Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exchequer - Excipe - Excision - Excitantia - Exclusiva - Exclusive - Excudit - Excusez - Exe - Exedra - Exeges - Exegetik - Exekias - Exekution - Exekutionsbetjänt - Exekutionskommission - Exekutiv - Exekutiv auktion - Exekutivmakt - Exekutiv myndighet - Exekutivprocess - Exekutor - Exekutör, Exekutris - Exekvatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
Excipe—Exekvatur
1224
båda andra voro Court of common pleas och
King’s bench; jfr Court). Redan tidigt hade
näml. e. börjat utöva domsrätt i ekonomiska
mål. Den upphörde genom rättegångsreformen
1873 att vara särskild domstol, blev då en
division i högsta domstolen (High court of
justice) men slopades redan 1881 och uppgick
i King’s bench division. Med domsrätten ha
barons of the exchequer försvunnit, och
ämbetsverket är nu främst ett stort
räkenskaps-kontor; se vidare Storbritannien,
förvaltning, och Treasury. E:s kansler,
chan-cellor of the exchequer, är sedan 1735
Englands finansminister; han uppgör och
förelägger årl. budgeten för underhuset, varför
han måste vara led. av detta.
Kännedomen om e. under äldre medeltiden
vilar främst på det berömda beskrivande
arbetet »Dialogus de scaccario», författat omkr.
1178 av Richard Fitz Neal, biskop av London,
skattmästare 1158—98 (senast utg. av Stubbs
i »Select charters»; 8:e uppl. 1895). Litt.:
H. Hall, »Antiquities and curiosities of the e.»
(2:a uppl. 1898); J. H. Round, »The origin of
the e.» (i hans »The commune of London»,
1899). V. S-g.
E’xcipe, lat., tag undan!, gör undantag för!
Excisiön (lat. excisio}, utskärande,
bortskärande av en svulstbildning (vårta) eller
inträngd främmande kropp (hagel, nål). I
senare fallet talar man dock hellre om incision
och extraktion (se dessa ord). T. R.
Excita’ntia, se Stimulerande medel.
Excluslva (eg. exclusiva sente’ntia, »röst,
som utesluter»), lat., i vanligaste bemärkelse
den rätt att vid val till påve utesluta
misshagliga kandidater, varpå några katolska
makter (Frankrike, Neapel, Spanien och
Österrike) gjort anspråk. Kurian erkände aldrig
formligen denna rätt, som likväl flera gånger
genom i konklaven av en kardinal framförd
gensaga utövades och avgörande inverkade på
valhandlingen. Sedan Österrike 1903 genom
e. hindrat kardinal Rampollas val, förbjöd
påven Pius X genom en bulla (20 jan. 1904)
varje form av e. vid påveval; därvid
medverkande konklavdeltagare hotades med
ex-kommunicering. Jfr Konklav. V. S-g.
Excluslve, lat., se Exklusiv.
Excüdit, lat., »har utarbetat», förk. exc.
eller excud., betecknar vid ett personnamn på
äldre kopparstick m. m. arbetets förläggare,
vare sig denne är identisk med gravören eller
icke. Jfr Invenit och Sculpsit.
Excusez [äkskyze’], fr., ursäkta!, förlåt!
Exe [eks], flod i s. v. England, från Exmoor
(se d. o.) förbi Exeter till Engelska kanalen;
89 km. Vid mynningen staden Exmouth.
E’xedra, lat. (grek. exe’dra, eg. sittplats
ute), utbyggnad, en halvrund sal, en absid,
ett halvrunt utsprång; en sittplats i det fria
med halvcirkelformigt anordnad bänk,
inkomponerad i en trädgårds- eller
parkanläggning. H. W-n.
Exegès (grek, exégesis, utförande),
utlägg
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
ning, förklaring (i synnerhet av den heliga
skrift), bibeltolkning. — E x e g é t,
förkla-rare, (bibel-)tolkare.
Exegetlk (se Exeges), utläggningskonst,
den gren av teologien, som har utläggningen
och förklaringen av de bibliska skrifterna till
sitt föremål. Jfr Hermeneutik. — E x
e-gétisk, förklarande, som tjänar till
utläggning av en skrift.
Exe’kias, attisk vasmålare under senare
hälften av 500-talet f. Kr., en av den svartfiguriga
stilens främsta mästare. Målade huvudsaki.
stora figurer på stora kärl; motiven tillhöra
mestadels hjälte- och gudasagan. E. hyste
dominerande intresse för de dekorativa
detaljerna. Berömd är E:s innermålning i den s. k.
Dionysosskålen (i München; avb. vid art. D i
o-nysos, sp. 960). H. W-n.
Exekution (jfr Exekvera), verkställighet
av domstols el. annan myndighets beslut;
avrättning.
Exekutionsbetjänt (jfr Exekution),
person, som i stad är anställd att biträda
utmätningsman vid utmätning eller vid annan
verkställighet av dom. E. antages i
Stockholm av Överståthållarämbetet och i övriga
städer av magistraten.
Exekutionskommissionen, se Reduktion.
Exekutiv (jfr Exekvera), utförande,
verkställande; utsöknings-, utmätnings-.
Exekutiv auktion, se Auktion, sp. 507—
508, och Borgenärsförteckning.
Syftet med en sådan av exekutiv myndighet eller
åtm. på dess ansvar förrättad auktion är att
genom realisation av gäldenärs egendom skaffa
en el. flera borgenärer betalning för deras
fordringar. Jfr även Utmätning.
Exekutivmakt (fr. pouvoir exécutif), efter
Montesquieu vanligt namn på
verkställande makten, vilken av denne
författare antogs som en av de tre skilda
statsmakterna (de två andra voro den lagstiftande
och den dömande makten).
Exekutiv myndighet, myndighet, som äger
verkställa lagakraftvunnen dom. Jfr U
t-mätningsman och överexekutor.
Exekutivprocess, ett skyndsammare och
enklare förfarande, än rättegång medger, i
fråga om indrivning av en till betalning
förfallen fordran, som grundar sig på ett
skriftligt fordringsbevis (se Lagsökning).
Exekütor (av lat. e’xsequi, fullfölja), person
eller myndighet, som äger verkställa
lagakraftvunnen dom (se Utmätningsman
och överexekutor). — Exekutörisk,
som avser laga verkställighet eller indrivning.
Exekutör, fem. Exekutris (jfr
Exekvera), person, som utför (särskilt musik).
Exekvätur (lat. exsequätur, »han må utöva»),
den akt, varigenom en stat tillåter en av
annan makt inom dess område anställd
konsul att utöva sina funktioner; själva den
rätt, som följer därav. Man talar därför om
att meddela och fråntaga en konsul e.; jfr
Konsul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
