Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa - Geologiska förhållanden - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
Europa (Klimat)
1166
(jfr Stassfurtsalter). Under
triasperio-den avsattes i n. v. E. väsentligen
grundvat-tensbildningar, brokig sandsten, musselkalk
och keuper, medan under juraperioden i allm.
bildningar från något djupare vatten av
mycket olika utseende avlagrades i olika delar
av E. Kritans avlagringar intaga ett mycket
stort område i E., såväl i n. som i s.
Intensiva veckningsrörelser under tertiärtiden
resulterade i den alpina veckningszonens bildning
(se Alperna), som från Atlanten fortsätter
utefter Medelhavet och vidare genom Asien till
Himalaja och Stilla havets kuster. Den n. delen
av denna bergskedjeserie, där i allm. rörelsen
varit riktad mot n., kallas Alpiderna,
och den s. delen med mot s. riktad rörelse
kallas Dinariderna. De förra sträcka sig
från v. mot ö. och innehålla först Pyrenéerna,
Sierra Nevada och Balearerna, sedan Alperna,
Karpaterna samt dessas fortsättning i
Balkan, som över Krim tänkes förbinda de
alpina kedjorna med Kaukasus. De senare
omfatta Atlasbergen i Afrika, Apenninerna och
Dinariska alperna, som i flera kedjor gå ned i
Grekland, och över Kreta och Cypern förbindas
de alpina kedjorna med Taurus i Mindre Asien
och med bergen i Iran. Riktningen av dessa
olika bergskedjor har i många avseenden
bestämts av de mellan dem liggande resistens
områdena, mot vilka veckningsrörelsen
avstannat. I bergskedjorna äro väsentligen
me-sozoiska bergarter, delvis starkt
omvandlade, och i någon mån äldre tertiär
representerade. Dessa tertiära bergskedjor stå
ännu jämförelsevis friska och föga angripna
av denudationen samt bestämma till stor del
mellersta och s. E:s orografi. I E:s lågland
intaga tertiärbildningar ganska stora
områden. Särskilt bör erinras om
brunkolsföre-komsterna i Nordtyskland. — Under de <dika
perioderna av bergskedjebildning har <«kså
vulkanisk verksamhet förekommit, men i
nutiden finnas i E. verksamma vulkaner endast,
i n. v. på Island samt i Medelhavsumrådet
(Ve-suvius, Etna m. fl.). — Nordeuropas ytformer
ha slutligen bestämts genom den inlandsis, som
under kvartärtiden från Skandinaviens
bergstrakter bredde sig vida ut över den ryska
slätten, utmed Mellantyska bergen till
Holland och England. K. A. G.
Av mineraltillgångar må följ, här
nämnas: guld i Ural, silver i Tyskland
(Erz-gebirgc, Harz) och Spanien, koppar i
Spanien vid Huelva och Rio Tinto, i Tyskland vid
Mansfeld, i Norge vid Sulitelma och i Finland
vid Outokumpu; i Västerbotten ha nyligen
kopparförekomster påträffats. Platina
förekommer i Ryssland, kvicksilver i Spanien
(Al-madén), tennmalm i Cornwall och Erzgebirge
samt zinkmalm i Erzgebirge, Belgien, på
Sardinien och i Spanien, något även i Sverige
(Åm-meberg). Blymalm finnes i Spanien.
Järnmalmsförekomster äro dels de i urberget
förekommande svenska malmerna, såväl i
Norrbotten som i Mellansverige, och de ryska i Ural,
Ord, som saknas under
dels de i jurasystemet inlagrade
minettmal-merna i ö. Frankrike och Luxemburg.
Stensalt förekommèr mångenstädes i Europa,
och det åtföljes stundom av kalisalter,
företrädesvis i det stora till permiska systemet
hörande saltområdet i mellersta Tyskland; i
tertiäravlagringarna förekomma tills, m.
stensaltet kalisalter, dels i sydligaste delen av
Rhendalen, såväl i övre Elsass som i
Baden, dels i Polen (vid Kalusz i Galizien) och
i Spanien på Pyrenéernas sluttning.
Stenkol förekommer väsentligen i
karbonsyste-met, i England, Frankrike, Belgien,
West-falen, Sachsen, Schlesien (största delen nu i
Polen, en mindre del i Preussen) och Sydryss
land. Stenkol i trias och jura spelar en
obetydlig roll, medan däremot de i
tertiärsyste-met förekommande brunkolen (väsentligen i
Tyskland men även i Tjeckoslovakien och
Österrike) på senare tid tagits i bruk i stor
skala. På Sicilien förekommer svavel, i Polen
och Rumänien bergolja. Av bergarter, som
fått större användning, märkas de svenska
graniterna ävensom kalksten och marmor
flerstädes i E. K. A. G.; O-f J-n.
Klimat. E. kan icke som övriga världsdelar
sägas i väsentlig mån självt skapa sitt klimat.
Dess för mänsklig odling gynnsamma, för så
höga breddgrader genomgående milda
väderlek bestämmes, utom genom den av en lång
kustlinje tryggade nära kontakten med hav,
nästan h. o. h. av en växelverkan mellan den
asiatiska kontinentens och Nordatlantens
temperaturmotsättningar. Vinterns därav
fram-bragta höga lufttryck över Asien och
Azorerna. låga vid Island, åstadkomma över
nästan hela E. en intensiv varm strömning
från s. v., som, ej mycket hindrad av västliga
bergskedjor, fritt breder ut sig över
världsdelen, medförande en betydligt stegrad
vintertemperatur och rätt jämnt fördelad
nederbörd. Sommarens svaga
lufttrycksmotsätt-ning mellan Island och Azorerna, utan stöd
av ett asiatiskt högtryck, vilket nu förbytts
Nederbörd (efter H. Nelson; »Nordisk världsatlas» >
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
