Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d’Escars - Escaut - Escayrac de Lauture, Stanislas - Esch - Eschelsson, Elsa Olava Kristina - Eschenbach, Wolfram von - Eschenburg, Johann Joachim - Escher, släkt - Escher, Hans Konrad (von der Linth) - Escher, Johann Heinrich Alfred - Escherich, Georg - Escherich, Karl Leopold - Eschricht, Daniel Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1017
d’Escars—Eschricht
1018
d’Escars [dekä’r], J. F., se Des C a r s.
Escaut [äskå’], fr. namnet på Schelde.
Escayrac de Lauture [äskära’k de låty’r],
S t a n i s 1 a s, greve, fransk upptäcktsresande
(1830—68). Bereste 1847—50 Nordafrika och
Madagaskar, ställdes 1856 av kediven i
Egypten i spetsen för en expedition för utforskande
av Nilens källor, vilken dock ej kom till
utförande, och åtföljde 1860 de franska trupperna
till Kina. Skrev bl. a. »Le désert et le Soudan»
(1853) och »Mémoires sur la Chine» (1864).
Esch, se Esch-sur-Alzette.
Eschelsson [eskel-], Elsa Olava
Kristina, jurist, universitetslärare (1861—1911).
Fil. kand. 1885, jur. kand. 1892, jur. lic. 1897,
jur. dr (den första kvinnliga i Sverige) och
docent i civilrätt s. å.,
allt vid Uppsala univ.
Innehade
förordnanden att föreläsa i
processrätt, ledde sedan
1904 den
propedeuti-ska undervisningskursen i civilrätt m. m.
och förordnades 1905
att examinera i
civilrätt till kansliexamen.
E. skrev bl. a. »Om
begreppet gåfva enligt
svensk rätt» (1897),
»Om civiläktenskapets framträdande i svensk
och utländsk i/tt» (1903), »Bidrag till läran
om besittning e:mgt svensk rätt.
Besittnings-begreppet» (1904) och »Om fullbordandet af
gåfva af lös egendom enligt svensk
rättspraxis» (1906; jämte en replik 1907). Postumt
utgavs »Om skuldebref enligt svensk rätt»
(1912). Hon testamenterade till Uppsala univ.
60,000 kr. till en stipendiefond för kvinnliga
jur. stud.
E’schenbach, Wo 1 f r am von, se W o 1
f-ram von Eschenbach.
E’schenburg [-bork], Johann Joachim,
tysk litteraturforskare (1743—1820), prof, i
Braunschweig. E. sökte göra engelsk
litteratur känd i Tyskland, fullbordade och
överarbetade Wielands Shakespearesöversättning
(13 bd, 1775—82). Skrev bl. a. »Entwurf einer
Theorie und Literatur der schönen
Rede-künste» (1783; 5:e uppl. 1836).
E’scher, en i Ziirichs historia sedan
1600-talet mycket bekant schweizisk släkt. Flera
av dess medl. spelade som borgmästare i
Zürich en även politiskt betydande roll. En
maskinfabrikant, Johann K aspar E. (1775
—1859), ägnade sig efter studier i England
framgångsrikt åt den schweiziska industriens
främjande i maskintekniskt hänseende. Om
politikerna H. K. E. och J. H. A. E. se nedan;
den förres son Arnold E. von de r L i n t h
(1807—72) var berömd alp geolog, blev prof,
vid Zürichs univ. 1852 och därjämte vid
Poly-technicum 1856 samt utgav 1853 tills, m.
Stu-der en utmärkt geologisk karta över Schweiz
(nya uppl. 1869 och 1894). V. S-g.; K. A. G.
Ord, som saknas under
E’scher, Hans Konrad (E. von der
L i n t h), schweizisk politiker (1767—1823).
Var 1798—1802 i Helvetiska republiken
medlem av lagstiftande helvetiska rådet och från
1814 led. av kant. Zürichs statsråd. Hans
egentliga livsverk var utförandet av de stora,
för jordbrukets främjande betydelsefulla
ka-naliseringsarbetena vid floden Linth (1807—
22). Till lön gav rådet honom och hans
efterkommande namnet E. von der Linth. Biogr.
av Hottinger (1852). V. S-g.
E’scher, Johann Heinrich Alfred,
schweizisk politiker (1819—82). Blev dec.
1848 borgmästare i kant. Zürich, den siste
innehavaren av detta ämbete, vilket 1849 efter
införandet av direktorialsystemet, som främst
var hans verk, förvandlades till presidentskap
i kantonens regeringsråd. Denna post
innehade han till 1855. Han var 1849—50, 1856
—57 och 1861—62 omväxlande president och
v. president i schweiziska nationalrådet. E.
var själen i flera av Schweiz’ största
järn-vägsbyggnadsföretag, framför allt S :t
Gott-hardsbanan, vars förste direktör han var 1871
—78. I sin hemkanton var han flera ggr stora
rådets president. Litt.: E. Gagliardi, »A. E.»
(2 bd, 1919—20). (E. G-hn.)
E’scherich, Georg, bayersk forstman,
politiker (f. 1870), bror till K. L. E.; sedan 1903
anställd vid Bayerns forstväsen, forstråd 1909.
E. har företagit flera forskningsresor (i
Abessinien, Kamerun o. s. v.) och var under
världskriget bl. a. chef för den militära
forstför-valtningen i Bialowiezskogen. E. grundade
1919 i Bayern en sedan i flera andra tyska
landsdelar efterliknad skyddskår,
Organisation Escherich (namnet vanl. förkortat till
Or ge sch). Ett ultimatum från segrarna i
kriget nödgade juni 1921 tyska regeringen att
förklara den upplöst. E. har bl. a. skrivit
»In den Jagdgründen des Zaren» (i
samlingsverket »Bialowies in deutscher Verwaltung»,
1916—18). V. S-g.
E’scherich, Karl Leopold, tysk
entomolog (f. 1871), bror till G. E. Blev 1907 prof,
i zoologi vid forstakademien i Tharandt
(Sach-sen) och är sedan 1914 prof, i tillämpad
zoologi vid univ. i München. E. har i Tyskland
framträtt som den praktiska entomologiens
främste målsman och organisatör. I detta
syfte stiftade han 1913 Deutsche Gesellschaft
für angewandte Entomologie och i samband
därmed Zeitschrift für angewandte
Entomologie s. å. samt utger sedan 1925 (tills, m.
Stellwaag) Anzeiger für Schädlingskunde.
Bland E:s skrifter märkas »Die Termiten oder
weissen Ameisen» (1909), »Die angewandte
Entomologie in den Vereinigten Staaten von
Amerika» (1913), »Die Forstinsekten
Mittel-europas» (1914—23) och »Die Ameise» (2:a
uppl. 1916). I. T-dh.
Eschricht [ä’sjrekt], Daniel Frederik,
dansk fysiolog (1798—1863). Införde den
experimentella metoden vid univ. i Köpenhamn,
där han blev prof. 1836. I Joh. Müllers anda
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
