Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Esenbeckia - Esenin, S. - Es-er - Esher, titel - Esk - Eskader - Eskaderordning - Eskamotera - Eskapad - Eskarp - Eskatologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Esenin—Eskatologi
1022
liansk kina», har haft användning som
feber-fördrivande och magstärkande medel. G. M-e.
Ese’nin, S., rysk förf., se J e s e n i n.
Es-er, ry., förk. för
Sotsiali’st-revoljutsio-ne’r, socialrevolutionär. — E s - e’r y,
socialrevolutionärer, socialrevolutionära partiet.
Esher [FJo], viscounttitel inom engelska
släkten Brett. Den framstående juristen
William B a 11 i o 1 Brett (1817—99), som
1866—83 var liberal underhusled., 1868 blev
knight (sir William Brett) och 1883 »master
of the rolls», blev, när han 1897 tog avsked
från detta domarämbete, upphöjd till pär
(vis-count E.). Sonen Reginald Balliol Brett
(f. 1852), viscount E. sedan faderns död 1899,
var 1880—85 led. av underhuset och 1895
—1902 permanent understatssekreterare i
ministeriet för allmänna arbeten (Office of
works). Han blev 1902 led. av
undersökningskommissionen om sydafrikanska krigets
förande och avgav som sådan ett särskilt
utlåtande, vilket lades till grund för en
genomgripande omorganisering av krigsministeriet och
den högre arméledningen. Detalj förslagen
utarbetades av en 1903 tillsatt tremannakommitté
med E. som ordf. Han blev senare ständig
medlem av riksförsvarskommittén och var som
sådan mycket verksam under världskriget.
Som led. av Nationernas förbunds kommission
för rustningsminskning framlade han 1922 ett
förslag till proportionell minskning av de
europeiska staternas arméer. — Jämte A. C.
Benson har E., som är viceguvernör på
kunga-residenset Windsor castle, utgivit »The letters
of queen Victoria» (3 dir, 1907; ett urval av
hennes korrespondens fram till 1861). Han
har skrivit bl. a. »The girlhood av queen
Victoria» (1912), »The influence of king Edward»
(1915) samt en omstridd bok om Kitcheners
roll under världskriget, »The tragedy of
Kit-chener» (1921). V. S-g.
Esk, flera små floder i Skottland. Längst
är E. i grevsk. Dumfries, omkr. 80 km, till
Solwayviken.
Eskader, under särskild chef,
eskaderchef el. högste befälhavare, stående
sjöstyrka (del av en flotta).
Eskaderordning, tabell, upptagande
samtliga i en sjöstyrka ingående fartyg och
flygplan, deras eskadernummer, taktiska
indelning, särskilda igenkänningstecken m. m.
Eskamotéra (fr. escamoter), trolla el. smussla
undan.
Eskapad (fr. escapade), kort rymning,
snedsprång, lättsinnigt äventyr.
Eska’rp (fr. escarpe), inre begränsningen av
en befästnings stormgrav. Den bör helst
murklädas, om den icke, som ofta i Sverige,
spränges i klippan. Framför vallens sluttning
kan även som stormhinder uppresas en
fristående mur el. stormgaller. (L. af P.)
Eskatologi (av grek. e’schaton, det yttersta,
och lo’gos, lära), läran om det sista, läran
om de yttersta tingen. Ordet betecknar i
första hand läran om det, som väntas inträffa
vid världens slut.
I. Slutkatastrof, världsloppets
fulländning. Föreställningen om
jordens och människosläktets förödelse i gången
tid genom en naturkatastrof (översvämning,
jordbävning, eld eller kyla) är vida utbredd.
Stundom väntar man även en sådan
till-.dragelse i det kommande. Den
grekiskromerska antiken kände fyra
världsåldrar. Undergången sker genom olika
naturkatastrofer. Kanske sammanhänga de fyra
perioderna och deras ödeläggelser med den av
Berosos omtalade babyloniska föreställningen
om världsåret. Sommaren skulle
motsvara världsbranden, vintern den stora floden.
Enl. stoikerna, som upptagit och utbildat
folktro och tidigare grekisk naturfilosofi, skall
jorden förvandla sig till vatten, vattnet till luft
och luften till eld. En period innefattar de fyra
elementens succession och slutar med eld, med
en världsbrand. Eldstoffet ger i sin
ordning upphov åt luften, en del av luften blir
vatten, en del av vattnet blir jord. Så fortgå
perioderna i fyrtakt i ändlös upprepning.
Mest utvecklad och invecklad är
periodindelningen i Indien. De fyra gamla
braman-ska åldrarna ha infogats i perioder, som
evin-nerligen avlösa varandra, börjande och
slutande med skapelse och förstörelse. Enl.
buddismen beror förödelsen på olika slag av
ondska. Världen förgås sju gånger till följd
av eld och den åttonde av vatten. Detta
upprepas sjufalt. Därtill komma ytterligare sju
världsförbränningar. Efter dessa 63
världs-perioder sker en ny förödelse genom vind. Så
fortgår det i ändlös upprepning.
I »Vqluspas» praktfulla skildring av
världs-slutet urskiljas olika naturmotiv, som även
uppträda vart för sig. 1. »Storvintern»
(fim-bulvetr) är ensam världsslut enl.
»Vaftrudnis-mal». Denna vinter skall föröda allt;
endast två människor, Lif och Lifthrase, leva
kvar, och av detta människopar skola sedan
nya släkten födas. Vintereskatologien fanns
även i det gamla Iran. Mahrkusja, frostens
demon, skall anstifta förödande vintrar —
liksom i »Gylfaginning» omtalas tre på
varandra följande vintrar. 2. Flod, vatten och
hav spela en roll i »Vqluspa». Solen svartnar,
jorden sjunker i havet, stjärnorna falla ned
från himlen »Vpluspas» nya jord kommer fram
ur vatten. 3. Förödelsen vållas även av brand.
Surt (eldens herre) kommer från söder. Rök och
eld spruta. Själva himmelen slickas av heta
lågor. Världsbranden förekommer även hos
kelter, greker, iraner och indier m. fl. Från
hellenismen tycks den ha inkommit i judisk
och sedan i kristen åskådning, först i
sibyllin-ska böckerna (jfr 2 Petr. 3: 7—10). G. T:s
guds-uppenbarelser i eld utgjorde anknytning. 4.
Världsodjuren och jättehären skola bryta lös
över asarna. Garm tjuter vid klipphålan, där
asarna bundit honom, och hans kedjor brista
— liksom i det iranska världsslutet den tre-
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
