Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etrurien (område) - Etrurien (konungarike, 1801) - Etrusker - Etruskiska språket - Etruskisk konst - Etruskologi - Etsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Etrurien—Etsare
1122
Rusellae, Tarquinii, Caere, längre in
Arre-tium, Perusia, Clusium, Volsinii, Veji; i n.
Felsina (Bologna). Romerska vägar: Via
Au-relia längs kusten, Via Cassia över Arretium.
Jfr Etrusker. H. Sgn.
Etrurien, konungarike, 1801 bildat av
Napoleon Bonaparte utav storhertigdömet
Tos-cana och Stati degli presidii (se d. o.) och givet
åt huset Bourbon-Parma. Styrdes 1801—03
av arvprinsen Ludvig av Parma, 1803—07 av
hans änka, Marie-Louise, förmyndare för sonen
Karl Ludvig. E. införlivades 1808 med
Frankrike. Litt.: P. Marmottan, »Le royaume
d’Étru-rie (1801—1807)» (1896). Jfr Toscana.
Etru’sker (lat. Tu’sci, Etru’sci; grek.
Tyr-senoi’, Tyrrhenoi’, inhemskt namn Ra’sena),
forntida folk i mellersta och n. Italien. De
synas ha kommit gruppvis från ö.
Medelhavsområdet (enl. Herodotos från Lydien) från
omkr. 1000 f. Kr. och först intagit
kuststräckan n. v. om Tibermynningen vid det efter
dem benämnda Tyrrhenska havet, varifrån de
utbredde sig dels inåt landet ung. till Tiber
(se Etrurien), underkuvande umbriska
stammar, dels (på 500-talet) över
Poslät-ten in i nuv. s. Tyrolen, dels i Kampanien;
de behärskade någon tid, särskilt under
Tar-quinierna, även Rom, som anses ha fått sitt
namn efter den etruskiska släkten Ruma.
Vanl. anlade e. sina städer på branta höjder,
som befästes med murar (se Etrurien);
stadsplanen följde ett visst schema, som
romarna upptogo vid anläggning av kolonier
och läger (jfr C a s t r a). E. bildade ej någon
fast politisk enhet, men ett förbund, närmast
för gemensamma gudstjänster, bestod mellan
12 självständiga städer i Etrurien, av vilka
Tarquinii (Corneto Tarquinia) uppges ha
varit den förnämsta. Dessa städer styrdes, åtm.
tidigare, av konungar; författningen var
aristokratisk-prästerlig (adelsvälde). E. voro på
500—400-talet f. Kr. Italiens mäktigaste folk
och jämte grekerna det kulturellt mest
betydande. Sedan Tarquinius (se d. o.) fördrivits
från Rom och väldet i Kampanien förlorats
(på 400-talet), bröts e:s makt fullständigt
genom gallernas infall i n. Italien (omkr. 400)
samt romarnas erövringar (Veji 396 m. fl.),
så att de på 200-talet uppgingo i
romarsta-ten; dock bibehöllo sig deras kultur och språk
in i kejsartiden.
E. drevo tidigt sjöfart (även sjöröveri) och
handel, särskilt med Cumae (se d. o.),
varifrån de torde ha fått bokstavsskriften, som
av dem förmedlades till umbrer och samniter,
och med Grekland, vars kultur mäktigt
påverkade deras egen (se Etruskisk konst).
Den etruskiska religionen synes ha haft ett
drag av dyster grymhet — gladiatorsspelen,
antagligen en fortsättning av tidigare
människooffer vid graven, härstamma från e. —;
mest utmärkande var det spetsfundiga,
noggranna system man utbildat för att utforska
gudarnas vilja genom iakttagande av blixt,
fåglars flykt, offerdjurens inälvor m. m.
Denna etrusca disciplina, »etruskiska lära»,
övertogs av romarna (se Auspicier och
Haruspices). — De romerska
magistrats-insignierna sella curulis, toga praetexta, fasces
(se dessa ord) m. fl. ha hämtats från e. H. Sgn.
Etruskiska språket, se Italiens f o r
n-språk.
Etruskisk konst. Den etruskiska konsten,
som stod på höjdpunkten på 5001—400-talet f.
Kr., blev av stor betydelse för den romerska;
de stildrag den själv fått från grekiskt håll
(jfr Etrusker) återfinnas i etruskisk
ombildning i den äldsta romarkonsten. I vissa
avseenden har den etruskiska
byggnadskonsten utvecklats självständigt. Valvtekniken
praktiserades tidigt, t. ex. i de monumentala
stadsportarna, och det etruskiska templets
planform, anser man numera, har utbildats
oberoende av det grekiska. Templen hade
nästan kvadratisk grundplan, vanl. tredelad
cella med djup, öppen kolonnhall på
entrésidan samt färgrika gaveldekorationer av
terrakotta. Allt detta upptogs av romarna,
likaså bostadsformen atrium (se d. o.).
Viktiga minnesmärken äro gravkamrarna, ofta
uthuggna i klippan och i konstruktion
anslutande sig till boningshuset. Synnerligen
märkliga äro gravkamrarna i Tarquinii (Corneto),
Caere (Cervetri), Veji och Orvieto. De äro
prydda med freskomålningar, framställande
tävlingsspel, dans, festliga lag, scener från
underjorden, även blodiga scener m. m. I
ne-kropolerna funna sarkofager av terrakotta
eller sten med den avlidne framställd på
locket och figurscener i relief på sidorna,
askurnor av alabaster, travertin, terrakotta
o. dyl. visa prov på etruskisk plastik.
Gudabilder i terrakotta, t. ex. en i Veji 1916
funnen bild av Apollo från omkr. 500 f. Kr., och
i brons gjutna byster och statyer äro ofta
av hög kvalitet. Bland gravgodset ha
påträffats talrika vaser av grekisk import eller
inhemsk tillverkning (särskilt s. k. bucchero
nero, keramik i glänsande svart färg), vidare
metallföremål, däribland handspeglar av brons
med graverade mytologiska framställningar
på baksidan, statyetter och fina guldarbeten.
Konsthantverket och glyptiken, som utmärkas
av ett fint utförande och högt driven teknisk
skicklighet, påverkade den romerska
små-konsten. — Litt.: Jules Martha, »L’art
étrus-que» (1889); Fr. Poulsen, »Etruskiske
grav-mæler» (1920); Fritz Weege, »Etruskische
Ma-lerei» (1921). H. Sgn; E.L-k.
Etruskologi, vetenskapen om etruskernas
språk och kultur. — Etruskolög,
forskare på detta område.
Etsare, person, som genom etsning (se d. o.)
av metallplåtar medelst syror återger
framställningar efter egna el. andras
kompositioner för reproduktion; ståletsare etsar
ornament el. bilder på föremål av stål, ss. skrin,
knivar och minnessköldar; glasetsare
dekorerar glasbägare etc. med hjälp av roterande
trissor el. etsar med syror namn på
glasskyl
VI. 36
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
