Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evertsen, Johan - Everöd - Evesham - Évian-les-Bains - Evidens - Eviga ediktet - Eviga landsfreden - Eviga staden - Eviga straff - Evig död - Evighet - Evighetsblomster - Evigt liv - Eviktionsskyldighet - Evoe - Evois - Evoluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Evertsen, J___Evoluta
1216
E’vertsen, Johan, holländsk amiral (1600
—66), bror till C. E. d. ä. Gick i sjötjänst,
stred vid La Rochelle och i Västindien, blev
kommendör 1628 och v. amiral 1637 samt
kämpade mot spanjorerna
vid The Downs 1639.
E. var chef för
Zeelands flotta i kriget
mot England men blev
sedan förbigången i
tjänsten. 1659 sändes
han under Ruyter som
eskaderchef till
Öresund mot svenskarna
och blev 1664
amirallöjtnant av Zeeland.
Efter det olyckliga
slaget vid Lowestoft
(se d. o.) mot engelsmännen 1665 tog han
avsked men blev, sedan brodern C. E. stupat
juni 1666, åter amirallöjtnant samt stupade
själv i sjöslaget vid Newport aug. s. å.
Litt.: C Ballhausen, »Der erste
englisch-hol-ländische Seekrieg 1652—1654 sowie der
schwedisch-holländische Seekrieg 1658—1659»
(1923). B. H-d.
Everöd, socken i ö. Skåne, Gärds härad,
Kristianstads län, 15 km s. s. v. om
Kristianstad; 29,75 kvkm, 1,457 inv. (1927).
Genom-flytes av Mjöån (till Helge å). Större orter
Lyngby by (450 inv.) och stationssamhället
Everöd (400 inv.). 1,615 har åker, 505 har
skogs- och hagmark. Bildar med östra
Sön-narslöv ett pastorat i Lunds stift, Gärds
kontrakt.
Evesham [Fvjom], stad i eng. grevsk.
Wor-cestershire, vid Avon; 8,685 inv. (1921). Slaget
vid E., där prins Edvard (sedermera Edvard I)
4 aug. 1265 besegrade Simon av Montfort, som
stupade i striden, utkämpades på Green hill,
strax n. v. om staden.
Évian-les-Bains [eviä’-lä-bå’], stad i ö.
Frankrike, dep. Haute-Savoie, på s. stranden
av Genèvesjön; 3,125 inv. (1921). Vackert
belägen och mycket besökt kurort. Källorna
äro kalla (12° C) och alkaliförande; vattnet
nyttjas mot gikt, sockersjuka, magkatarr
m. m. eller som bordsvatten.
Evide’ns (lat. evide’ntia), klarhet,
påtaglighet, uppenbar visshet. — Adj.: E v i d e’n t.
Eviga ediktet, se E d i k t och
Nederländerna, historia.
Eviga landsfreden, en på riksdagen i Worms
1495 påbjuden och sedan efter nya strider
flera gånger bekräftad landsfred, syftande att
göra slut på nävrättstillståndet i Tyskland.
Eviga staden, benämning på Rom.
Eviga straff, se Eskatologi.
Evig död, se Död 2.
Evighet. I primitivt tänkande fattas det
eviga som något, som varar all tid. Så är
enl. vissa religiösa föreställningar det eviga
livet en aldrig upphörande existens, som tar
vid, då jordelivet slutar. I mera reflekterat
tänkande är det eviga höjt över all tid. »E.
Ord, som saknas under
är vara i ingen tid» (Schelling). Redan hos
eleaterna finner man ett dylikt antagande. I
kristen spekulation finner man t. ex.
begreppet »evig födelse». Sonen födes evigt av
Fadern (så t. ex. hos Origenes). Termen innebär,
att Kristus aldrig skiljes från Gud. Alla
rationalistiska system ha antagit evig
realitet. Orsakerna därtill äro flera. Endast något
evigt kan vara absolut självständigt; allt
tidligt är relativt. Vidare kan verkligt vara
endast tillkomma det eviga. C. H-m.
Evighetsblomster, se Eterneller.
Evigt liv, se Eskatologi, sp. 1030.
Eviktiönsskyldighet (av lat. evi’ctio,
rättsligt återkrävande av sin egendom),
förpliktelse för den, som mot vederlag avlåtit viss
rättighet till annan, att, om denne med
anledning av att den förre icke ägt förfoga över
rättigheten ej heller själv får åtnjuta den
och såmedelst lider förlust, till denne andre
utgiva skadestånd. Närmare bestämmelser i
ämnet ha för den svenska rättens del
lämnats på tal om dels försäljning och byte,
beträffande fast egendom i jordabalken 11: 1
—6 och beträffande lös i lag 20 juni 1905
§ 59, dels arvskifte i ärvdabalken 13: 2, dels
ock upplåtelse av nyttjanderätt, servitut och
rätt till elektrisk kraft i 1907 och 1920 års
lagstiftning om dessa rättigheter. Mellan de
särskilda bestämmelsernas innehåll råder den
olikheten, att lagen, för att ålägga säljare av
fast egendom skadeståndsskyldighet, uppställt
som förutsättning en av tredje man mot
köparen vunnen vindikationsprocess (d. v. s.
rättegång om äganderätten), vari säljaren, efter
att av köparen ha instämts till medsvaromål,
brustit åt hemul (d. v. s. ej lyckats bevisa sin
förfoganderätt), vilket saknar motsvarighet
i övriga bestämmelser. Däremot råder likhet
i att avlåtaren skall till fullo ersätta
förlusten utan villkor av något sitt vållande och
alltså på grund av en sin antagna
garantiförbindelse. Emellertid kan anspråket på
skadestånd vara uteslutet, näml, om
avlåtaren härom gjort förbehåll el. ock
medkontra-henten saknar god tro. De fastställda
grundsatserna äga tillämplighet även vid andra
onerösa avtal. Jfr Hemul, Klander och
Vindikationsrätt. A. W.*
Evoè el. é’v o e (sv. form för lat. éu’(h)oe,
grek, éuol’, även éua’nj, vid de antika
Bac-chusfesterna använt jubelrop.
Evois [e’väis], skogsinstitut i Lampis’
socken, Finland, grundat 1859 för utbildande av
forstmästare, varvid till inträdesfordringarna
hörde studentexamen. Vid den högsta
forst-liga undervisningens överförande till
Helsingfors univ. inrättades i E. en forstskola för
skogvaktare (1908). O. Brn.
Evolüta till en kroklinje benämnes
geometriska orten för dess krökningscentra;
kroklinjen kallas evolvent el. involuta.
Sambandet mellan e. och evolvent kan
åskådliggöras på följ, sätt: en tråd tänkes
fast-gjord i en punkt, G, på e. och spänd på dess
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
