Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - États généreaux - États provinciaux - Etatsråd - Etawah - etc. - Etelhem - Eteokles - Eter - Eterisera - Eterisering - Eterisk - Eteriska oljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
États provinciaux—Eteriska oljor
1102
presentanterna för varje bailliage hade en
röst. Omröstningsresultatet tillkännagavs vid
ett nytt möte med alla tre stånden
tillsammans. Gemensam omröstning förekom ej, och
två stånd kunde ej överrösta ett tredje.
É. nådde aldrig regelbundna
sammanträden, ej heller lagstiftningsrätt.
Provinsial-ständerna, som på sina håll kvarlevde ända
till den stora revolutionen, nådde däremot
en viss rätt till regelbundna sammankomster
och bevarade även en viss
skattebevillnings-rätt. De viktigaste av de provinser, som
sålunda behöllo ständer, de s. k. pays d’états,
voro på 1700-talet Bretagne, Bourgogne,
Provence och Languedoc. — Litt.: G. Picot,
»Histoire des états généraux» (2:a uppl., 5 bd,
1888); R. Holtzmann, »Französische
Verfas-sungsgeschichte» (1910). B. H-d.
États provinciaux [eta’ pråväsiå’], fr., se
États généraux.
Etatsråd, dansk titel, som utdelas av
konungen och medför plats i tredje rangklassen.
Etawah [etä’<oa], stad i Förenade
provinserna, Britt. Indien, vid Jumna och East
Indian railway, 110 km s. ö. om Agra; 41,558
inv. (1921). Handel med bomullsvävnader,
hornarbeten och spannmål. I närheten
hinduiska helgedomar.
etc., förkortning av lat. et cètera, »och det
övriga», m. m., o. s. v.
Etelhem, socken på inre Gotland, Gotlands
Södra härad, vid gränsen till Norra härad,
14 km n. n. ö. om Hemse; 46,52 kvkm, 616
inv. (1927). Socknens uppodlade mitt omges
av ödsliga skogs- och myrmarker (Lunds myr,
del av Bara myr). 1,003 har åker, 2,988 har
skogs- och hagmark. Ingår i Garde, E:s,
Alskogs och Lye pastorat, Visby stift, Södra
kontraktet. ö.
Av en äldre kyrkobyggnad återstår bl. a.
ett i kalksten skulpterat lejon, inmurat i
nuv. långhusets västgavel. Tornet, från
1200-talets första årtionden, är besläktat med
Es-kelhems kyrkas torn. Långhuset, med
mittkolonn, och koret, med rak altarvägg, äro från
mitten av samma årh.; korets rika sydportal
är i stil med arbeten av Lafrans (se d. o.).
Bland inventarierna märkas dopfunt från
omkr. 1100, signerad Hegvald (se d. o.),
triumfkrucifix från slutet av 1200-talet,
predikstol och altaruppsats från 1600-talet. E. L-k.
Ete’okles (grek. Eteoklès), grek, myt., son
till konung Oidipus i Tebe och lokaste samt
bror till Polyneikes, med vilken han råkade i
tvist om herraväldet. Då denne sökte hjälp hos
konung Adrastos i Argos, föranleddes därav
»de sju hjältarnas» fälttåg mot Tebe, varunder
bröderna stupade i tvekamp. Det tragiska
ämnet behandlas i Aisehylos’ »De sju mot
Tebe» och Euripides’ »Feniciskorna». A. M. A.*
Eter. 1. (Fys.) Ett (hypotetiskt) viktlöst,
elastiskt ämne, som (enl. eterhypotesen)
antages uppfylla världsrymden och
genomtränga materien, bärare av ljusvågor
(värmestrålning, radiovågor etc.). Begreppet e.
fin
Ord, som saknas under
nes redan hos Aristoteles, vidare hos
Gior-dano Bruno, Cartesius m. fl. Den vanligaste
uppfattningen av e. stammar från Huygens,
och på denna grund ha bl. a. Faraday och
Maxwell baserat sina arbeten. Frågan om e.
vilade i rymden eller medfördes av materien
vid dess rörelse ledde till vissa märkliga
experiment, vilka i sin tur föranledde
uppställandet av relativitetsteorien (se d. o.), som
helt förnekar tillvaron av någon e. J. T.
2. (Kem.) E ty le ter, C2H5 . O . C2H5, en
lättrörlig, färglös, vid 35° C kokande eldfarlig
vätska med egendomlig lukt. E:s spec. v. är
0,72. Den uppkommer ur etylalkohol genom
vattenavspjälkning medelst konc. svavelsyra
och är således en anhydrid till den förstnämnda.
Inom den kemiska industrien nyttjas e. som
lösnings- och extraktionsmedel, inom
medicinen ibland som bedövningsmedel. En
blandning av 3 dir 90 % etylalkohol och 1 del e.
försäljes under namn av »Hoffmanns droppar».
— E. är typen för en klass organiska
föreningar, s. k. e t r a r, liksom denna
uppkommen genom vattenavspjälkning av alkohol.
Om petroleumeter se Petroleum. I. B.
Eterisera, verkställa eterisering (se d. o.).
Eterisèring, en av prof. W. Johannsen i
Köpenhamn utarbetad, omkr. 1900 införd metod
att medelst etyleter (se Eter 2) underlätta
blomsterdrivning (se Drivning). Den
väsentligaste svårigheten att framdriva
blommor hos en växt på annan tid än den
naturliga blomningstiden sammanhänger med
växtens behov av »vila» el. »sömn» under vissa
perioder. De flesta växter ha en viloperiod på
sensommaren eller hösten och kunna sällan
väckas därur med naturliga medel, ss. högre
temp. eller ökad vattentillförsel. Vilotiden
kan förkortas, om man ställer växterna i ett
skåp med täta väggar och där utsätter dem
för eterånga under viss tid. Drivningen
kan börja omedelbart efter eterbehandlingen
eller någon tid senare. Eteriserade växter
kunna mycket väl sändas från en ort till
en annan före drivningen. — Sitt största
praktiska värde har metoden för tidig
drivning av syrener och andra blomsterbuskar
(Azalea mollis, hortensior m. fl.). De kunna
med e. drivas till blomning ända till 4 veckor
tidigare än utan sådan. Mindre gott resultat
ger e. av blomsterlökar, konvaljer och i
krukor odlade fruktträd. För syrener nyttjas e.
bäst från mitten av okt. till dec. — I st. f.
eter kan även kloroform användas. Dess
verkan är ännu kraftigare, men den skadar
växterna, om den brukas i för stor sats. C. G. D.
Eterisk (jfr Eter), lätt och luftig,
himmelsk; flyktig, särskilt om flyktiga ämnen,
som äga en mer eller mindre
genomträngande lukt.
Eteriska oljor, sammanfattande benämning
på en hel del, framför allt i växtriket
förekommande, i allm. välluktande, högkokande
men dock lättflyktiga oljor. På grund av
denna senare egenskap skiljas de från de ej
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
