Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ericsson, John - Ericsson, Lars Magnus - Ericsson, Ollas Anders, i Ovanmyra - Ericulus - Ericus Erici (Erik Eriksson Sorolainen) - Ericus Nicolai (Erik Nilsson) - Ericus Nicolai Svart - Ericus Olai (Erik Olsson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
Ericsson, L. M____Ericus Olai
962
Förenta staternas regering beredde honom
den hedersbetygelsen att 1890 låta överföra
hans stoft till fäderneslandet på den
amerikanska pansarkryssaren »Baltimore». På
Fi-lipstads nya kyrkogård står sedan 1895 hans
gravkapell, uppf. efter ritningar av H.
Hedlund och Y. Rasmussen. I Amerika finnas tre
statyer av E., två i New York (avtäckta 1893
och 1903) och en i Washington (avtäckt 1926
i närvaro av kronprins Gustav Adolf). I
Sverige ha över E. rests en staty i Göteborg
(1899), modellerad av I. Fallstedt, och en byst
i Stockholm (1901), modellerad av J.
Börje-son. För E:s minne verkar i Förenta staterna
The J. E. memorial society. — Litt.: W. C.
Church, »The life of J. E.» (2 bd; 2:a uppl.
1892); C. Adelsköld, »J. E.» (1894). E:s
porträtt återges på vidstående plansch. G. H-r.
Ericsson, Lars Magnus, telefontekniker
(1846 5/5—1926 17/is). Arbetade 1866—72 vid
öller & co:s verkstad i Stockholm för
tillverkning av telegrafapparater och fysikaliska
instrument, praktiserade i Tyskland och
Schweiz, uppsatte i
Stockholm 1876 en
mindre
instrumentverkstad, där han 1877
började tillverka
telefonapparater På detta
nya område t ।
industriell verksamhet
visade E. stor
begåvning både som
konstruktör och som verk
stadsledare. Hans
fa
brikat vunno hastigt anseende och fingo en
betydande marknad i både Sverige och
utlandet. Med H. T. Cedergren delar E. äran av att
svenska telefonväsendet vunnit världsrykte.
1896 överlät E. sina uppfinningar och
konstruktioner samt hela fabriksrörelsen till a.-b.
L. M. Ericsson & co., från vars aktiva
ledning han drog sig tillbaka 1901. Jfr
Allmänna telefonaktiebolaget L. M.
Ericsson. G. H-r.
Ericsson, Ollas Anders, i Ovanmyra,
riksdagsman (f. 1858 ®/3). E. var led. av Andra
kammaren från 1887 till majriksdagen 1911
samt av Första kammaren 1912—21. Han var
bl. a. led. av bevillnings- (1902—19),
konstitutions- (1919 urt.) och statsutskottet (1920—
21) samt av försvarsutskottet (1901) och
för-fattningsutskottet (1919). I Andra kammaren
tillhörde E. urspr. gamla lantmannapartiet
men drog sig småningom mer åt höger och
slöt sig till nationella framstegspartiet samt
var en tid ordf, i dess förtroenderåd. 1918
övergick han till Bondeförbundet. E. har
motionerat bl. a. om avskrivning av
grundskatterna, förbud för bolag att förvärva
jordbruksfastighet och om obligatorisk
nykter-hetsundervisning i skolorna. Han har varit
led. av rusdrycksmedels-, nykterhets- och
nykterhetsunde rvisningskommittéerna. Ths.*
Ord, som saknas under
Eri’culus, se Centetidae.
Ericus Erlci (Erik Eriksson S o r
o-1 a i n e n), svensk-finländsk biskop (omkr. 1546
—1625). F. i Letala (Åbo och Björneborgs län),
blev 1578 rektor i Gävle och kanske
förnämligast för sin benägenhet att främja Johan
III :s synkretistiska intressen av honom 1583
utnämnd till biskop i Åbo (till 1618 även över
Viborgs stift). Han understödde konungens
strävanden att åvägabringa en union med den
ortodoxa kyrkan, översatte på hans initiativ
»röda boken», vilken han 1577 underskrivit,
till grekiska samt författade en dogmatisk
avh. Planen, att E. personligen med dessa
aktstycken skulle uppvakta patriarken i
Konstantinopel och erbjuda honom rätten att
inviga svenska biskopar, kom aldrig till
utförande. Vid Uppsala möte gjorde E. avbön
för dessa sina åtgöranden, ådagalade
påfallande stort renlärighetsnit och påyrkade
cal-vinisternas uppräknande bland kätterska
sekter. Vid tillämpandet av Uppsala mötes
beslut visade han i allm. måttfullhet; denna
gjorde honom misstänkt både av Sigismund,
med vilken han politiskt men ej religiöst
sympatiserade, och av hertig Karl. Han blev
fängslad av hertigen 1599, anklagad och
rannsakad men frikänd. Karl sökte förgäves få
honom avlägsnad från biskopsämbetet; dock
återvann E. med tiden dennes förtroende. — E.
ägde en obestridlig duglighet och stort nit
men har av motståndare beskyllts för
självrådighet och äregirighet (jfr hans hos Gustav
II Adolf sökta och erhållna bekräftelse på
adelskap). Han översatte till finska den
svenska kyrkohandboken (»Käsikiria», 1614),
utgav likaledes på finska dels en vidlyftigare
förklaring till Luthers lilla katekes (1614),
även tryckt i sammandrag (1629), dels den
länge enda utläggningen på detta språk av
kyrkoårets evangelier (»Postilla», 1621—25).
Han medverkade ock vid tillkomsten av den
första finska psalmboken (»Hemmings
psalmbok», 1610—14). A. G-w.
Ericus Nicoläi (Erik Nilsson), teolog
(födelse- och dödsår ej kända). Studerade vid
utländska högskolor, blev därvid magister
och baccalaureus samt var 1485—89
exami-nator i fil. fakulteten i Leipzig och blev
därunder trol. teol. dr. Han blev scholasticus i
Uppsala 1494 och lärare vid det nyinrättade
universitetet. E. är mest känd som
översättare av ett par arbeten av Paristeologen
Ger-son, »Aff dyäfwlsens frästilse», den första på
sv. tryckta bok i Sverige (1495; i
fotolitografisk faksimile 1876), och »Ars moriendi,
Jo-hannis Gerson lärdom hwrw man skal læra
dö til siälenne salicthet» (1514; i fotolitografi
1881). A. G-w.
Ericus Nicoläi Svart, biskop, se Svart.
Ericus Oläi (Erik Olsson), »den svenska
historieskrivningens fader» (d. 148 6 24/i2).
Härstammade säkerligen från något torftigt
uppländskt hem, blev student i Rostock 1447 och
magister artium där 1452, inskrevs 1475 vid
E, torde sökas under Ä. VI. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
