Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Exteriör—Extrakt
1254
Exteriör (fr. extérieur), yttre, yttersida,
yta; vy av en byggnads yttre (motsats:
interiör).
Exte’rn (lat. exte’rnus), yttre, utvändig;
lärjunge, som bor utanför internatskola. —
Externat, skola, vars lärjungar bo utanför
skolan (motsats: i n t e r n ä t, se d. o.).
E’xternsteine [-Jtäino], 13 sandstensklippor
på nordöstsluttningen av Teutoburgerwald, i ty.
fristaten Lippe, vid Horn. På utsidan av ett
1115 invigt kapell, som delvis danats av
naturen i en av klipporna, finnes Tysklands
äldsta bevarade flerfiguriga stenrelief med
bilder i kroppsstorlek (korsnedtagningen).
Under denna finnas lämningar av en relief
(syndafallet). Jfr K. Wehrhan, »Die E. im
Teuto-burger Walde» (1922); H. Beenken, »Die
ro-manische Skulptur in Deutschland» (1924).
Exterritorialitèt (av lat. ex, utom, och
territorium, landområde), det förhållande, att visst
rum inom en stats gränser mer el. mindre
tillfälligt undandragits dess makthöghet och
betraktas som ett slags enklav (se d. o.), till
följd av att någon där åtnjuter
exterritoria-litetsrätt (se d. o.). Med e. följa 1)
okränk-barhet för den plats el. byggnad, där den
ex-territorialitetsberättigade under vistelsen på
det främmande territoriet bor, dock utan s. k.
asylrätt el. rätt att låta brottslingar och
flyktingar där söka skydd; 2) frihet från den
territoriella statens jurisdiktionsrätt och
po-litirätt i brottmål, dock med skyldighet för
den berättigade att underkasta sig gällande
ordningsföreskrifter på orten samt att icke
företaga handlingar, som väcka allmän
förargelse, och att ieke själv utöva
höghetsrättigheter utan särskilt medgivande; 3)
frihet från den territoriella statens
jurisdiktionsrätt i civila mål, såvitt den beror av
hemvistet, enär den exterritorialitetsberättigade
ej kan anses bosatt på det främmande
territoriet. Ett fartyg och dess personal äro i
fråga om sin verksamhet underkastade
endast hemstatens rätt, och ortsmyndigheterna
i annat land få ej taga befattning med vad
som sker inom fartygets relingar, om detta
icke står i strid med ortens s. k. ordre public
el. där härskande allmän rättsåskådning.
Fullständig e. åtnjutes i främmande hamn
endast av örlogsfartyg, till sjöss däremot av
alla fartyg. — Jfr Beling, »Strafrechtliche
Bedeutung der Exterritorialität» (1896),
Hüb-ler, »Die Magistraturen des völkerrechtlichen
Verkehrs und die Exterritorialität» (1900),
samt uppsats av Strisower i »Cours de la
Haye» (1923). Rid.
Exterritorialitètsrätt,
Exterritoriäl-r ä 11, den rätt, som tillkommer främmande
stats överhuvud, sändebud el. krigsfartyg och
i vissa länder även konsuler
(jurisdiktions-konsuler) att med avseende på person, följe
och lös egendom betraktas som stående utom
det rike, vari vistelse äger rum. Jfr
Asylrätt och Exterritorialitet. Rid.
Extirp-, se E x s t i r p-.
Ord, som saknas under
Externsteine. Korsnedtagningen, relief i sandsten.
Extorkvèra (lat. extorquéré), utpressa.
E’xtra, lat., utom, utöver det vanliga;
ytterligare, tilläggs-; utomordentlig(t);
extraordi-narie (tjänsteman o. s. v.); i vissa
sammansättningar: utanför befintlig.
Extra anslag, se Statsanslag.
Extra ansökningsrätt, se Prästval.
Extraditiön, utlämning, särskilt av
förbrytare från en stat till en annan.
Extrados [-då’], fr. (av dos, rygg), bågrygg,
den yttre, konvexa rundningen av en valvbåge.
Extradynamlt, se Dynamit.
Extrahera (lat. extra’here), utdraga, göra
extrakt (se d. o.) ur; göra utdrag ur.
Extrajudicie’11 (av lat. e’xtra, utom, och
iudi’cium, domstol), som utgör undantag från
vanlig rättegångsordning. Särskilt talas om
extra judiciell bestraffningsrätt, som
ej utövas av domstol utan tillkommer vissa
myndigheter och förmän gentemot
underordnade. Se vidare
Disciplinbestraffning och Disciplinärmakt.
Extra’kt (lat. extra’ctum), utdrag,
sammandrag. 1. Utdrag ur en skrift (ett brev, ett
protokoll el. dyl.).
2. Den produkt, som erhålles, då man
behandlar en organisk råvara el. drog med ett
lämpligt lösningsmedel på så sätt, att, såvitt
möjligt, alla de lösliga beståndsdelarna lösas
ut ur drogen, varefter i många fall
lösningsmedlet delvis eller fullständigt avlägsnas. Om
det färdiga e. fortfarande är tunnflytande,
kallas det flytande e. (extractum
flui-dum); om lösningsmedlet till stor del
avlägsnas, så att återstoden blir en halvfast massa.
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
