Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Explosion - Explosionskrater - Explosionsmotor - Explosionsskalv - Explosiv - Explosiva kulor - Explosiva ljud, Explosivor - Explosiva varor - Exponent - Exponentialfunktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
Explosionskrater—Exponentialfunktion
1242
för ånga eller gaser, kokare, rörledningar
m. fl.) förutsattes dessutom, att dess hölje
eller väggar skadas till sådant omfång, att
genom utströmmande av gaser, ångor eller
den ångbildande vätskan, om sådan ännu
finnes, ett ögonblickligt utjämnande av trycket
inom och utom behållaren äger rum.» Under
denna definition falla e. av sprängämnen,
gasblandningar, damm, ångbildning av vätska
samt av gas eller ångtryck, oberoende av
anledningen till själva e.; däremot icke
sönder-sprängning, förorsakad av centrifugalkraften
hos roterande kropp, eller söndersprängning,
orsakad av inre materialsprängningar (ss.
gjutspänningar o. dyl.). G. v. F.
Explosionskrater, se Vulkan.
Explosionsmotor el.
Explosionsmaskin, se Förbränningsmaskiner.
Explosionsskalv, se Jordskalv.
Explosiv (fr. explosif), som kan bringas till
el. har benägenhet för att explodera. Se E
x-p 1 o s i o n och Explosiva varor.
Explosiva kulor ha sådana gevärskulor
plägat benämnas, vilka försetts med en explosiv
massa, inpressad i en i kulan gjord
urborrning. Vid inträngandet i eu animalisk kropp
exploderar massan, varigenom kulans dödande
verkan förhöjes. E. ha använts till jakt men
genom en internationell överenskommelse,
Pe-tersburgdeklarationen av 11 dec. 1868,
förbjudits till krigsbruk. G. afW-dt.
Explosiva ljud, Explosivo r, sådana
konsonantljud, vilka frambringas genom att en i
talkanalen åstadkommen kontakt mellan ett
par talorgan (t. ex. mellan tunga och gom,
överläpp och underläpp) plötsligt upphäves.
E. kunna, liksom konsonantljuden över
huvud, vara dels t o n 1 ö s a, dels tonande,
d. v. s. frambringas dels utan, dels med
vibration hos stämbanden. Tonlösa e., även
kallade t e n u e s, utmärka sig dessutom genom
starkare muskelspänning hos de talorgan, som
bilda kontakten; resultatet av kontaktens
upphävande blir sprängning
(sprängnings-Ijud äro t. ex. p, t, k i gap, mat, sak). De
tonande e., m e d i a e, frambringas med
jämförelsevis slappa talorgan; spärrningen häves
genom lösning (lösningsljud äro t. ex. b, d,
g i tub, bod, såg). I svenskan och övriga
germanspråk åtföljas tenues i regel av en mer el.
mindre tydligt märkbar aspiration (se Asp
i-rata). I slaviska språk förekomma p, t, k, b,
d, g även muljerade (se Muljerade
språkljud). E. äro vidare det semitiska
velara fc-ljudet q (qäf) samt det ljud med
olika namn (stöt, spiritus lenis,
Kehlkopfver-schlusslaut), som uppstår vid luftens
explosionsartade utstötning genom struphuvudets
ljudspringa. Jfr A. Noreen, »Vårt språk», I
(1903; s. 367 ff.); W. Vietor, »Elemente der
Phonetik» (5:e uppl. 1905). A. Lbd.
Explosiva varor, sådana varor, som bestå
av eller innehålla på kemisk väg eller genom
mekaniska blandningar framställda
produkter, vilka genom stöt, friktion, uppvärmning
eller antändning kunna bringas att hastigt
sönderdelas och helt eller delvis övergå i
gasform. Sönderfallandet av hithörande slag av
ämnen (se Explosion) är alltid
förknippat med kemisk omsättning, varvid
värme frigöres och förorsakar en plötslig
utvidgning av de bildade explosionsgaserna, så
att ett mer eller mindre våldsamt tryck
utövas på omgivningen. Som e. vid ovarsamt
hanterande kunna medföra risk för liv och
egendom, finnas säkerhetsåtgärder föreskrivna,
vilka skola iakttagas vid varornas
tillverkning, förvaring, handhavande och transport,
och de indelas alltefter känslighetsgraden i
två olika klasser.
Enl. gällande förordn. ang. explosiva varor
19 nov. 1897 hänföras sålunda till första
klass: knallkvicksilver, knallsilver o. a. knall
-syrade salter samt därmed jämförliga
produkter; nitroglycerin och sådana e., i vilka
nitroglycerin ingår men som icke äro att
hänföra till krut, ss. dynamit, sebastin,
ammo-niakkrut m. fl.; sådana e., vilka utgöras av
eller innehålla lätt sönderdelbar
kväveförening men som icke äro att hänföra till krut,
ss. nitrocellulosa (bomullskrut), pikrinsyra i
fast form och dess salter, bellit m. fl., eller
vilka innehålla klorsyrade salter, ss. romit
m. fl.; krut, ss. salpeterkrut eller s. k.
svartkrut, vidare röksvagt krut, ss. nobelkrut,
bal-listit, apyrit, cordit, normalkrut m. fl.
Till andra klass: ammunition; tändhattar;
tändrör, stubiner, med undantag av
knallsignaler och fyrverkeripjäser m. m. På
krut-stubin som färdig handelsvara, tändstickor
ävensom smällare och andra explosiva
leksaker är författningen icke tillämplig.
Enl. sagda förordn. skola e. av första klass
försändas med särskilda tåg, s. k. kruttåg,
medan andra klass e. få transporteras som
vanligt styckegods. Som emellertid en hel del
moderna typer av krut och sprängämnen visat
sig utan risk kunna försändas såväl på
järnväg och landsväg som till sjöss, tillätes i
undantagsfall sådan transport i enlighet med
reglerna för e. av andra klass; detta gäller
ammoniumnitrat- och
ammoniumperklorat-sprängämnen, röksvagt krut, som är tätt i
godset, samt nitrocellulosa, försatt med minst
25 % vatten eller alkohol. G. v. F.
Expone’nt. 1. I matematiken ett tal, som
anger hur många lika storheter, som
hopmul-tipliceras i ett uttryck. Så är t. ex. 5 e. i
uttrycket 25, som är ett förkortat
betecknings-sätt för 2X2X2X2X2 = 32.
2. Karakteristiskt uttryck, typisk
företrädare (för åsikt el. riktning).
Exponentialfunktion, dels i allm. en
funktion, där den oberoende variabeln ingår som
exponent, t. ex. ax, och dels den särskilda
funktionen ex, där e. är de naturliga
logaritmernas bas (e = 2,718 ...). Den senare, som
är en av de elementära transcendenta
funktionerna, spelar en oerhört viktig roll inom
hela analysen tack vare sina märkliga
egen
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
