Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exploatera - Explodera - Exploration - Explosion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Exploatera—Explosion
1240
Exploatera (fr. exploiter), bearbeta, taga i
bruk; utnyttja; utsuga. — Subst.:
Exploatering.
Explodera (lat. explödere), plötsligt
urladdas och springa sönder, sprängas med en knall;
brista ut. — Subst.: Explosion (se d. o.).
Exploratiön, utforskning, undersökning; en
läkares undersökning av den sjuke för att så
noggrant som möjligt utforska sjukdomens
art och därpå grunda diagnosen.
Explosion (av lat. explödere, utstöta), det
fenomen, som uppträder, då en kropp — i vare
sig fast, flytande el. ångformigt tillstånd —
ögonblickligt övergår i gaser, vilkas plötsliga
utvidgning förorsakar ett våldsamt tryck på
omgivningen och åtföljes av en mer el. mindre
kraftig knall. Från teknisk synpunkt skiljer
man på två huvudgrupper av explosioner:
sådana, som förorsakas genom kemisk
omsättning hos det exploderande ämnet
(egentliga e.), och sådana, som äro av rent
fysikalisk natur.
Vid det förra slaget av e. frigöres alltid
värme, varigenom temp. hos de bildade
explo-sionsgaserna avsevärt höjes och åstadkommer,
om ämnet är inneslutet, en förskjutande el.
söndersplittrande tryckstegring på det
omgivande rummets väggar, alltefter ämnets
sammansättning och natur. Hit räknas i första
hand sådana e., som uppkomma av de k
e-miska föreningar el. mekaniska
blandningar, som gå under det gemensamma
namnet explosiva varor (se d. o.). Den
större el. mindre kraft, som är magasinerad
Explosion av 2,750 kg spränggelatin vid Grängesberg
3 febr. 1927.
hos dylika ämnen, har man i tekniken
utnyttjat på flera olika sätt. Så användas de
till sprängämnenas grupp hörande explosiva
varorna för gruvdrift samt vid en mängd
olika slag av sprängningar för civilt och
militärt bruk, medan krutet tjänar att
framdriva projektiler i skjutvapen.
En e. förorsakas i regel därav, att någon
del ur det exploderande ämnet genom låga,
friktion el. stöt uppvärmes till
antändnings-temperaturen, varpå e. på grund av det
utvecklade reaktionsvärmet av sig själv
fortplantar sig genom ämnets hela massa. E
x-plosionstrycket är beroende på
förhållandet mellan den volym, som de vid e.
bildade gaserna skulle intaga, om de hade
tillfälle att utvidga sig, och den exploderande
kroppens volym. Sagda tryck står i direkt
förhållande till den utvecklade gasmängden,
gasernas temp. och ämnets specifika vikt.
Vidare hänföras till kemiska e. sådana, som
uppkomma genom explosiva gas- och
ångluftblandningar. Vätgas,
acety-len, koloxid och lysgas brinna i rent tillstånd
lugnt, men blandade med luft i vissa
proportioner explodera de vid antändning med stor
häftighet. Detsamma är förhållandet med
ångorna från brännbara oljor och vätskor
(petroleumprodukter, bensol, sprit, eter m. fl.).
En dylik e. uppstår genom en ögonblicklig
förbränning mellan vätskeångan och luftens
syre, varvid förbränningsvärmet blir fritt och
de bildade förbränningsgaserna genom den
höga värmeutvecklingen hastigt utvidgas och
förorsaka ett mer el. mindre kraftigt tryck
på omgivningen. På denna egenskap hos de
brännbara oljorna och vätskorna äro
explo-sionsmotorerna baserade, då i dem
explosions-trycket tillvaratages för nyttigt arbete. I viss
mån jämförliga med de e., som förorsakas av
explosiva gasblandningar, äro s. k.
dammexplosioner; dessa förorsakas av i luften
svävande moln av fasta brännbara partiklar,
ss. mjöl, kol, sot etc., vilka vid antändning
kunna förbrinna med mer eller mindre
explosionsartad hastighet.
Vid rent fysikaliska e., till vilka
räknas ångpanneexplosioner, e. av autoklaver,
behållare för komprimerade gaser o. s. v.,
förefinnas redan ångorna el. gaserna
färdigbildade i det kärl, som spränges, och en e.
inträder, om det inre trycket av en el. annan
orsak stigit så högt, att kärlets hållfasthet
övervinnes, varvid det fläkes upp eller spränges.
Då ur försäkringssynpunkt såväl kemiska
som vissa fysikaliska e. ligga till grund för
försäkringsvillkoren, har Svenska
Teknolog-föreningen fastställt nedanstående definition
på e.: »Med e. ur försäkringsteknisk synpunkt
förstås en momentant uppträdande
kraftyttring, förorsakad av gasers el. ångors strävan
att utvidga sig, likgiltigt om gaserna eller
ångorna voro förhanden före e. eller bildades
under densamma. Vid e. av behållare av alla
slag (ss. ångpannor, cylindrar eller andra kärl
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
