Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etsare - Etsch - Etsmedel, Remedia caustica - Etsning - Etsskorpa - Ettbladstryck - Ettenheim - Etterbeek - Ettermyror - Etternässla - Ettersundet - Ettingshausen, Konstantin von - Ettlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Etseh—Ettlingen
1124
tar o. dyl.; e. kallas även den, som med syror
etsar samt retuscherar metallklichéer. E. L-k.
Etsch, flod i Italien, se A d i g e.
Etsmedel, R e m é d i a c au’s t i c a, ämnen,
som vid beröring med någon kroppsdel döda
och förstöra denna i större el. mindre
utsträckning. Som e. må anföras starka
alka-lier, ss. kalium- och natriumhydrat (kaustikt
kali och natron) i substans el. i stark lösning
ävensom ammoniak och kalk, vidare starka
syror (konc. svavelsyra, rykande och rå
salpetersyra, stark klorvätesyra, kromsyra, stark
mjölksyra m. m.). Till de etsande el. k o
r-roderande medlen, remedia corrosiva, höra
slutligen åtskilliga metallföreningar, ss.
arse-niksyrlighet, anbragt i form av salva el. pasta
på sjuka vävnader (t. ex. vid lupus el.
hudtuberkulos), kvicksilveroxid, kvicksilverklorid
(sublimat), silvernitrat, antimonklorur
(»anti-monsmör»), zinkklorid, kopparsulfat m. m.
Det etsande medlet ingår en kemisk
förening med beståndsdelar av vävnaden,
särskilt äggvitan, varvid de levande cellerna
dödas. Den uppkomna föreningen jämte
produkter från under liggande inflammerad
vävnad utgöra den s. k. e t s s k o r p a n. E.
nyttjades förr i större utsträckning för att
borttaga svulster, för att hämma tillväxten av
svallkött (granulationer) i sår o. s. v. Nu
ersättas de av kirurgiska ingrepp med
skärande instrument el. med bränning. Jfr
Kauterisation. C. G. S.*
Etsning kallas dels metoden att med syror
behandla metall, glas o. a., så att därpå
tecknade mönster fixeras, dels avtryck av etsad
yta. Här behandlas uteslutande e:s teknik;
om dess historia se Grafisk konst. I
fråga om tekniken skiljer man på
linjeetsning (djupetsning) och t o n e t
s-ning (akvatint), vilka äro två så gott
som självständiga huvudgrupper inom
ets-ningskonsten. Till den förra räknas e. på
hård grund, mjuk grund, genomskinlig grund
samt crayon- el. kritteckningsmaneret, till den
senare akvatinten på torr grund och
flytande grund. För linjeetsning på hård grund
användas vanl. koppar och zink. Innan
grunden lägges, måste varje spår av fett avlägsnas
från plåty+an. Därtill nyttjas pulvriserad
krita, löst i vatten, tillsatt med ammoniak.
Sedan plåten spolats och fått torka, upphettas
den, så att beckgrunden, en massa av asfalt,
mastix och vax, kan smälta och arbetas ut över
plåtytan till en tunn hinna. Efter det att
grunden är lagd och medan den ännu är varm,
svärtas ytan över ett vaxbloss. Bilden kan
nu överföras genom kalkering, antingen för
hand eller i tryckpress. Då bilden därefter
med stöd av den genom kalkering överförda
teckningen skall fullföljas med nålen, måste
man noggrant iakttaga, att nålen helt
genomtränger grunden, så att vid varje beröring
med nålen metallen blottas. Efter nålarbetet
bites plåten, d. v. s. behandlas med syror.
Först övertäckas plåtens baksida och kanter
med asfaltfernissa, varefter den nedsänkes i
badet, en blandning av salpetersyra och
vatten (»salpeterbad»). De linjer, som skola bli
kraftigare, bitas upprepade gånger, tills
önskad styrka uppnåtts; färdiga partier
övertäckas med asfaltfernissa. En annan metod
för bitning är att först inteckna de mörkaste
partierna och utsätta dessa för bitning samt
därefter inteckna nästa parti, som icke skall
bitas lika länge. De ljusaste partierna
behandlas sist. Ibland brukas s. k. holländskt
bad, som åstadkommer djupare linjer än
sal-petersyrebadet. Bakgrunden på bild 3 på
planschen är biten i holländskt bad,
förgrunden i salpetersyrebad. Vid
mjukgrundsets-ning pålägges en med svinister
uppblandad grund, över denna spännes ett tunt,
kornigt papper, varpå bilden tecknas med
blyerts; där pennan går fram, fastnar
grunden på papperets baksida, varefter plåten
etsas. Genomskinlig grund av rent vax
pålägges ofta vid komplettering av en redan
etsad plåt. Ang. kritteckningsmaneret se
Crayonmaner, ang. akvatintametoden se
Akvatintagravyr. Ang. e. av klichéer,
plåtar och valsar för olika grafiska
reproduk-tionsmetoder se Reproduktionsmet
o-d e r. E. J.-Th.
Etsskorpa, se Etsmedel.
Ettbladstryck, se Enbladstryck.
E’ttenheim [-häim], stad i ty. fristaten
Baden, vid foten av Sehwarzwald, 28 km n. om
Freiburg; 3,100 inv. (1925). E. blev 1374 stad,
tillhörde stiftet Strassburg och var residens
för den siste furstbiskopen, kardinal L. R. E.
de Rohan (se d. o.). Jfr även Enghien.
E’tterbeek [-bèk], s. ö. förstad till Bryssel;
41,590 inv. (1925).
Ettermyror, se Myror.
Etternässla, se Nässelsläktet.
Ettersundet, förträngningen av Slätbakens
yttre del, emellan Eknö och fastlandet i n.
ETtingshåusen, Konstantin von, frih.,
österrikisk botanist och paleobotanist (1826
—97). Utgav en stor mängd arbeten över
fossila växter från olika formationer — i
synnerhet från den tertiära — samt behandlade
därjämte bladens nervatur hos ormbunkarna
och flera av de högre växtfamiljerna. Dessa
senare arbeten äro åtföljda av en stor mängd
planscher och i texten intryckta figurer, som
åstadkommits medelst s. k. natursjälvtryck
(f y s i o t y p i). Störst av dessa arbeten är
E :s tills, m. A. Pokorny utgivna »Physiotypia
plantarum austriacarum» (1856—73).
Viktigast torde dock vara »Die Farnkräuter der
Jetztwelt» (1865). Tills, m. J.S.Gardner beskrev
E. en del av Englands eocena flora (i »Memoirs
of the palæontographical society»), A. G. N.*
ETtlingen, gammal stad i ty. fristaten
Baden, 7 km s. om Karlsruhe; 9,414 inv. (1925).
Pappersbruk, spinnerier. E. härrör från
romersk tid och blev 1227 stad. En fransk här
under Moreau besegrade där 9 och 10 juli
1796 en österrikisk under ärkehertig Karl.
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
