Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskimåer - Eskimåhunden - Eski-Schehir - Eskort - Eskulap - Eskulin - Eslöv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
Eskimåhunden—Eslöv
1044
tung der Eskiæos im arktisch-amerikanischen
Archipel» (i Zeitschr. d. Gesellsch. für
Erd-kunde 1883); Dall, »On the origin of the innuit»
(1887); Boas, »The central eskimo» (1888);
Nel-son, »The eskimo about Bering strait» (1899);
Simmons, »Eskimåernas forna och nutida
utbredning samt deras vandringsvägar» (i Ymer
1905); Steensby, »Om eskimokulturens
op-rindelse» (1905); Boas, »The eskimo of Baffin
land and Hudson bay» (1907); Hutton, »Among
the eskimos of Labrador» (1912); Wissler och
Stefansson, »Stefänsson-Anderson expedition»
(1919); Jenness, »The life of the copper
eskimos» (1922) och »Physical characteristics of
the copper eskimo» (1923); Bilby, »Among
unknown eskimo» (1923); arbeten i
Meddelel-ser om Grönland av Amdrup, S. Hansen, Holm,
Porsild, K. Poulsen, Rink, Schultz-Lorenzen,
Steensby, Thalbitzer, Thomsen, Thostrup m. fl.
(1887 ff.); Wissler, »Archaeology of the
polar eskimo» (1924); Rasmussen, »Fra
Grönland til Stillehavet» (1925—26). H. G. S-s.
Eskimåhunden, se Hundraser.
Eski’-Schehi’r, huvudstad i turk, vilajetet E.
(141,558 inv. 1924), vid Sakarias biflod
Pursak; 45,000 inv. (1915). Knutpunkt vid
Bag-dadbanan för linjer till Angöra och Konia. I
E. förarbetas sjöskum från närbelägna gruvor.
Varma svavelkällor. Vid E. segrade en
kors-fararhär under Gottfrid av Bouillon 4 juli
1097. Grekerna vunno där juli 1921 seger
över en turkisk armé.
Esko’rt (fr. escorte), bevakning, till skydd
(el. hedersbevisning) el. bevakning avsedd,
beväpnad trupp (vid förflyttning till sjöss:
ör-logsfartyg). — Verb: Eskortera.
Eskuläp, se A s k 1 e p i o s.
EskuIIn, Ci5Hi6O9, en i barken av
hästkastanjen förekommande glykosid, som
utmärker sig genom sin starkt fluorescerande
vattenlösning. I. B.
Eslöv, uppstad i Malmöhus län, 34 km n. ö.
om Malmö; 554 har, varav 300 äro
bebyggda; räknade vid 1926 års slut 6,206 inv. E.
är ganska regelbundet
byggt. Stadens
centrum är Stortorget;
där ligger bl. a.
sparbankshuset. I
samhällets v. del märkas
kyrkan (1891), rådhuset
(1910), i vars
bottenvåning E:s
hembygds-museum är inrymt,
högre samskolan (1910)
och en större
folkskolbyggnad (1909). Bland
E:s planteringar
märkas Stadsparken och
Skytteskogen.
Terrängen och den
ursprungliga vegetatio-
nen ha väl bevarats och utnyttjats. I s. v. ligger
ett naturskyddsområde (3,4 har), där två
moränområden från olika skeden av istiden mötas.
Eslövs vapen,
f blått fält ett bevingat
hjul under ett klöverblad,
allt av guld.
Ord, som saknas under
—Tax.-värdet å fast egendom var 1926 19,158,100
kr., varav 986,600 kr. å bevillningsfri fastighet
och 736,400 kr. å jordbruksfastighet. Den
be-villningstaxerade inkomsten var s. å. 8,642,900
kr. Fabriksindustrien räknade 1926 30
arbetsställen med 650 arb.; omkr. 10 mill. kr.
tillv.-värde (1925). Bland fabrikerna märkas
a.-b. Åkermans gjuteri och mek. verkstad (1873),
a.-b. P. Håkanssons ättik- och salubrinfabrik, 2
skofabriker (230 arb., tillv.-värde 3,2 mill. kr.),
stort ölbryggeri, a.-b. Vin- och spritcentralens
spritfabrik, 2 mejerier, Sahlins
konfektions-a.-b. (150 arb., 1,5 mill. kr. tillv.-värde)
och ett exportslakteri. Ett statens
spannmåls-lagerhus finnes i stadens s. del. Betydande
handel (spannmål, timmer m. m.) och
hantverk. — Av undervisningsanstalter märkes
högre samskolan (med studentexamen på
latin- och reallinjen samt realskolexamen);
den har kommunalt gymnasium, byggt på
kommunal mellanskola. Från tryckeri i E.
utges 6 ggr i veckan Skåningen Eslöfs
Tidning. — Samhället bildar sedan 1916 eget
tingslag, förenat med Frosta härad till Frosta
och E:s domsaga. Stadsstyrelsen består av 1
av länsstyrelsen utsedd ordf, och 2 av
stadsfullmäktige valda led. — E. är den första
fögderistad i riket, som kommit att bilda eget
tingslag. — I ecklesiastikt hänseende hör E.
till V. Sallerups pastorat, Harjagers kontrakt,
Lunds stift.
Ännu 1858, då E. fick sin första
järnvägsför-E, torde sökas under Ä.
ESLÖV
Skala 1:36000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
