- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
1245-1246

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exportsprit - Exportstipendier, Statens - Exporttariff - Exporttull - Exportör - Exposé - Exposition - Exprès - Express - Express- - Expressbyrå - Expressdynamit - Expressfartyg - Expressförsändelse - Expression - Expressionism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1245

Exportsprit—Expressionism

1245

Exportsprit, se Brännvin.

Exportstipendier, Statens, av svenska
staten utdelade stipendier, avsedda som
understöd till personer, som i utlandet vilja
verka för avsättning av svenska
exportartiklar, import till Sverige av råvaror och andra
förnödenheter samt transitohandeln över
Sverige. E. utdelas årl. till ett totalt belopp av
omkr. 20,000 kr., fördelat på stipendier om
2,000—4,000 kr. vartdera. Se Sv. förf, saml.,
n:r 636 (1921). K. H. A.

Exporttariff, tariff vid transport å järnväg
av för export avsett gods, innebärande en
fraktnedsättning för sådant gods. E. har
flerstädes kommit till vidsträckt användning. Vid
de svenska statsbanorna finnas exporttariffer
införda för vissa i kung, av 8 nov. 1912
uppräknade varuslag. K. H. A.

Exporttull, en för exporterad vara av
handels- el. finanspolitiska skäl utgående tull.
I förra fallet avser e. vanl. att söka
kvar-hålla varan inom landet, för att den skall
komma den inhemska konsumtionen el.
produktionen till godo, i senare fallet att lämna
statskassan inkomster. De handelspolitiska e.,
som fordom hade stor utbredning, särskilt
under merkantilismen, avskaffades i Europa
nästan fullständigt vid 1800-talets mitt. De
få e., som sedermera och fram till
världskriget uppburits, ha varit av nästan
uteslutande fiskal art och ha utgått huvudsaki. för
sådana råmaterial, på vilka exportlandet haft
ett relativt monopol. Efter kriget fingo e.
åter ökad betydelse, varvid som skäl för deras
införande åberopades förutom deras
avkastning deras valutareglerande och
industriskyddande betydelse. I flera utomeuropeiska
länder och särskilt i vissa sydamerikanska
stater ha e. ur statsfinansiell synpunkt stor
betydelse. Sverige har f. n. ingen e. K. H. A.

Exportör, se Export.

Exposé, fr., redogörelse, utredande
framställning; sammanfattning; översikt;
orienterande inledning.

Exposition (lat. exposi’tw), utställning;
exposé (se d. o.).

Exprès [-prä’], fr., se Express.

Expre’ss (lat. expre’ssus, fr. exprès),
enkom; skyndsammast; förk. för expressbyrå,
expresståg m. fl.

Expre’ss- betyder i tekniska
sammansättningar oftast snabbgående, t. ex. expresspump,
expresståg, expressångare.

Expressbyrå, företag för forsling av resgods,
paket o. s. v. samt för möbeltransport,
flyttningar, budskickningar m. m.; stadsbudsbyrå.

Expressdynamit, se Dynamit.

Expressfartyg, se Fartygstyper.

Expressförsändelse tillställes adressaten så
skyndsamt som möjligt, oberoende av den
ordning, vari inkomna försändelser i allm.
utdelas. Därför erlägger avsändaren särskild
avgift enl. posttaxan, och på försändelsen
tecknas ordet »Express» (till utlandet
»Exprès»). Inom Sverige kan expressutdelning

icke med säkerhet påräknas inom andra
områden, än där posten utdelas genom
brevbärare, men även på andra orter vidtager
postverket åtgärder, för att försändelsen må
snarast möjligt komma adressaten till handa.
Expressutdelning kan äga rum med alla
inrikes försändelser utom masskorsband och
ut-givarkorsband samt med brevförsändelser,
postanvisningar och paket till de flesta
europeiska och flera utomeuropeiska länder. —
Att märka är, att begäran om express icke
innebär snabbare befordran mellan
inlämnings- och adressorterna. E. G-e.

Expressiön (lat. expre’ssio), uttryck;
uttrycksfullhet; matematisk formel; mus., ett
harmoniumregister, som gör tonen svällande
el. avtagande, beroende av den trampande
fotens tryck.

Expressionism (av fr. expressiön, uttryck),
riktning inom nutida bildande konst,
litteratur och teater, som började göra sig
gällande omkr. 1900 och vars program helt kort
sammanfattas så: konstnärens större frihet
gentemot naturen. Skildrandet el.
återgivandet av livet och naturen i bild och ord hade
under 1800-talets sista årtionden uppnått hög
grad av naturtrohet och illusion (realism,
impressionism; se dessa ord); längre
kunde man icke fortsätta den vägen utan att
ge efter på konstens krav. E. vill, att
konstnärens arbete skall vara ett subjektivt
uttryck för den skapandes uppfattning av det
väsentliga i motivet. Expressionistens mål är
således en bild av naturen sådan han ser den,
med de fordringar han har på radikal
omvärdering av konstens innebörd och sociala
förhållanden. E. bör ses mot bakgrunden av de
senaste årtiondenas stora omvälvningar på alla
områden. — Inom måleriet uppväxte e.
närmast i opposition mot men även,
utvecklings-historiskt, som en konsekvens av
impressionismen och dennas följdriktning
neoimpressio-nismen. Av största betydelse för e:s
uppkomst var P. Cézannes och Paul G a
u-g i n s dekorativa, förenklade formgivning
samt V. van Goghs lidelsefyllda
land-skapsskildring. Riktningens ledare och
skol-bildare blev fransmannen H. M a t i s s e, som
1908 formulerade den då sedan ett par år
uppmärksammade e:s program i Grande Revue
(»Min strävan är expressiön»); själva kallade
sig Matisse och hans lärjungar »Les fauves»
(vildarna). Med förenklat linjesystem,
dekorativt uppdelad bildyta, rytmiskt arrangerade,
starkt lysande färgplan och ofta överdrivna
detaljer söker e. nå största verkan.
Riktningen vann hastigt anhängare, utom i
Frankrike (A. Marquet, A. Derain, M. Laurengin,
O. Friesz, R. Dufy) även i Tyskland (O.
Ko-koschka, E. Nolde, F. Marc, K.
Schmidt-Rott-luff), Holland (M. Vlaminck. Kees van
Dongen), Ryssland (W. Kandinsky, M. Chagall;
och de skandinaviska länderna. I Sverige
räknas till expressionisterna I. Grünewald,
Lean-der Engström, E. Bertel-Nordström, E.
Dahl

Ord, som saknas under

E, torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 14 22:47:36 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0809.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free