- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
919-920

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epiktetos (filosof) - Epikuré - Epikuros - Epilepsi - Epileptiker - Epilobium - Epimedium - Epimenides - Epimetheus - Épinal - Epinasti - d’Épinay, Louise

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

919

Epikuré—d’Épinay

920

1921), som fortfarande nyttjas som filosofisk
uppbyggelsebok. Av E:s skrifter, som
upptecknats av Arrianus, finnas kvar fyra böcker
av »Diatribai» (Underhållningar) och
fragment. Filosofiens uppgift är enl. E. att lära
vad man bör begära och vad man bör undvika.
Filosofen blir därför en själens läkare, och
det botemedel, som anbefalles, är att draga
sig tillbaka in i sig själv och att
underordna sig gudomens lag. Enl. modernare
uppfattningar överensstämmer E:s lära i hög
grad med den äldsta stoicismen, varför hans
arbeten äga oskattbar betydelse för
kunskapen om denna. Åsikten, att E. skulle vara
påverkad av kristendomen, tillbakavisas av
Bonhöffer i »Epiktet und das Neue Testament»
(1911). Litt.: Bonhöffer, »Die Ethik des
Stoikers Epictet» (1894); Weber, »La morale
d’Épictète» (i Revue de Métaphysique et de
Morale 1907). C. H-m.

Epikuré, lärjunge, anhängare till Epikuros;
person, som främst eftersträvar förfinade
njutningar. — Epikurei’sm, en e:s
lev-nadslära. — Adj.: Epikurèisk.

Epiküros (grek. Epi’kuros, lat. Epicürusj,
grekisk filosof (341 el. 342 f. Kr.-—270 el. 271
f. Kr.), från Samos. Började vid 35 års ålder
lärarverksamhet i Aten och samlade i sin
berömda trädgård kring
sig lärjungar i mängd,
också kvinnor. E.
författade ett mycket
stort antal skrifter;
de ha till största
delen gått förlorade.
Fragment, som finnas
kvar, ha utgivits bl. a.
av Usener i
»Epicu-rea» (1887), av Diels i
»Sitzungsberichte der
königlich preussischen
Akademie der Wissen-

schaften» (1916) och av Cyril Bailey (1926). —
Filosofiens uppgift är enl. E. att genom tal och
tänkande göra människorna lyckliga. Det
praktiska intresset är således härskande, och
E. uppställer sin fysik endast för att befria
människorna från fördomar, som hindra deras
lycksalighet. Demokritos’ atomism anses av
E. bäst fylla denna uppgift. Människorna
behöva då ej frukta dömande gudar eller
vedergällning efter döden. Genom att antaga, att
atomerna kunna avvika från den räta linjen,
vill E. ge en viss betydelse åt den fria viljan.
I sin etik antar E., att lusten är det högsta
goda. Vissa handlingar, som åtföljas av lust,
medföra dock även starkare olust och äro
därför onda. Man bör därför ej söka
ögonblickets njutning utan lycksalighet, utbredd
över hela livet. E. anbefaller därför ej ett
stormande njutningsliv utan vis
självbehärskning, för vilken den andliga njutningen är
mera betydelsefull än den kroppsliga. Dygden
eller vetandet har till uppgift att fastställa
hur man bäst når den verkliga lusten. —

Ord, som saknas under

Litt.: Guyau, »La morale d’Épicure» (1878);
J. Kreibig, »Epikur. Seine Persönlichkeit und
seine Lehre» (1886); M. Renault, »Épicure»
(1903); E. Joyau, »Épicure» (1910). C. H-m.

Epilepsi, fallandesot (se d. o.).

Epile’ptiker, fallandesjuk. — Adj.:
Epi-1 e’p t i s k.

Epilöbium, se Duntravsläktet.

Epilög (grek. epi’logos), avslutningsdikt el.
-tal, efterpjäs; stundom — (tragiskt) slut.

Epime’dium, växtsläkte av fam.
Berberida-ceae, med tvåtaliga, täml. stora blommor och
kapsel. 11 arter i Asiens bergstrakter och i
Sydeuropa, vårblommande, fleråriga örter med
vanl. trefingrade blad, oftast samlade vid
stjälkens bas; flera av dem, t. ex. E. alpinum,
odlas i trädgårdar.

Epime’nides (grek. Epimeni’des’), grekisk
siare från Faistos på Kreta, levde omkr.
600 f. Kr. E. är säkerligen en historisk
personlighet, ehuru uppgifterna om hans
levnadstid gå isär; enligt en uppgift skall han ha
kallats till Aten på 590-talet f. Kr. för att
rena staden och befria den från en härjande
pest, enligt en annan verkade han där omkr.
500 f. Kr. Han är den mest bekante av de
undermän och reningspräster, som uppträdde
i Grekland under århundradena före
perserkrigen, och berättelserna om honom ha
utsmyckats med legendariska drag. Det påstods
t. ex., att E. insomnat i en grotta och vaknat
först efter 57 år. Flera nu förlorade
mystiskreligiösa diktverk tillskrivas honom. M.PnN-n.

Epimèthéus (grek. Epimethéu’s, eg. »den
efteråt eller för sent sig betänkande»), en
titan, broder till Atlas och Prometheus. E.
är en motsats till den sistnämnde, och den
roll han spelar i sagan angives av hans
namn. Se P a n d o r a och
Prometheus-myten. A. M. A.*

Épina’l, stad i ö. Frankrike, Lorraine, vid
övre Moselle; huvudort i depart. Vosges; 28,352
inv. (1921). Har betydande bomullsindustri;
viktig järnvägsknut. Bekant för sin
fabrikation av grova färgtryck (se P. Perront, »Les
images d’Épinal», 1912). — É. omskapades
efter kriget 1870—71 till en stark
gördelfästning med 6 km radie och 44 km omkrets. Den
utgör tills, m. Verdun, Toul och Belfort
stödjepunkt i den starka franska gränsförsvarslinjen
längs Meuses och Moselles övre lopp.

Epinastl, se Retningsfysiologi.

d’Épinay [depinä’], Louise, fransk
författarinna (1726—83). Var dotter till en
baron de Tardieu d’Esclavelles, äktade 1745 en
kusin, generalförpaktaren de La Live d’É.,
men skildes 1749 från honom. Hon hade
sedan flera förbindelser, var först älskarinna
till Dupin de Francueil, George Sands farfar,
senare under 27 år till F. M. Grimm. Bekant
med Rousseau, byggde hon åt denne
1’Ermi-tage, en paviljong nära hennes mans slott
La Chevrette i Montmorencydalen, och
Rousseau bodde där 1756—57. Rousseaus kärlek till
hennes svägerska madame d’Houdetot ledde
E, torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free