början endast i dopet (vatten och olja) men
längre fram även i nattvarden (vin och bröd)
invigdes för sitt ändamål. M. Pf.
Epikris (grek. epi’krisis), vetenskapligt
utlåtande om ett sjukdomsfalls uppkomst,
utveckling, förlopp och behandling.
Epiktetos (grek. Epi’ktetos), attisk
vasmålare, verksam vid slutet av 500-talet f. Kr.,
en av de främsta och fantasirikaste
banbry-tarna för den rödfiguriga stilen. Målade
företrädesvis skålar och andra kärl med flack och
öppen form; behandlade mytologiska motiv
men oftare scener ur vardagslivet. H. W-n.
Epiktetos, romersk filosof (omkr. 50 e. Kr.
-—omkr. 130 e. Kr.). Var född i Frygien,
vistades i Rom först som slav och sedan
som frigiven samt gjorde sig där känd som
filosofisk lärare. Sedan han fördrivits från
Rom vid en av kejsar Domitianus’ filosof
förföljelser omkr. år 90, grundade han en skola i
Nikopolis i Epirus. Hans rykte var redan
under hans livstid mycket stort, och ännu är han
mycket känd genom ett utdrag ur hans
skrifter, »Encheiridion» (Handbok; på sv. senast
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
