Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eugene (stad) - Eugène de Beauharnais - Eugenia (botanik) - Eugenia (prinsessa) - Eugeniahemmet - Eugénie el. Eugenia (prinsessa av Sverige och Norge) - Eugénie (fransk kejsarinna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Eugene—Eugénie
1142
Eugene [jö’d$in el. jöd^Tn], stad i Oregon,
U. S. A., vid Willamette; 10,593 inv. (1920).
Säte för Oregons statsuniversitet, grundat
1876, med 183 lärare och 6,273 stud. 1924—25.
Eugène de Beauharnais [ö$a’n da båarnä’],
se Beauharnais, E. de.
Eugenia, växtsläkte av fam. Myrtaceae,
med över 600 arter, buskar el. träd,
huvudsaki. i tropiska länder och företrädesvis i
Sydamerika, där några växa så långt söderut
som i Uruguay och Chile. Frukterna äro bär,
ofta välsmakande, och höra till de bästa vilda
bären i Sydbrasilien. Några arter odlas; E.
uniflora och E. pitanga (från Sydbrasilien),
p i t a n g a, ha som fruktträd spritts även
till Gamla världens varma länder. — Till E.
ha förr hänförts arter av släktena Jambosa
(se d. o.) och Pimenta (se d. o.). G. M-e.
Eugenia, prinsessa, se Eugénie.
Eugeniahemmet, en efter prinsessan Eugénie
uppkallad anstalt invid Stockholm för
vårdande av fattiga obotligt sjuka, lytta och
vanföra barn, numera dock ej barn, behäftade
med idioti. Våren 1879 stiftades, med
prinsessan Eugénie som ordf., en förening för att
bereda bostad, vård och underhåll åt dylika
barn från hela Sverige. I juni 1882
öppnade föreningen ett eget hem (under
namnet E.) i en förhyrd villalägenhet vid
Sundbyberg, där 12 sjuka barn fingo vård.
Tillgångarna ökades årl. genom betydande
donationer. Hemmets nya lokal, en
trevåningsbygg-nad av sten på den strax utanför Norrtull
belägna kronolägenheten Norrbacka, som av
riksdagen upplåtits för hemmets ändamål,
invigdes 2 okt. 1886. Där intogos till en början
30 barn. Ytterligare en trevåningsbyggnad
uppfördes 1896. överläkare och biträdande
läkare finnas vid hemmet. 1901 utsträcktes
dess verksamhet jämväl till att i mån av
sällskapets tillgångar draga försorg om
sådana skyddslingar, som intagits och överleva
barnaåldern. För dem har inrättats en
särskild asylavdelning (med en fond om 200,000
kr.) och, huvudsaki. på bekostnad av fru
Maria Ekman (se Ekman, sp. 493), uppförts
en särskild byggnad, bärande hennes namn.
Till vård på E. intagas barn av i regel
mellan två och tolv års ålder. De undervisas
i vanliga skolämnen enl. folkskolekurs av fast
anställda lärarinnor. Handledning lämnas
oek i slöjd, skomakeri, skrädderi m. m. In-
Ord, som saknas under
komsten av skyddslingarnas arbeten uppgick
1925 till 26,610 kr. Ehuru vid intagandet
ansedda som obotligt sjuka, förbättras dock
många av barnen på grund av de gynnsamma
förhållandena vid hemmet; 1925 kunde 14
sådana utskrivas, i stånd att försörja sig själva.
Skyddslingarnas antal var vid 1926 års början
193. Vid samma tid utgjorde E:s tillgångar,
förutom fastigheten (bokfört värde 500,000
kr.), i kapital och fonder, från vilka
sistnämnda dock livräntor till betydande belopp
utgå, omkr. 2,225,000 kr. Efter prinsessan
Eugénies död (1889) har drottning Viktoria
varit ordf, i styrelsen (minst 12 pers.; den
kompletterar sig själv). Nytt reglemente för
E. fastställdes 7 dec. 1925. V. A-t.
Eugénie [-Jeni’] el. Eugenia, prinsessa
av Sverige och Norge (18 3 0 24/4—8 9 23h), Oskar
I :s enda dotter. E. hade god konstnärlig
begåvning, skrev vers, till vilka hon själv satte
musik, målade akvareller
och modellerade;
hennes samling små
biografier, »Les
princes-ses de la Suède» (1864),
utgingo i sv. övers, i
fyra uppl.
Anspråkslös, varmt religiös och
fylld av medkänsla för
sjuka och svaga, blev
hon mycket avhållen.
För sin från
barndomen svaga hälsas skull
vistades hon nästan
varje sommar på Gotland, där hon i
Väster-hejde åt sig lät uppföra villan Fridhem. På
Gotland inrättade och understödde hon flera
välgörenhetsanstalter; till ett hem för
obotligt sjuka skaffade hon medel genom att sälja
sina juveler. Hon tog även initiativet till
Eugeniahemmet (se d. o.). — Biogr. i
»Bibliotek för kristliga lefnadsteckningar» (1892).
Eugénie [ö^eni’], fransk kejsarinna (1826—
1920). Hennes föräldrar voro greve Cipriano
de Teba, senare greve de Montijo och grand
av Spanien, och Manuela Kirkpatrick, av
skotsk släkt. Hon uppfostrades mest i
Frankrike och vann tidigt uppmärksamhet för sin
strålande skönhet. Sedan prins Louis
Napo-léon förgäves friat till flera prinsessor, korade
han som kejsare i jan. 1853 E. till sin brud.
Hon bidrog mycket till andra kejsardömets
glans, var en drottning i modets värld och
utmärkte, sig för storartad välgörenhet.
Under kejsarens frånvaro i Italien (1859) och
Alger (1865) var hon regentinna. Småningom
fick hon politiska intressen och använde flera
gånger sitt inflytande till påvemaktens
förmån. Hon deltog ofta i ministerrådets
sammanträden och synes med sin impulsiva natur
ha förfäktat en djärvare politik än den sjuke
kejsaren, även om hennes inflytande
överdrivits. Efter krigsutbrottet 1870 blev hon
under Napoleons vistelse vid fronten åter
regentinna och visade som sådan både mod och
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
