Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etappväsen - État (tillstånd) - État (grafik) - États généreaux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
État—États généraux
1100
en etapphuvudstation, så nära hären
som möjligt. Vid etappstationerna inrättas
sjukhus, magasin m. m. Utgöres etapplinjen av
en sjöväg, en vattenetapplinje, förses
även denna med etappstationer. Finnas varken
järnvägs- eller vattenkommunikationer eller
förslå icke dessa, ordnas landsväg
s-etapplinjer. Stationen närmast
fältarmén kallas tätstation. För att besörja
transporten på etappvägarna bildas särskilda
etappkolonner. Hela
etappområdet, som tillhör krigsskådeplatsen, delas
med hänsyn till landets administrativa
freds-indelning i
etappkommendanturom-råden. För skydd och bevakning avdelas
tillräckligt antal etapptrupper.
Under världskriget kom e. på grund av
krigföringens intensitet och långvarighet, den
oerhörda ammunitionsförbrukningen, det stora
fångantalet m. m. att ställa de största krav
på etappmyndigheterna. Automobilerna fingo
vid sidan av järnvägarna storartad
användning; under ställningskriget spelade
smalspåriga fältjärnvägar stor roll ej endast för
etapptjänsten utan även för tillförseln i
främsta linjen. Hos centralmakterna måste
etapp-och hemortsmyndigheter samverka vid
masstransporterna från den ena fronten till den
andra. Ententemakterna anlitade i stället
sjötransporter av personal och krigsmateriel i
dittills oanad utsträckning. För krigföringen
hade transport- och etapptjänsten vid flera
tillfällen avgörande betydelse. M. B-dt.
État [eta’], fr. (av lat. sta’tus), tillstånd;
stat; stånd. — L’état c’est moi [-sä mcoa’],
»staten, det är jag», ett uttryck, som Ludvig
XIV uppges ha fällt inför Parisparlamentet
1655. — É. fédéral [-a’l], förbundsstat. — É.
major général [-ma-gäT $enera’l], generalstab.
— Le tiers é. [le tiä’rz-], »tredje ståndet», se
États généraux.
État [eta’], fr., beteckning inom grafiken
för plåtens, träsnittstockens, linoleumplattans
eller stenens olika tillstånd under arbetets
gång; även namn på de avtryck, som man
tager för att kunna se resultatet av gjorda
förändringar. Det relativt höga värdet av é.
I, II etc. beror på att dessa avtryck tagas i
ett fåtal ex., vilka i regel utmärkas genom
sin friska skärpa. De provtryck, som göras,
innan konstnären avslutar arbetet, t. ex. -före
signeringen eller graverandet av titel och
för-läggarnamn (avan t la lettre; se A v t r y c k 2),
bli ofta synnerligen lyckade. E. L-k.
États généraux [eta’ $enerå’], fr.,
riksständer, namn på Frankrikes folkrepresentation
före revolutionen 1789. Då den franske
feodalkonungen önskade hjälp och råd (auxilium et
consilium) av sina vasaller, var sedan
karo-lingiska tiden hovdagen (curia regis) det
viktigaste politiska organ, som stod till hans
förfogande. Denna utgjordes av andliga och
världsliga stormän samt småningom även av
fasta, avlönade råd i konungens tjänst. Då
bland kron vasallerna även funnos kyrkor,
kloster och städer, kunde curia regis genom
inkallande av representanter för dessa utvidgas
till ständermöten. I de stora kronlänen
före-kommo först sådana möten av
provinsial-ständer, états provinciaux. De blevo förebild
för möten av riksständer, vilka, då de voro
av allmännare karaktär, kallades états
généraux, vid strängare urval åter
notabelförsam-lingar (se N o t a b e 1).
Då Filip den sköne under striden med
Bonifatius VIII kände behov av hela
nationens stöd, inkallade han det första möte,
som går under namnet é.; det sammanträdde
i Paris 10 april 1302. Under Filips regering
höllos ytterligare é. i Tours 1308 (för frågan
om Tempelherreorden), i Lyon 1312 och i
Paris 1314. Filip V begärde flera gånger av é.
extra skattebevillningar. Detta blev under
hundraårskriget med England
huvudändamålet med riksständernas inkallande, och
talrika möten höllos, vilket för é. ledde till en
glansperiod med ökat inflytande.
Höjdpunkten av makt nådde de 1355—58 under
ledning av Étienne Marcel (se d. o.). Från omkr.
1439 lyckades emellertid Karl VII få de e. o.
skatterna förvandlade till ord., varefter é.
alltmera sällan förekommo och deras makt
minskades. De sammanträdde från denna tid
vid följ, tillfällen: 1468, 1484 och 1506 i
Tours, 1560 i Orléans, 1561 i Pontoise (och
Poissy), 1576 och 1588 i Blois, 1593 i Paris
(inkallade av ligan mot Henrik IV) och 1614
i Paris. Det dröjde sedan till 5 maj 1789,
innan é. på nytt sammankommo, vilket då
ledde till den stora revolutionen.
Sammansättningen av é. undergick många
förändringar. De andliga och världsliga
stormännen kallades urspr. personligen, under det
att kapitel, kloster och städer sände
representanter. Med tiden utvidgades
representa-tionsprincipen, och från slutet av 1400-talet
sände alla tre stånden ombud, slutligen valda
i varje bailliage (jfr B a i 11 i) av varje stånd
för sig. Valsättet växlade även men var
i regel direkt för adeln och prästerskapet
med undantag av kapitel och kloster, som
valde indirekt. Tredje ståndet, som från
1400-talets slut sände representanter ej blott för
städerna utan också för landsbygden, valde
uteslutande indirekt. Valrätt tillkom på
landet varje skattebetalare; i städerna utövades
den av magistrat och skrån. De deputerade
bundos småningom genom imperativa
mandat. Från slutet av 1400-talet utarbetade
valkorporationerna, varje stånd för sig, »besvär»,
s. k. caliiers, med önske- och klagomål, som
skulle framföras vid riksmötet. På grundval
av dessa utarbetade stånden sina cahiers de
doléances, som överlämnades till konungen.
Vid mötena var prästerskapet första
ståndet, adeln det andra; det tredje omfattade
borgare och bönder. Konungens förslag
avlämnades vid gemensamma sammanträden,
men därefter rådslog och röstade (alltid efter
1560) varje stånd för sig, i regel så, att
re
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
