Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eschricht, Daniel Frederik - Eschscholtzia - Eschstruth, Nataly von - Esch-sur-Alzette - Eschwege - Eschweiler - Escobedo, Mariano - Escoffier, Auguste - Escompte - Escorial - Escott, Thomas Hay Sweet - Escudo - Escurial - ESE - Eselhuvud - Esenbeckia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
Eschscholtzia—Esenbeckia
1020
skrev E. »Ilaandbog i physiologien»
(1834—-41) och »Tolv föredrag over udvalgte
æm-ner af læren om livet» (1850; »Det
phy-siska lifvet», 1858); han hävdar där tillvaron
av en särskild livsprincip, bevisad av
organismernas ändamålsenliga byggnad och
funktioner. E. anlade en stor jämförande
anatomisk samling, med en då enastående samling
valdjur, som han särskilt studerat. E-k N-d.
Eschscholtzia californica.
Eschscho’ltzia, växtsläkte av fam.
Papavera-ceae, uppkallat efter den ryske naturforskaren
Johann Friedrich Eschscholtz
(1793—1831). Igenkännes lätt på att de båda
foderbladen sammanväxa till en tuta el.
mössa, som kastas av, när blomman öppnar
sig. över 40 arter i v. Nordamerika,
företrädesvis Kalifornien, enåriga, glatta örter med
finflikade blad och långskaftade, vanl. gula
el. vita blommor. Flera odlas som
prydnadsväxter, bl. a. E. californica,
»Ijussläckarväx-ten». G. M-e.
Eschstruth [ä^trot], Nataly von, tysk
författarinna (f. 1860), g. 1890 m. F. v.
Kno-belsdorff-Brenkenhoff. E. är en ytterst
alsterrik romanskribent i Marlitts maner och har
vunnit vidsträckt popularitet. Ett 40-tal av
hennes verk finns på sv., »Gåslisa», »Polskt
blod» m. fl.
Esch-sur-Alzette [ä^-syr-alzäT], stad i
stor-hertigdömet Luxemburg, vid Alzette; 21,208
inv. (1922). Järnvägsknut. Medelpunkt för
storhertigdömets järnbergverk. Smältugnar
och stålverk.
E’schwege, stad i preuss. prov.
Hessen-Nassau, vid Werra; 12,684 inv. (1925). Livlig
industri.
E’schweiler [-vallor], stad i preuss.
Rhen-provinsen, vid Rurs biflod Inde; 26,068 inv.
(1925). Järnvägsknut. Stenkolsgruvor
(Aachens stenkolsområde), järn-, zink- och
blyverk ; sockerbruk.
Escobedo [äskåcoä’öå], M a r i a n o,
mexikansk general (1828—1902). Deltog i
inbör-desstriderna i Mexiko på 1850-talet och var
1867 överbefälhavare i striden mot kejsar
Maximilian (se d. o.), som han tillfångatog
och lät avrätta.
Escoffier [äskåfie’], A u g u s t e, fransk
mästerkock (f. 1846). Kom 1865 till den
berömda restaurangen Le moulin rouge i Paris
och blev vid krigsutbrottet 1870 kökschef vid
Rhenarméns högkvarter. Han blev fången i
Metz, var efter frigivningen kökschef bl. a.
vid Le moulin rouge till 1878 samt därefter
bl. a. vid Savoy hotel och Carlton hotel i
London och organiserade köksavdelningarna
vid flera av Europas och Amerikas förnämsta
hotell. E. har skrivit »Guide culinaire» (1903;
många uppl.; »Handledning i modern
kokkonst», 1909).
Escompte [äskå’t], fr., se Diskont 2.
Eseoria’1 (sp. El Escorial), två grannorter i
sp. prov. Madrid, 40 km n. v. om Madrid, på
högslätten vid Sierra de Guadarramas fot;
6,336 inv. (1921). Där ligger, 1,130 m ö. h., det
kolossala slottet och hieronymitklostret El real
sitio de San Lorenzo del Escorial de la
Victoria. Det anlades på grund av ett löfte, som
Filip II gjort i slaget vid S:t Quentin (S:t
Laurentius’ dag, 10 aug. 1557); grundplanen
är ett halster, helgonets attribut. Byggnaden
uppfördes 1563—89; från 1567 leddes arbetet
av Juan de Herrera (se d. o.), som i allt
väsentligt satt sin prägel på dess arkitektur.
Kring 16 gårdar gruppera sig palats- och
klosterbyggnaderna runt om den väldiga
centralkyrkan, vid vars kor den kungliga
privatvåningen är anbragt. Hela anläggningen är
utförd i grå granit och täckt med grå skiffer.
Dess arkitektur, särskilt i ytterfasaderna, är
enkel och dystef men utomordentligt
storslagen; vissa interiörer äro däremot rikt
utsmyckade. — I gravkapellet vila Spaniens
flesta konungar fr. o. m. Karl I (V).
Biblioteket inrymmer en betydande samling
handskrifter, mest arabiska, och äldre tryckta
(övervägande historiska) böcker. 1808
plundrades slottet av fransmännen. — Litt.: O.
Schubert, »Geschichte des Barock in Spanien»
(1908). H. W-n.
Escott [e’skot], Thomas H a y S w e e t,
engelsk skriftställare (1844—1924). Utgav
1882—86 Fortnightly Review och skrev bl. a.
»England, its people, polity and pursuits»
(1879; flera uppl. och övers.), »Lord Randolph
Churchill» (1895), »Edward Bulwer» (1910) och
»Masters of english journalism» (1911).
Escu’do, sp., eg. »sköld», namn på flera äldre
spanska, spansk-amerik. och port, guld- och
silvermynt; ett gällande guldmynt i Chile =
5 pesos; sedan 1911 Portugals myntenhet, med
ett guldvärde av ung. 4 kr. och uppdelat i 100
centavos (1,000 escudos kallas 1 conto). G.H-r.
EscuriaT, annan namnform för Escorial.
ESE, förk. för elektrostatiska enheter, se
C. G. S. - s y s t e m e t.
Eselhuvud, rundhult av trä el. järn med
ändamål att förbinda undermast med svår
stång (svårt e.) el. denna med bramstång
(brameselhuvudet) el. ock klyvarbom med
bog-spröt (bogspröteselhuvudet). Ax. L.
Esenbe’ckia, växtsläkte av fam. Rutaceae,
med omkr. 15 arter, träd el. buskar, i
tropiska Sydamerika, företrädesvis Brasilien. Den
bittra barken av E. febrifuga och ett par andra
arter, »brasiliansk angosturabark» el. »brasi-
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
