Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estland - Befolkning - Religion och undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Estland (Religion och undervisningsväsen)
1076
ten är 23,3 på 1 kvkm. I städerna bo omkr.
301,000 pers. Befolkningen i E. är mycket
enhetlig och de etnografiska minoriteterna
små. Sedan hösten 1918 har estniska språket
härskat i alla läroanstalter utom de
nationella minoriteternas skolor (tyska, ryska,
svenska, judiska), åt vilka alla kulturella
rättigheter garanterats. — Jfr Ester.
Religion och undervisningsväsen. Omkr. */5
av E:s inv. tillhöra den evangelisk-luterska
kyrkan och omkr. 1/5 den grekisk-ortodoxa.
Författningen stadgar skilsmässa mellan stat
och kyrka, och sålunda finnes i E. ej någon
särskild statsreligion. Från 1 maj 1923 ha
de världsliga domstolarna övertagit frågor om
skilsmässa i äktenskap. Registrering av
giftermål, födelser och dödsfall o. s. v. skötes av
särskilda ämbetsmän. Evangelisk-luterska
kyrkan är en fri folkkyrka och utgöres av
enskilda kyrkoförsamlingar. Dessa fördelas på
prosterier, och prosterierna bilda
biskopsstif-tet med en på livstid av kyrkodagen vald
biskop i spetsen. (Den förste biskopen, J.
Kukk, vigdes 1922 av svenske ärkebiskopen
N. Söderblom.) — I spetsen för
grekisk-ortodoxa kyrkan (el. apostoliska kyrkan, som
denna självständiga estnisk-ortodoxa kyrka
kallar sig) står en estnisk ärkebiskop. Även
inom denna kyrka har en församlingarnas egen
självförvaltning genomförts. — Förutom dessa
båda huvudbekännelser finnas i E.
åtskilliga sekter, ss. baptister, adventister o. s. v.
I E. finnas f. n. (1927) ett universitet i
förening med veterinärinstitut i Dorpat, en
teknisk högskola i Reval, 2 musikhögskolor, 84
mellanskolor (gymnasier, realskolor och
lärar-seminarier), 1,369 folkskolor (1925) och en
mängd nyupprättade yrkesskolor. Lagen
stadgar på lägsta stadiet en enhetsskola, från
vil
ken eleverna efter genomgång av 6
folkskole-klasser direkt komma till mellanskolan, som
ej längre har några elementarklasser. Denna
skolreform håller ännu på att genomföras.
Folkskolan är obligatorisk för alla och
undervisningen där kostnadsfri; fattiga barn måste
av kommunerna understödjas med kläder och
skolmateriel. Skolorna underhållas av staten
och kommunerna gemensamt. Lägre står
folkbildningen i de från Ryssland nyförvärvade
områdena, där skoltvång förut ej förekommit
och där analfabeternas antal måste mätas
med rysk måttstock. I det övriga landet
finnas inga analfabeter. Universitetet i Dorpat
besöktes 1925 av 4,617 studerande av båda
könen. (Se vidare Dorpats
universitet.) 1922 undervisades i folkskolorna 121,497
barn, i mellanskolorna omkr. 18,317. I E.
finnas 963 kulturella föreningar, därav 229
bildningsföreningar, 199 biblioteksföreningar,
107 sång- och musikföreningar, 92
ungdomsföreningar, 45 nykterhetsföreningar och 32
konstföreningar. De mest betydande
kulturföreningarna äro Estniska lärda
sällskapet vid Dorpats universitet (stiftat 1838),
Modersmålsföreningen där (Emakeele selts,
bildad 1920), Akademiska historiska
föreningen (1920), Estniska litteratursällskapet (Eesti
kirjanduse selts, stiftat 1907). Rikhaltiga
folk-loristiska samlingar finnas i Folkmuseet (Eesti
rahva museum) i Dorpat och Estniska museet
(Eesti museum) i Reval. Det förstnämnda äger
ett rikhaltigt estniskt bibliotek, varav
märkas arkivbiblioteket med över 35,000 bd äldre
tryckta verk och en stor samling estniskt
folkvisetryck. — Högt utvecklat är E:s
teaterväsen. Stora teaterbyggnader finnas i
Reval, Dorpat o. a. städer. Staten
understödjer teatrarna med beaktansvärda summor.
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
ESTLAN D
Skala 1:3700000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
