Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Eskilstuna
1036
Eskilstunas vapen.
I silverfält en ur ett i
sköldens övre vänstra hörn
nedkommande moln
framskjutande naturfärgad
arm, hållande en svart
slägga över ett svart städ
med röd fotställning på
grön mark.
den och Fristaden till E. fristad med lika
fri- och rättigheter, vilka efter hand
bort-föllo. Även namnet upphörde 1879, då nytt
reglemente för »staden E.» utfärdades. De
nuv. stadsdelarna heta
alltifrån 1867, då
staden omreglerades, Norr
och Söder, bildade av
Gamla staden och f. d. [-kungsladugårdsmar-ken,-]
{+kungsladugårdsmar-
ken,+} Väster,
sammanslagen av Fristaden
och Nystaden, samt
från ingången av 1907
Nyfors, ett
nyupp-vuxet samhälle vid
gränsen till Fors och
Klosters socknar,
vilket jämte nämnda
socknar i kommunalt,
administrativt och
judiciellt hänseende
sagda år förenades
med E.
E. är regelbundet
anlagt och bebyggt med
i allm. låga trä- och stenhus. Karakteristiskt
för E. är, att fabriker och boningshus ligga
om varandra, ej i särskilda kvarter eller
stadsdelar. Runt omkring staden ha på
senare tid uppbyggts en mängd bostadshus för
en eller två familjer (»egnahem») och större
byggnader med smålägenheter. Den breda ån
med sina fyra fall, av vilka två inom staden,
vackert kantad med parker och planteringar
(störst Stadsparken på ö. sidan), förlänar
fabriksstaden från många håll en tilltalande
anblick. Därtill bidrager ock den i omedelbar
närhet liggande, ekbevuxna kullen
Djurgården, som tillhörde »E. hus», det av Gustav
Vasa byggda präktiga slottet, nedbrunnet
1680. På Djurgården ligger
hembygdsmu-seet Sörmlandsgården, bestående av typiska
Sörmlandsbyggnader med uthus, inrymmande
betydande samlingar av forn- och
allmogesaker. Hit är också knuten
Rademachersmed-jan, fortfarande belägen vid
Rademacherga-tan, med en del gamla saker och verktyg.
På Fristadstorget är upprest en minnesvård
över Sven Rinman (därav namnet
Rinmans-torg, förr i bruk), d. 1792 som dir. över
Fristaden. Här ligga de prydligaste husen, ss.
stadshuset med stadshotell, E. sparbanks och
Sörmlandsbankens hus samt post- och
telegrafhuset. Från början av detta årh. ha flera
institutioner fått nybyggnader, ss. länslasarett,
ålderdomshem, läroverkshus för statens
realskola och kommunalt gymnasium med
latin-och reallinje, folkskolhus, gas-,
elektricitets-och vattenledningsverk, brandstation och
epidemisjukhus, under det att åter andra nya
tillkommit, ss. renhållningsverk
(»Eskilstuna-systemet»), offentligt slakthus och teater. Ny
kyrka (arkitekt Hökerberg) är under
uppförande. Den gamla, belägen i Fors, är av
myc
ket hög ålder. Tekniska skolan har ombildats
till fackskola för maskinindustri, som i sin
byggnad även inrymmer kommunal
lärlings-och yrkesskola. Ytterligare bildningsanstalter
äro elementarläroverk för flickor och ett
nyinrättat folkbibliotek. Flera föreningar för
välgörande ändamål, för försäkring, för
industri, hantverk, musik och konst etc. äro i
verksamhet. Skytterörelsen och idrottslivet
äro starkt utvecklade, det senare med den
nyanlagda Tunavallen som centralplats.
Tidningarna Sörmlandsposten,
Eskilstuna-Kuri-ren och Folket utkomma 6 ggr i veckan.
E:s (»Sveriges Sheffield») huvudnäring är
järn- och stålförädling (»Eskilstunasmidet»).
Grunden härtill lades, då Karl X Gustav 1654
meddelade livländaren R. Rademacher
privilegium att vid vattenfallen i Karl Gustavs stad
anlägga manufakturverk för järn-, stål- och
kopparförädling. Från att ha bedrivits som
hantverk har denna under de senaste 50 åren
utvecklats till storindustri. Bland
fabriksföretag må nämnas Munktells verkstads nya
a.-b. (ett av de största gjuter ier i norden),
som med sig förbundit E. V. Beronius’ mek.
verkstad, Eskilstuna järnmanufaktur-a.-b. med
fabriker vid Tunafors, Eskilstuna
stålpressnings a.-b., a.-b. Aug. Stenman, E. A. Bergs
fabriks a.-b., a.-b. C. O. Öberg & c:o,
Låsfabriks a.-b., Eskilstuna fabriks a.-b., a.-b.
Gustaf Erikssons metallfabrik, Nya a.-b. P.
Liljeqvists sågblads- och redskapsfabrik,
firman F. A. Stenman, Nickelfabriks-a.-b.
Gottfrid Carlsson, a.-b. C. E. Johansson och
Carl Gustafs stads gevärsfaktori, numera
tillhörigt staten. Av fabriksföretag inom
andra näringsgrenar må nämnas J. O. Öberg &
sons a.-b. (kontorsboksfabrik med litografisk
avd., bl. a. för spelkort). — 1924 funnos 133
fabriker med 5,215 arbetare och ett
tillv.-värde av 43,104,852 kr. Antalet hantverkare
uppgick 1915 till 310 med 397 arb. och antalet
handlande s. å. till 266 med 468 biträden. —
Tax.-värde å fast egendom (1926) 89,362,700
kr., varav bevillningspliktig 82,352,000 kr.;
bevillningstaxerad inkomst 34,984,290 kr. —
E. har fyra järnvägsstationer: E.
centralstation och Skogstorp för
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg samt E. s. och n. för Norra
Södermanlands järnväg. — 5 fartyg med
sammanlagt 370 nettoton äro hemmahörande i
E. Stadens hamnar anlöptes 1925 av 587
lastförande fartyg med en varuomsättning av
40,787 ton. Sluss- och hamnavgifter uppgingo
s. å. till över 16,000 kr. — E. bildar med tre
församlingar, E., Kloster och Fors, ett regalt
pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarnes
kontrakt.
E. är som ort av betydande ålder, antagl.
uppkallat efter den helige Eskil (se d. o.), som
begrovs i E. i Eskils kyrka, vilken trol. före
1185 överlämnades till johanniterna, som där
anlade ett kloster; detta indrogs till kronan
1527. En hantverksstad grundades 1606;
stads-privilegier fick E. först 1659. Litt.: R. v. Post,
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
