- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
1221-1222

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Excedent - Excellens - Excellent - Excellentgevär - Excelsior - Excenter - Excentricitet - Excentrisk - Excentriska muskelrörelser - Exceptionell - Excerpera - Excess - Exchange - Exchequer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1221

Excellens—Exchequer

1222

av viss försäkring, som försäkringsgivaren
icke håller på egen risk. Anser sig t. ex. ett
brandförsäkringsbolag icke böra hålla mer än
30,000 kr. av ansvarigheten å hus av viss
beskaffenhet — dess maximum el. »impegno»
är för sådant fall 30,000 kr. —, skaffar det
sig genom återförsäkringsavtal täckning för
överskottet (excedenten). Se
Återförsäkring. G. P-e.

Excelle’ns (fr. excellence, ty. Excellenz, av
lat. excelle’ntia, förträfflighet), titel, som först
bars av de langobardiska och frankiska
konungarna samt därefter av andra medeltida
monarker. Numera tillkommer excellenstiteln
statschefer i republiker samt vidare
ambassadörer och i en del stater medlemmar av
regeringen ävensom vissa andra högre
stats-el. hovämbetsmän. Titeln e. tillägges ofta
jämväl envoyéer i de land, där de äro
ackrediterade. I Sverige bars titeln förr av riksråden
och »rikets herrar» men tillkommer nu endast
statsministern och ministern för utrikes
ärendena samt riksmarskalken, vilka — de båda
förstnämnda enl. R. F. § 34, den sistnämnde
enl. kungl. resolution 18 dec. 1857 —
»innehava rikets högsta värdighet».

Excelle’nt (lat. excellens), överlägsen,
glänsande. — Excellera, utmärka sig, glänsa.

Excellentgevär nyttjas i övningsändamål,
ofta apterat till en artilleripjäs på så sätt,
att vid skjutning med e. kanonens sikt- och
riktmedel brukas. Därigenom erhålles övning
i artilleripjäsens betjänande, varvid
riktningens noggrannhet kontrolleras genom e:s
avskjutande mot fasta el. rörliga måltavlor
på 10—12 m avstånd. E:s små blykulor
(sfä-riska med omkr. 5 mm diameter) utskjutas
med komprimerad luft el. kolsyra. ö-g.

Exce’lsior, lat., högre (vanligt som devis el.
valspråk, ung. = mot höjden, uppåt!).

Exce’nter (se Excentrisk),
maskinelement, sammansatt av tre delar: en plan e
x-centerskiva, A, fastkilad vid en
drivaxel, B, som e j går igenom - skivans
mittpunkt, en excenterring, C, i vilken
skivan vid axelns rotation fritt löper, och en
med ringen förenad excenterstång, D.
Vid skivans rotation med axeln flyttas ringen
i samma plan, som skivan roterar, samt
meddelar därigenom stången en fram- och
återgående rörelse. Anordningen, som ersätter
en vev, tillämpades först på ångmaskinens
slidrörelse men har sedermera fått
omfattande användning i maskinerier av de mest
olika slag. — Excenterpress, en
press-el. stansmaskin, där tryckrörelsen
åstadkommes medelst en excenterskiva. O. B-n.

Excentricitèt (fr. excentricité), eg. läge utom
medelpunkten; överspändhet, egenhet; mat.,
se Koniska sektioner.

Exce’ntrisk (nlat. exce’ntricus), som ligger
utanför el. avlägsnar sig från medelpunkten;
överspänd, påfallande ovanlig, egendomlig.

Excentriska muskelrörelser, se
Muskelarbete.

Ord, som saknas under E,

Exceptione’ll (fr. exceptionnel), undantags-;
sällsynt, utomordentlig.

Excerpéra (lat. exce’rpere), utplocka; göra
(systematiska) utdrag ur en skrift. — E
x-c e r p i’s t, person, som excerperar. — E
x-c e’r p t, utdrag.

Exce’ss (lat. exce’ssus), överdrift,
våldsamhet, utsvävning.

Exchange [ikstJéFnd^], eng. (av fr. change,
byte, växelhandel), börsen i London (Royal e.).

Exchequer [ikstJVko], eng.,
räkningekam-mare, skattkammare; engelskt ämbetsverk
med under tidernas lopp mycket växlande
funktioner. Namnet härledes från mlat.
scac-carium och fr. échiquier, schackbräde, och
torde ha uppkommit därav, att i
räkninge-kammaren nyttjades ett bord, överdraget med
en duk, som var indelad i kolumner och
sannolikt genom där anbragta tvärlinjer fick en
viss likhet med ett schackbräde.
»Exchequer-bordet» anlitades vid uppbördernas
redovisande enl. ett egendomligt åskådlighetssystem
med trästockar som marker, vilket ej helt
avskaffades förrän 1824; det infördes måhända
av Henrik I (1100—35), under vars tid motsv.
benämning (échiquier) kan spåras i hans
her-tigdöme Normandie. Först småningom
utvecklades denna räkningekammare till en särskild
underavdelning av den förvaltande och
dömande rådsförsamlingen (curia regis). Den
blev då ett slags finansdepartement, som
förestods av skattmästaren (treasurer) och vars
bisittare, även sedan de ej längre togos bland
stormännen utan bland konungens skrivare,
kallades barons of the exchequer. De voro
jämte skattmästaren de beslutande, medan
skattkammarkanslern (chancellor of the
exchequer) urspr. innehade en dem underordnad
ställning. Under Henrik III (1216—72) hade
Court of exchequer (»kammarrätten») hunnit
bli en av de tre kungliga domstolarna (de

torde sökas under Ä.

Excenter (schematisk bild).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0795.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free