Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etiopiska rasen - Etiopiska regionen - Etiopiska språket och litteraturen - Etisk - Etiska rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Etiopiska regionen—Etiska rörelsen
1114
fem människoraser, omfattande bl. a. Afrikas
negrer. Enär dessa ej äro »etioper» i egentlig
mening, har termen e. med rätta kritiserats
och nyttjas numera sällan. K. G. L.
Etiopiska regionen omfattar inom
djurgeografien Afrika s. om Sahara, s. Arabien och
Madagaskar; se vidare Djurgeografi, sp.
1041—43.
Etiopiska språket och litteraturen.
Etiopiska (även ge’ez) är det språk, som talades
i det gamla aksumitiska riket, vilket
hu-vudsakl. omfattade nuv. Abessinien (se A
k-s u m). Etiopiskan tillhör den sydliga
grenen av den semitiska språkstammen och är
nära släkt med arabiskan, från vilken den
skiljer sig huvudsaki. i följ, punkter: De
ursprungliga interdentalerna, vilka i arabiskan
bibehållas, övergå i etiopiskan till
postdenta-ler, t. ex. arab, paur, etiop. sör, tjur; arab.
danab, etiop. zanab, svans; vid g, k, q och ch
förekommer i etiopiskan ej sällan
labialise-ring, t. ex. guandåja, förbliva, takuelä,
scha-kal, quaråra, vara kall, chuallåqua, räkna; de
korta vokalerna i och u övergå i etiopiskan
till e, t. ex. arab, libs, etiop. lebs, klädnad,
arab. ’udn, etiop. ’ezn, öra. I fråga om
nomen-och verbflexionen karakteriseras etiopiskan
av mindre formrikedom än arabiskan. Dualis
saknas hos både nomen och verb. Pluralis
bildas genom ändeisen -än i mask, och -ät i
fem. Därjämte finnas även åtskilliga s. k.
brutna pluralformer, bildade genom
förändring av singularis’ vokalisation, t. ex. ’ebn,
sten, plur. ’ebän, kenf, vinge, plur. ’aknäf,
o. s. v. Dock äro dessa pluralbildningar ej på
långt när så växlande till sitt utseende som
i arabiskan. Bestämd artikel saknas. Vid
verbböjningen märkes, att personändelserna i
»nominalen» (det s. k. perfektet) ha k, där
arabiskan har t, t. ex. 2:a pers. sing. qatålka,
qatålki, arab, qatålta, qatålti. En del av
ordförrådet har lånats från hamitiska språk.
Etiopiska alfabetet är en stavelseskrift, vais
tecken i sina grundformer utläsas med
konsonant + a; att konsonanten åtföljes av annan
vokal (ä, i, ü, é, ö, e) betecknas genom
modifikationer av grundformen. För
vokallös-het finnes ingen särskild beteckning, utan
då nyttjas samma typ som för kort e. Att
vokalerna återgivas innebär ett företräde
hos detta system framför andra semitiska
alfabet, där de huvudsaki. uttryckas
genom fristående punkter och streck över el.
under raden och ofta lämnas obetecknade. —
Någon verklig litteratur uppstod först efter
kristendomens införande i Abessinien, på
300-talet. I främsta rummet märkes den etiopiska
bibelöversättningen. Därtill sluta sig
åtskilliga övers, av apokryfiska böcker, vilkas
original äro förkomna, ss. »Henoks bok», »Liber
jubilæorum», »Jesajas himmelsfärd» m. fl.
Efter det aksumitiska rikets fall på
1200-talet flyttades maktens tyngdpunkt till de s.
provinserna, och därmed blev en annan
semitisk dialekt, den närbesläktade amhariskan,
det abessinska hovets och regeringens off.
språk, men den gamla etiopiskan fortlevde
dock som kyrkans och de lärdas språk. Nu
uppblomstrade småningom en täml. rikhaltig
litteratur, dock av osjälvständig och enformig
karaktär. Utom övers, av arabiska och
kopti-ska verk av teol. innehåll märkas krönikor,
helgonlegender, hymner, i synnerhet till
jungfru Maria, o. dyl. översättningarna imitera
ofta slaviskt originalens konstruktioner;
stavningen blir alltmera vårdslös till följd av
modernare abessinska dialekters inflytande.
Till Europa kom kännedomen om etiopiska
språket i början av 1500-talet, och redan 1548
utgavs N. T. i etiopisk övers, i Rom av en
infödd abessinier, Tasfä Sejön. Den egentlige
grundläggaren av det etiopiska språkets
studium var J. Ludolf i Gotha, vilken utgav en
etiopisk grammatik (1661; 2:a uppl. 1702) och
ett etiopiskt-latinskt lexikon (1661; 2:a uppl.
1699). Hans arbeten voro under 150 år nästan
de enda brukbara hjälpmedlen. Under
senare hälften av 1800-talet har kännedomen
om e. gjort högst väsentliga framsteg. Största
förtjänsten därom tillkommer A. Dillmann,
som utom flera värdefulla textuppl. utgivit
ett antal fortfarande oumbärliga handböcker
(»Chrestomathia æthiopica», 1866,
»Grammatik der äthiopischen Sprache», 1857; 2:a uppl.
1899, och »Lexicon linguæ æthiopicæ», 1865).
Etiopiska handskriftssamlingar finnas i Paris,
Rom, Petersburg, London, Oxford, Berlin,
Frankfurt a. M. och Tübingen, och många av
dessa ha under de senare åren utgivits. Även
Uppsala universitetsbibliotek äger en
visserligen icke omfångsrik men likväl rätt
värdefull samling etiopiska manuskript, beskriven
av Zetterstéen i Zeitschrift der deutschen
morgenländischen Gesellschaft, bd 53. — Jfr
utom Dillmanns arbeten Prætorius,
»Äthio-pische Grammatik» (1886), och K. V.
Zetterstéen, »De semitiska språken» (1914). K. V. Z.*
Etisk [e’-J (jfr Etik och E t o s), som hör
till sedeläran; sedlig.
Etiska rörelsen, en rörelse, åsyftande att
ena människorna i sedlig strävan. Prof. Felix
Adler (se d. o.) i New York grundade 1875
det första samfundet för etisk kultur.
Gynnad av den starka folk- och
konfessionsbland-ningen, utbredde sig rörelsen snart till andra
större städer i Nordamerika. Sedan har den
gått vidare till England (Stanton Coit,
Shel-don), Frankrike (Buisson, Moulet), Österrike
(Jodl) och Tyskland (F. W. Foerster, Egidy)
och givit upphov till nationella
sammanslutningar samt till det internationella Etiska
förbundet, grundat 1896 i Zürich. — Den
fullständiga enhet i etisk ståndpunkt, som
man i början drömde om som motsats till den
konfessionella splittringen, har ej kunnat
åstadkommas. Man har därför mer och mer
samlat sig om altruistiskt-sociala uppgifter.
De etiska samfunden arbeta för
samvetsfrihet, fred, rättfärdighet och humanitet samt
för rent världsliga skolor med av religionen
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
