Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ettmüller, Ludwig - Ettstrukna oktaven - Etty, William - Étude - Etui - Etyd - Etyl - Etylacetat - Etylalkohol - Etylbromid - Etylen - Etylenmjölksyra - Etyleter - Etylmerkaptan - Etymolog - Etymologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Ettmüller—Etymologi
1126
Ettmüller, L u d w i g, tysk germanist (1802
—77), prof, vid Zürichs univ. 1863—77. Hans
förnämsta insats ligger inom eddaforskningens
område. E. utgav en mängd fornnordiska,
medelhögtyska och medellågtyska skrifter,
översatte på allittererad vers »Die Lieder der
Edda von den Nibelungen» (1837) och
»Beo-wulf» (1840) samt utgav ett värdefullt
»Lexi-con anglosaxonicum» (1851). (A. Lbd.)
Ettstrukna oktaven, mus., tredje oktaven i
nuv. tonsystemet, kontratonerna oräknade,
betecknas i regel med ett streck över el. en
siffra vid sidan (c, c1). T. N.
Etty [e’ti], William, engelsk målare
(1787—1849). Försökte sig i olika yrken,
innan han började sina konststudier. Han
sökte sig mest fram själv, tog intryck av
Tizian, Rubens och Rembrandt, nådde sin
höjdpunkt i nakna figurer och behandlade
f. ö. olika ämnen, antika, bibliska, heroiska.
E:s arbeten äro ojämna; bäst är han företrädd
i Tate gallery, i National gallery i London
och i Edinburgh samt i New Yorks museum.
Monogr. av A. Gilchrist (2 bd, 1855). G-g N.
Étude [ety’d], fr., studium, se Etyd.
Etui (fr. étui), fodral, liten låda, inuti
mjukt stoppad, att förvara smärre föremål i.
Etyd (fr. étude), studie, övningsstycke;
musikstycke, avsett att utbilda färdigheten att
spela ett instrument. Man skiljer mellan e.
för den mekaniska färdigheten och e. för
smakfullt föredrag; e. kan även vara ett rent
föredragningsstycke. Berömda pianoetyder för
den mekaniska färdigheten ha skrivits av bl. a.
Czerny, Cramer, Moscheles och svensken
Herman Berens; konsertetyder av Chopin, Liszt
och Rubinstein; violinetyder av Rode,
Kreut-zer, Allard m. fl. T. N.
Etyl, en sammansatt radikal, som tänkes
bildad genom borttagande av väte ur etan.
Ingår i t. ex. etylalkohol, C2H5 . OH,
etylklo-rid, C2H5.C1, etc. I. B.
Etylacetät, ättiksyreetylester, ättiketer,
CH3CO.C2H5, är ättiksyrans etylester. Den
är en färglös, lättantändlig, angenämt
luktande vätska; kokar vid 77° C. Nyttjas som
fruktessens, tillsats till munvatten m. m. I. B.
Etylalkohol, se Alkohol.
Etylbromld, se Brometyl.
Etylèn, CH2 = CH2, ett omättat kolväte;
utgör en färglös, brännbar gas. Framställes
fabriksmässigt genom att man leder
alkoholångor över upphettad aluminiumoxid vid
400° C. Därvid avspjälkas vatten. Nyttjas
liksom acetylen till svetsning och säljes då
komprimerad i stålcylindrar; dessutom viktigt
utgångsmaterial i kemisk industri. I. B.
Etylenmjölksyra, se Mjölksyra.
Etylèter, se Eter 2.
Etylmerkaptän, se Merkaptaner.
Etymolög, språkforskare, som väsentligen
sysslar med etymologi (se d. o.). —
Etymo-1 o g i s é r a, (söka) utforska ords härledning
och ursprungliga betydelse. — E t y m o 1
ö-g i s k, hörande till etymologien.
Ord, som saknas under
Etymologi (av grek. e’tymon, det sanna),
den gren av språkvetenskapen, som söker
utreda ordens ursprungliga betydelse. Många
ord i ett språk äro för den talande
»etymo-logiskt genomskinliga», d. v. s. han kan
förstå omedelbart eller efter någon eftertanke
ej blott vad de betyda utan också varför man
kallat de åsyftade föremålen just så, vilken
av deras egenskaper man vid namngivningen
mest fäst sig vid och därför givit uttryck åt,
och han inser lätt sådana ords formella
släktskap och sammanhang med andra ord. En
svensk förstår t. ex. utan svårighet, att
tum-lare är avlett av verbet tumla med den
vanliga ändeisen -are (jfr simmare av simma) och
att namnet åsyftar djurets sätt att röra sig
genom havsvågorna. Det är en sådan insikt,
som den vetenskapliga e. vill vinna även för
de »ogenomskinliga» orden, vilka under tidens
lopp fått sitt »etymologiska sammanhang»
fördunklat genom förändringar i ljudform
eller betydelse eller genom att grundorden
dött ut. Detta mål vinnes ofta genom en
historisk undersökning av ordens
förekomst-sätt och släktskapsförhållande i äldre
perioder av samma språk, men stundom får man
gå till närsläktade språk och genom
jämförelser och kombinationer av ofta rätt
invecklad art rekonstruera ordens äldre ljudgestalt
och betydelse. En rest återstår alltid, som ej
ens på detta sätt låter förklara sig. Vid
rekonstruktionen är det nödvändigt att känna
språkens ljudlagar, d. v. s. regler för
utvecklingen av deras ljudsystem från äldsta tider
eller för de därav beroende
ljudmotsvarigheterna mellan besläktade språk, men lika
viktigt är det att noggrant giva akt på
betydelseutvecklingen, så att etymologen ej antar
betydelseförändringar hos ett ord, vilka från
t. ex. psykologisk eller kulturhistorisk
synpunkt äro osannolika. — Redan antikens lärde
sysslade med e., om också deras
sammanställningar ofta visat sig ej hålla stånd för den
moderna kritiken. Eg. är det först på
1800-talet, som e. börjar göra mera bestämda
framsteg, i och med uppblomstringen av den
histo-riskt-jämförande språkforskningen.
Grundläggande är A. F. Potts »Etymologische
For-schungen auf dem Gebiet der
indogermani-schen Sprachen» (1833—36). På senare tid
har den kulturhistoriska sidan av
ordforskningen beaktats mer än förut; i tidskriften
Wörter und Sachen (utg. 1909 ff. av R.
Me-ringer) har den ett särskilt organ; också
»ordgeografien» (se S p r å k g e o g r a f i) har
verkat metodiskt befruktande.
De för svenskan viktigaste etymologiska
ordböckerna torde vara F. Kluge,
»Etymolo-gisches Wörterbuch der deutschen Sprache»
(10:e uppl. 1924), Hj. Falk och A. Torp,
»Ety-mologisk ordbog over det norske og det
danske sprog» (1903—06; ty. övers. 1910—11),
»Wortschatz der germanischen
Sprachein-heit», omarb. av A. Torp (1909), F. Tamm,
»Etymologisk svensk ordbok» (1890—1905;
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
