Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etologi el. Etografi - Eton - Etos - Étouffé - Etrar - Etrek - Étretat - Etruria - Etrurien (område)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Etologi—Etrurien
1120
Eton college. Flygfotografi.
Etologi el. E t o g r af i (av grek, éthos,
seder, karaktär), skildring av en persons
karaktär, av ett folks seder och bruk; även
beteckning för studiet av djurens
levnadssätt, alltså för en gren av ekologi (se d. o.).
Eton [Tton], stad i eng. grevsk.
Bucking-hamshire, på vänstra stranden av Thames,
mitt emot Windsor; 3,366 inv. (1921). E. är
bekant genom det redan 1440 av Henrik VI
grundade läroverket Eton college. Denna
stiftelse har betydande fonder. De gamla
skolbyggnaderna från 1400-talet ha flera gånger
på 1800-talet samt 1908 tillökats med
präktiga nybyggnader; berömt är det sengotiska
kapellet. Skolan omorganiserades grundligt
1872; den är tillgänglig för gossar, som äro
brittiska undersåtar och vid inträdet i åldern
12—15 år. Eleverna äro dels innehavare
av friplatser, collegers (omkr. 70), dels
betalande elever, oppidans, som under
läraruppsikt bo i några skolan tillhöriga hus (de pläga
vara omkr. 900—1,000 och tillhöra mestadels
landets förnämsta familjer). Skolans högste
styresman kallas provost. Skolämnena äro
sedan 1872 års reform de vanliga; till 1851
undervisades nästan uteslutande i klassiska
läroämnen. Åt idrott, särskilt åt rodd, ägnas
mycken omsorg. — Vid E. ha många av
Englands mest framstående män (t. ex. 10
premiärministrar, 23 generalguvernörer över In-
Ord, som saknas under
dien) fått sin första skolutbildning. Litt.: Sir
H. C. M. Lyte, »A history of E. college, 1440
—1910» (4:e uppl. 1911) och »E., by an old
etonian» (1911); R. A. Austen-Leigh, »An
il-lustrated guide to the buildings of E. college»
(1921). V. S-g.
Etos |e’-] (grek, éthos), sedlig karaktär;
moralisk uppfattning.
Étouffé [etofe’], fr., »dämpat», mus.,
föreskrift för puka, bäcken och gonggong om
sor-dinering omedelbart efter slaget.
Etrar, se Eter 2.
Etrek, se A t r e k.
Étretat [etrota’], stad och badort i fr. dep.
Seine-Inférieure, vid Kanalen, 27 km n. om
Havre; 1,740 inv. (1921). Måleriska
klippbildningar (falaises); jfr Abrasion (med bild).
Etrüria, lat. namn på Etrurien (se d. o.).
Etrürien (lat. Etrüria, senare Tu’scia, varav
T o s c a n a), etruskernas (se d. o.)
huvudområde mellan Tyrrhenska havet, Tiber och
Apenninerna till ett stycke n. om Arno (deras
område omkring Po hette Etrüria
circumpa-däna); från Augustus’ tid 7 :e distriktet
(re’-gio) av Italien med Macra som gräns i n.
Landet, delvis bergigt och skogigt men fruktbart,
idkade sädes- och vinodling samt
boskapsskötsel; där funnos koppar, silver och guld samt
marmor. Etruskiska städer voro bl. a.
närmare kusten Volaterrae, Populonia, Vetulonia,
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
