Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Expressionism - Expressis verbis - Expressiv - Expresståg - Ex professo - Expropriation - Expropriera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Expressis verbis—Expropiera
1248
skog, E. Jolin m. fl. I Norge, där E. Munchs
måleri förberett en radikalare konstsyn, ha
bl. a. H. Sören sen, J. Heiberg, A. Revold och
P. Krohg påverkats av e. De främsta
expressio-nisterna i Danmark äro H. Giersing, A. Salto
och V. Lundström, i Finland M. Collin och T.
Sallinen. — Inom skulpturen har strävan
mot en enklare, mindre realistisk form tagit
bisarra uttryck i ryssen A. Archipenkos
arbeten ; de böra dock karakteriseras som k
u-b i s m, liksom naivism och futurism
(se dessa ord) parallellföreteelse till e.
Fransmännen A. Maillol och O. Zadkine, tysken
W. Lehmbruck samt svenskarna Ninnan
San-tesson och B. Hjorth ha inom skulpturen
sökt tillämpa e:s grundsatser. — I nära
förbindelse med måleriet står
teaterdekorationen. I. Grünewald, R. Kanneworff, J.
Jon-And, K. Ström och S. Malmquist ha i Sverige
försökt en expressionistisk stil, strävanden,
som syfta mot samma mål som tysken M.
Reinhardts och svensken P. Lindbergs
insce-neringar i modernistisk riktning (förenklad
scenbild, starka färgsammansättningar). Mest
avancerad är den expressionistiska
teaterkonsten i Ryssland (A. Tairov, V. Meyerhold).
Litt.: A. Brunius, »Färg och form» (1913);
O. Geisted, »Ekspressionisme» (1919); E. v.
Sydow, »Die deutsche expressionistische
Kultur und Malerei» (1920); O. Grautoff, »Die
fran-zösische Malerei seit 1914» (1921); E.
Blomberg, »Den nya svenska konsten» (1923); A.
Winds, »Geschichte der Regie» (1925). E. L-k.
Inom litteraturen har e. under 1900-talets
båda första årtionden spelat en viss roll. Den
litterära e. har i huvudsak haft samma
förutsättningar och samma mål som e. inom den
bildande konsten men ej fått samma
betydelse som inom denna. I Tyskland stärktes
rörelsen genom världskriget och nederlaget.
Bland rörelsens tyska anhängare må nämnas
Th. Däubler, K. Edschmid och E. Stadier. De
beteckna en reaktion mot det formella och
utåtvända i föregående diktning och vilja
uttrycka det väsentliga och oförgängliga, söka
gestalta själens liv, vilja ej se och återge
utan känna och bekänna. I sin ständiga
rörelse påminner denna diktning om Sturm
und Drang. Den är social, stundom aggressivt
antiborgerlig. Måleriet har haft betydande
inverkan på de litterära teorierna. — Litt.:
H. Bahr, »Expressionismus» (1916; 2:a uppl.
1918); K. Edschmid, »Ueber den
Expressionismus» (1919); A. Soergel, »Im Banne des
Expressionismus» (1926). R-n B.*
Inom musiken framträdde e. omkr. 1910
med Arnold Schönberg och Skr jabin. Efter
världskriget ha flera kompositörer,
företrädesvis i Tyskland och Frankrike, fortsatt i
samma riktning: Paul Hindemith, Stravinskij,
Cyril Scott, Schreker, Bartök, Honegger m. fl.
Dock börjar namnet nu försvinna som
beteckning för den moderna skolan, i samma
mån som nya vägar inslås. Som e:s
föregångare kan Debussy anses. Samma
ström
ning har spårats även inom koreografien
(Svenska baletten, se d. o.). T. N.
Expre’ssis ve’rbis, lat., med tydliga ord,
uttryckligen.
Expressiv (fr. expressif), uttrycksfull.
Expresståg, vissa specialtåg, som snabbt
förbinda ett antal större städer och några av
dessa med mera internationellt besökta orter.
För resa med de flesta e. utgår en särskild
till-läggsavgift. Vissa e. äro sammansatta av s. k.
lyxvagnar, uteslutande l:a klass vagnar. I
Europa benämnas e. efter de linjer och
trakter de trafikera. De viktigaste äro
Nordexpressen, 1) (London), Ostende, Liége
(med anknytning från Paris), Köln, Berlin,
Frankfurt a. d. Oder, Warschau, 2) nyssnämnda
väg London—Berlin och sedan vidare till
Riga (Moskva); Medelhavsexpressen,
(London), Calais, Paris, Marseille, Nizza,
Ven-timiglia; Orientexpressen, (London),
Calais, Paris, Strassburg, München, Wien,
Budapest, Arad, Bukarest; Ostende —
Wien —.Orientexpressen, (London),
Ostende, Bryssel (Amsterdam), Köln, Nürnberg,
Wien, Bratislava, Budapest, Arad, Bukarest;
P. & O. Bombayexpressen, (London),
Boulogne, Paris, Lyon, Marseille och vidare
med fartygsförbindelse på Indien, Australien,
Kina och Japan; Romexpressen,
(London), Boulogne, Paris, Florens, Rom (Neapel,
Brindisi); S i m p 1 o n—O
rientexpres-s e n, 1) (London), Calais, Paris, Lausanne,
Milano, Verona, Venezia, Trieste, Agram,
Bukarest; 2) sist angivna väg mellan London och
Agram samt vidare till Belgrad, Sofia,
Kon-stantinopel; 3) (London), Paris, Belgrad, Nis,
Saloniki, Aten; Sydexpressen, 1) Paris,
Bordeaux, Biarritz, San Sebastian, Madrid,
Granada (el. Sevilla el. Algeciras med
sjöförbindelse till Marocko), 2) samma väg Paris
—San Sebastian, därifrån över Salamanca
till Lissabon med anslutning till och från
fartyg på Sydamerika. W i e n—S a n R e m o—
N i z z a—C annesexpressen med
anslutning från Budapest, Prag och Warschau. F.P.
Ex profe’sso (av lat. profe’ssus), i egenskap
av fackman; sakkunnig.
Expropriation, åtgärd el. procedur,
varigenom en rätt helt el. delvis exproprieras. Se
Expropriera.
Expropriera (av lat. ex, av, från, och
pro’-prius, egen), ett rättsenligt förfarande,
varigenom någon av hänsyn till ett allmänt
intresse tvingas att avstå en honom
tillkommande rätt el. underkasta sig inskränkning
däri. Regelmässigt förutsättes ock, att
ersättning skall utgå. Då det gäller att åt
expropriationsinstitutet förläna en i
rättssy-stematiskt avseende ändamålsenlig
avgräns-ning, träder kategorien fast mark el. fast
egendom i förgrunden. Från den gällande sv.
rättens ståndpunkt innefattar expropriation
i inskränkt och egentlig mening ett
rättsligen framtvingat avstående och motsv.
förvärv av rätt till fastighet enl. lagen om ex-
Ord, som saknas under
E. torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
