Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ericus Olai (Erik Olsson) - Ericus translatus - Eridanus (Floden) - Erie - Eriekanalen - Eriesjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Ericus translatus—Eriesjön
964
univ. i Siena, där han s. å. promoverades till
teol. dr. E. var 1459 led. av Uppsala
domkapitel oeh blev, då 1477 Uppsala universitet
inrättades, dess förste lärare i teologi samt
höll som sådan föreläsningar, vilka finnas
bevarade i en lärjunges anteckningar. Större
betydelse äger dock E. som historieskrivare.
På uppmaning av konung Karl Knutsson och
ärkebiskop Jöns Bengtsson författade han en
»Chronica regni gothorum», som, frånsett den
kortfattade och obetydliga Prosaiska krönikan
från 1450-talet, utgör Sveriges första
sammanhängande rikshistoria (utg. -av J. Messenius
1615; nya uppl. 1654 och 1828, den senare i
»Scriptores rerum suecicarum»; sv. övers.
1678). Arbetet, som sannolikt författats
under Karl Knutssons andra landsflykt åren
1464—67, skildrar rikets historia från tiden
för Kristi födelse till ärkebiskop Jöns
Bengtssons död 1467. Källmaterialet utgöres
väsentligen av förutvarande krönikor, särskilt
Eriks-och Karlskrönikorna, annaler och diarier, varav
några nu synas vara förlorade, de inhemska
helgonlegenderna, Rodericus Toletanus’
kompilation av Jordanes’ gotiska historia, utdraget
ur Saxos danska krönika, det rimmade
sammandraget av Olof den heliges saga och några
världshistoriska kompendier; för Magnus
Erikssons och Albrekts tid återgår skildringen
på tendentiösa källskrifter. Undantagsvis har
E. också begagnat några förmodligen i
dom-kapitelsarkivet funna brev och urkunder,
särskilt rörande folkungarnas brödrastrider. I
detta för sin tid icke obetydliga material
söker han bringa kronologisk reda; i regel
följer han för den äldre tiden Prosaiska
krönikans ledning, dock icke utan kritik. För
den sista perioden, 1452—67, stöder han sig
väsentligen på egna iakttagelser el.
personliga meddelanden, vilket ger detta parti av
hans krönika ett visst källvärde.
E. var en lärd man efter medeltida
fordringar, fullkomligt oberörd av den först i slutet
av hans levnad i Tyskland inbrytande
humanismen, vilket synes ej minst av hans
barbariska latin. Hans kritiska ståndpunkt är
medeltidens, och världsuppfattningen i stort är
den vanliga medeltida kyrkliga åskådningen.
Stilen är i regel torr och opersonlig, men
E. saknar icke berättartalang; den
framträder, när ämnet väcker hans intresse, t. ex.
vid skildringen av Engelbrekts resning. Han
söker därjämte städse uppspåra motiven till
personernas handlingar och höjer sig
därigenom över föregående svenska annalister och
krönikörer. E. delar de nationella
strävandena; han hatar unionen och anser dess
stif-tarinna värd »det djupaste helvetet», prisar
Engelbrekt och hyser tydliga sympatier för
Karl Knutsson, ehuru hans kyrkliga
ståndpunkt hindrar honom att taga parti för den
sistnämnde i hans kamp mot ärkebiskop Jöns.
E. var av allt att döma en stilla och fridsam
natur, som föga passade för tidens politiska
stormar, en uppriktigt from ande, som
vör
dade kyrkan och dess traditioner och med
iver ägnade sig åt dess tjänst; men på samma
gång värmdes han av de demokratiska och
nationella rörelser, som genomgingo hans folk
och förebådade en ny tids inbrott. Han är
även Sveriges förste kände psalmdiktare; en
svensk psalm av E. fanns intagen i Sv.
psalmboken före 1819. Originaltrycket av
denna psalm och många andra vittnesbörd
intyga, att han efter döden blivit föremål för
helgondyrkan (»helge doktor Erik i
Uppsala»). L. S. (E. Ngn.)
Ericus translatus, se Erik translatus.
ErFdanus (Floden E.), stjärnbild på s.
stjärnhimlen, se Stjärnor.
Erie [i’eri], stad vid Eriesjön i staten
Pennsylvania, U. S. A.; 93,372 inv. (1920); blev
stad 1805; 1900 var invånarantalet 52,733.
Den har Eriesjöns bästa naturliga hamn
innanför Presque Isles sandrevlar, är
handels-centrum för en rik vin- och jordbruksbygd på
Eriesjöns kustslätt, är ett viktigt
järnvägs-centrum och har betydande industri (särskilt
stål- och maskinindustri). Ett fort
upprättades här av fransmännen 1758. H. N-n.
Eriekanalen [i’øri-] (numera New York
state barge canal) förenar Eriesjön—
Niagarafloden (vid Tonawanda) med
Hudsonfloden (vid Troy). Den har i Förenta
staternas trafikhistoria spelat samma roll som Göta
kanal i Sveriges. Den är också samtida med
denna, färdigbyggd 1817—25. Dess öppnande
betydde, att ett tons last kunde fraktas från
Eriesjön till New York för 1/20 av kostnaden
förut och att transporttiden minskades från
20 till 8 dagar. New Yorks starka tillväxt
från 1820-talet beror till stor del på E.
Dess trafik var 1872 6,7 mill. ton men
minskades sedan och var 1913 2,6 mill. 1909—19
ombyggdes den, utvidgades till 61 m bredd
och fick 3,6 m djup samt har sedan fått en
något ökad trafik. 57 väldiga slussar
övervinna nivåskillnaden mellan Eriesjön och
Hudson. Med bikanaler utgör kanalens längd 717
km, vartill komma 560 km kanaliserade sjöar
och floder. H. N-n.
Eriesjön [i’eri-], den näst minsta och den
grundaste av de stora sjöarna på gränsen
mellan Kanada och U. S. A. Dess ellipsformiga
yta är 25,700 kvkm, dess väst—östliga
längdutsträckning 400 km, dess största bredd 92
km, största djup 64 m. Höjden över havet är
174,5 m, endast 3,5 m under Huronsjön, vars
avlopp, Detroitfloden, den mottar. Stränderna
äro i allm. låga, och kustlandet är täckt av
god, i isdämda sjöar under istiden avsatt
ler-och sandjord. Klimatet är väl lämpat för
fruktodling. E. är ett stormigt, särskilt av
cyklonala västanvindar genomdraget område.
Stormarna vålla stora växlingar i
vattenståndet (upp till 2,5 m). Sjöfarten varar från
mitten av april till mitten av dec. Sjön är rik på
fisk, bl. a. av sik- och gäddsläktena
(»white-fish», resp, »pickerel»).
E. bildar med de tre västligare sjöarna en
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
