Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Everett, Edward - Everglades - Ewerlöf, Frans Anton - Everlöv - Evers, Edvard - Ewers, Hanns Heinz - Evers, Oskar Hugo - Evert, Aleksej - Evertebrater - Evertsberg - Evertsen, släkt - Evertsen, Cornelis, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Everglades—Evertsen, C.
1214
satte att lämna bidrag till denna under den
tid hans broder diplomaten och skriftställaren
Alexander Hill E. (1792—1847) ledde
tidskriften. E. E:s tal utgåvos i 4 bd 1850—59.
Everglades [e’vogléidz], vidsträckta träsk
och grunda sjöar i s. Florida (se d. o.).
Ewerlöf, Frans Anton, ämbetsman
(1799—1883). Tjänstgjorde 1821—25 i verken,
bl. a. Kommerskollegium, där han särskilt
studerade konsulatväsendet. 1825—29 och
1833 var han sekr.
hos riksståthållaren i
Norge, blev 1831 förste
expeditionssekreterare
i kansliet samt var
svensk-norsk
generalkonsul i Köpenhamn
1833—51 och 1857—
81 (i Helsingör 1851
—57). E. verkade
nitiskt för
öresundstul-lens upphävande och
skrev »Considérations
sur le projet du rachat
des droits du Sund» (1855). E. gav första
uppslaget till stiftandet 1833 av Sällskapet
för nyttiga kunskapers spridande. Han utgav
ekonomiska och politiska skrifter.
Everlöv, socken i s. Skåne, Torna härad,
Malmöhus län, på nordsidan av Romeleåsen;
27,81 kvkm, 668 inv. (1927). Sänker sig från
åsens rygg brant ned till jämna marker i
n. ö. intill Klingvallsån. I s. nu
skogplante-rade flygsandsfält. 1,441 har åker, 841 har
skogs- och hagmark. Bildar med Slimminge
ett pastorat i Lunds stift, Torna kontrakt.
Evers, Edvard, präst, författare (1853—
1919). Blev student 1874, prästvigd 1879,
komminister i Adolf Fredriks församling 1884
och kyrkoherde i Norrköping 1892. Skr.:
»Kristian II», historisk-dramatisk dikt (1881),
»Gustaf Banér», historiskt skådespel (1882),
det fosterländska eposet »Fosterjord» (1909);
rent religiösa arbeten: »Lifsfrågor i kristlig
belysning» (1886), »För evighetsvandrare»
(1888—89), »Davids psalmer för kyrka, skola
och hem» (1894), »Inför evigheten» (1920);
hymnologiska: »Förslag till reviderad
psalmbok» (1902), »Tillägg till 1819 års psalmbok»
(förslag, upptagande 185 nya psalmer, 1906)
och »I helgedom och hem», psalmer och sånger
(1917). I 1920 års tillägg till 1819 års
psalmbok finnas 6 psalmer av E. (B. A.)
Ewers, Hanns Heinz, tysk författare (f.
1871). Skrev 1905 en essä över E. A. Poe och
började sedan under dennes inflytande
specialisera sig på skildring av det hemska och
skräckfyllda. Av hans »sällsamma historier»
må nämnas »Das Grauen» (1907), »Die
Beses-senen» (1909) och särskilt »Die Teufelsjäger»
(s. å.). Vidare märkas en reseskildring, »Mit
meinen Augen» (1910; »Med mina ögon», 1911),
samt »Gesammelte Dramen» (1921). A. Lbd.
Evers, Oskar Hugo, ämbetsman (1833—
1918). Var 1879—87 och 1889—94 led. av
Ord, som saknas under
riksdagens Första kammare, som gav honom
plats 1881—82 i statsutskottet och 1894 i
tillfälliga utskottet för skogsfrågor (ordf.). Då
Domänstyrelsen 1882 inrättades, blev E., som
dittills varit godsägare, dess förste
generaldirektör. Han tog 1898 avsked.
Evert, Aleks ej, rysk general (f. 1857).
Blev officer vid infanteriet 1876, nyttjades
huvudsaki. i generalstabstjänst och
avancerade 1900 till general. Under kriget mot
Japan tjänstgjorde han i högste befälhavarens
stab och som arméstabschef. Han blev 1912
befälhavare över Irkutskska militärdistriktet
och vid krigsutbrottet 1914 chef för 4:e
armén. Först led han en kännbar motgång vid
Krasnik (23—25 aug.), deltog sedan i den
allmänna framryckningen hösten 1914 men
nödgades sommaren 1915 gå tillbaka. Då
ryska fronten vintern 1915—16 delades på tre
armégrupper, fick E. befälet över den
mellersta (»västra fronten») från Rokitnoträsken
norrut; hans framstötar under loppet av 1916
på olika delar av denna front misslyckades.
Efter revolutionens utbrott mars 1917 miste
han sitt befäl och uppges ha blivit dödad av
bolsjevikerna. M. B-dt.
Evertebräter, dets. som ryggradslösa djur.
Evertsberg, kyrkobokföringsdistrikt, förr
kapellag, i Älvdalens tingslag, n. Dalarna, i
högt och avskilt läge v. om österdalälven, 11
km s. s. v. om Älvdalens sockenkyrka; 682
inv. (1927). Är gammal bygd; kapellet, av
trä, byggdes 1748.
E’vertsen, holländsk sjökrigarsläkt.
Stamfadern (på 1500-talets slut), fiskaren Evert
Heindricxssen, var farfar till bröderna Johan
E. och Cornelis E. d. ä. (se nedan). Berömda
äro även v. amiralen Cornelis E. d. y.
(1628—79), son till J. E., samt
amirallöjtnanterna bröderna Cornelis E. den yngste
(1642—1706), vilken utmärkte sig som
holländsk befälhavare i slaget vid Beachy head
(se d. o.) 1690, och Geleyn E. (1655—1721),
söner till C. E. d. ä. (B. H-d.)
E’vertsen, Cornelis, d. ä., holländsk
amiral (1610—66); jfr släktöversikten. Stred vid
The Downs 1639, blev kommendör 1652 och hade
betydande del i sjöslagen under kriget mot
England, blev 1653
engelsk fånge men
återkom efter 3
månader och utnämndes
1654 till
schoutby-nacht. 1659 sändes
han jämte sin bror J.
E. till Öresund mot
svenskarna och stred
1661—63 under
Ruy-ter mot sjörövare i
Medelhavet. E. blev
1664 v. amiral, deltog
i slaget vid Lowestoft
1665, blev s. å. amirallöjtnant av Zeeland
efter brodern och stupade i sjöslaget vid
Fore-land 11 juni 1666. Litt., se Johan E. (B. H-d.)
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
