Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eugénie (fransk kejsarinna) - Eugenie (fregatt) - Eugenius I (påve) - Eugenius II (påve) - Eugenius III (påve) - Eugenius IV (påve) - Eugenol - Euglena - Eugubinska tavlorna - Euhemeros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Eugenie—Euhemeros
1144
Kejsarinnan Eugénie. Målning av Winterhalter.
energi. Vid kejsardömets fall (4 sept. 1870)
flydde hon till England och bosatte sig på
Camden house i Chislehurst. Efter Napoleons
död (1873) arbetade hon ivrigt för sin son
Louis’ (»kejsarprinsen») anspråk på franska
tronen, men denne stupade 1879 i Sydafrika,
och E. drog sig då alldeles från politiken.
Hon var sedan mest bosatt i Farnborough i
England eller på Cap Martin vid Rivieran
och företog många resor (bl. a. till Sverige
1905). Litt.: Biogr. av bl. a. C. Tschudi (1910;
sv. övers. 1920, 1921); F. Loliée (1907; många
uppl.; sv. övers. 1918); A. Filon, »Recollections
of the empress E.» (1920). — Äktheten av de
av Fleury utgivna »Memoirs of the empress
E.» (1920; sv. bearb. s. å.) har starkt
betvivlats. A. A-t.
Eugenie [-J*eni’], segelfregatt (40-kanoners),
färdigbyggd i Karlskrona 1844, det första
svenska örlogsfartyg, som gjort resan
omkring jorden. Färden företogs 30 sept. 1851—
24 juni 1853 under befäl av
kommendörkapten C. A. Virgin; den gick över Rio de
Janeiro, Magellansundet, Valparaiso, San
Francisco, Honolulu, Sydney, Hong-kong, Manila,
Singapore, Batavia, Kapstaden och Cherbourg.
Under färden gjorda naturvetenskapliga
samlingar förvaras nu i Riksmuseum. Populärt
skildrades resan av N. J. Andersson (1853
—54) och K. Skogman (1854—55). Fregatten
Ord, som saknas under
E. ändrades 1876—77 till korvett, var många
år övningsfartyg för Stockholms exercisskolas
manskap, inreddes 1900 till kasernfartyg,
såldes 1919 till ett rederi i Moss och av detta
1926 till en skrotaffär för upphuggning.
Eugenius, romerska påvar.
E. I (påve 654—657). Sökte intaga en mot
kejsarhovet i Konstantinopel försonlig
ståndpunkt i den monoteletiska striden men tvangs
genom ett upplopp av prästerskap och
menighet i Rom att uppge medlingsförsöken. Äras
som helgon.
E. II (påve 824—827). Valdes av
adelspar-tiet i Rom och erkändes av kejsar Ludvig den
fromme. Dennes son Lothar träffade vid
besök i Rom avtal med E., varigenom kejsaren
tillförsäkrades politisk överhöghet över
påven och Kyrkostaten. I rent kyrkliga ting
(t. ex. i bildstriden) förstodo dock påven och
kurian att bevara sin självständighet, och E:s
pontifikat var närmast ett led i påvedömets
frigörelse från den kejserliga överhögheten.
E. III (påve 1145—53). Var klosterabbot
och lärjunge till Bernhard av Clairvaux. E.
förmådde ej övervinna det romerska
borger-skapets motstånd (en tid under ledning av
Arnold av Brescia) mot det påvliga
herraväldet och kunde därför endast undantagsvis
vistas i Rom. Han uppfordrade 1145 till
andra korståget. E. blev 1872 beatificerad.
E. IV (påve 1431—47). Han var föga
begåvad men uthållig och hänsynslös. Ett
republikanskt uppror i Rom nödgade honom och
kurian till nioårig landsflykt (1434—43) i
Florens och Bologna. Med det 1431
sammankallade Baselkonsiliet (se d. o.), vilket mot
den påvliga absolutismen företrädde först den
biskopliga aristokratien och sedan den
kyrkliga demokratien, kom E. i långvarig
konflikt. Han upplöste konsiliet, men detta
svarade med att (1439) förklara E. avsatt och
mot honom uppsätta en ny påve, Felix V. I
denna kraftmätning vann E. för sina och
kurians idéer en avgjord seger, dock genom
betydande eftergifter åt den nationella
furstemakten. Mellan den romerska samt den
grekiska (och armeniska) kyrkan åvägabragte
han i Florens 1439 (se Fe r r ar a - F lo re n
s-konsiliet) en union, som dock stannade på
papperet. Om E:s fredspolitik och
Baselkonsiliet se monogr. av F. Sehneider (1919). L. W-r.
Eugenöl, C6H3 (CH2 CH : CH2) (O CH3) OH,
en omättad fenol, som utgör luktämnet i
nej-likolja. E. brukas vid teknisk framställning
av vanilin. I. B.
Euglèna, bot., se Flagellater.
Eugublnska tavlorna, se Italiens f o r
n-språk.
Euhemeros (grek. Euèmeros), grekisk
filosof, levde omkr. 300 f. Kr., enl. en utsago
lärjunge till den kyrenaiske filosofen
Theo-doros. E., som vistades vid Kassanders hov,
utövade stort inflytande genom sin lära om
gudarnas väsen. E. ansåg, att det ges två
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
