Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Extraktgarvning—Extra Posten
1256
talas om ett tjockt e. (extractum spissum),
och om allt lösningsmedel bortskaffas,
erhål-les ett torrt e. (extractum siccum). Som
lösningsmedel till beståndsdelarnas
utdragande brukas mest vatten el. sprit, någon gång
eter. — Flytande e. äro hållbarare och lättare
att exakt dosera än de övriga
extraktfor-merna. E. intagas alltefter sin konsistens i
pulver, mos, piller el. i mixtur. Vissa mindre
verksamma e. användas mest som
sammanbindande beståndsdelar i piller. (C. G. S.)
Extraktgarvning, se Läder.
Extraktiön (lat. extractio, av extra’here,
utdraga), utdragning; härkomst.
1. Förfaringssätt att med tillhjälp av
lösningsmedel ur en blandning av flera ämnen
utlösa ett eller flera. Extraktionsmedlet kan
vara ett antingen oorganiskt eller organiskt
lösningsmedel. För e. av socker nyttjas t. ex.
vatten (se Sockertillverkning).
Petter extraheras med bensin, eter eller
kloroform, hartser och eteriska oljor med alkohol,
terpentin etc. Av stor betydelse är, att man
på senaste tid lyckats framställa icke
brännbara organiska lösningsmedel (se T e t r
a-klormetan och T r i k 1 o r e t y 1 e n). E.
verkställes i apparater av olika slag och
mycket stor fullkomlighet. Den vid e. erhållna
produkten kallas vanl. extrakt (se d. o.).
—- Som e. betecknas även utdragning av
metaller ur malmer på våta vägen. I. B.
2. Ett mer eller mindre våldsamt uttagande
av främmande kroppar, antingen sådana, som
visserligen tillhöra den normala organismen
men av en eller annan orsak blivit för denna
olägliga, t. ex. sjuka tänder, en fördunklad
lins (katarakt el. grå starr), eller sådana,
som utifrån införts i organismen. Även inuti
kroppen bildade fasta kroppar, t. ex.
konkre-ment (stenbildningar) i kanaler eller hålor,
måste extraheras, då de vålla olägenheter.
Utifrån i kroppen införda främmande föremål,
främst mer el. mindre fasta ämnen, kräva
även oftast uttagande. De växla ofantligt
till beskaffenheten: ärter och knappar, som
barn instoppa i näsa eller öron, köttbitar, be«
och andra saker, som inkomma i strupar,
magsäck, ändtarm el. urinblåsa, nålar, knivspetsar,
kulor och stycken av kläder, som intränga
och fastna i sår. Ingreppen bli därför av
mycket skiftande art, från en enkel
tandutdrag-ning till avlägsnande av projektiler ur
hjärtat. — E. kallas ock vissa åtgärder för att
snabbt avsluta en förlossning, då fostrets
tillstånd, läge el. dyl. så påfordrar. (T. B.)
Extra’ktor (av lat. extra’here, utdraga). —
1. Del av gevärsmekanism, se Utdragar e.
2. Smörextraktor, centrifug,
konstruerad av den svenske ingenjören K. A.
Johansson (d. 1890) och avsedd att på mekanisk
väg omedelbart ur mjölk framställa smör.
Denna maskin, som i viss mån ligger till
grund för radiatorn (se d. o.), lyckades ej
bli praktiskt användbar. H. J. Dft.
Extraktull, en genom sönderkardning av
Ord, som saknas under
halvyllelump beredd fibermassa, som genom
karbonisering befrias från vegetabiliska fibrer
och i blandning med ull eller konstull spinnes
och väves till enklare ylletyg. Benämnes även
alpacka (se d. o.). G. H-r.
Extra lärare, lärare, som jämte de ord.
lärarna el. dessas vikarier bestrida den vid en
läroanstalt erforderliga undervisningen. Vid
de allmänna läroverken, där, till följd av
växlingar i lärjungefrekvensen, antalet
klassavdelningar icke är konstant, måste undervisningen
i viss utsträckning uppehållas av sådana icke
fast anställda lärare. Då e. åtnjuta mindre
avlöning än ord. lärare, händer det stundom,
att extralärarsystemet av ekonomiska skäl
kommer till alltför vidsträckt användning och
att därigenom antalet obefordrade lärare blir
oproportionerligt stort. P. E. L-m.*
Extralärareföreningen, se Sveriges e
x-tralärareförening.
Extra lönetillägg, se Dyrtidstillägg.
Extra mariningenjör, lägsta tjänsteklassen
inom Mariningenjörkåren (se d. o.). E.
hän-föres till löjtnants tjänsteklass.
Extranobellt, se Dynamit.
Extra ordinarie (av lat. e’xtra o’rdinem),
utom ordningen. — Extraordinarie
tjänsteman, se E. o. tjänsteman.
Extraordinarie anslag, se Statsanslag.
Extraordinarie räntan, dets. som
mantals-ränta (se d. o.).
Extra ordinaries förening, se De extra
ordinaries förening.
Extra-ordinarie-systemet, en för svensk
statsförvaltning och rättskipning sedan
gammalt utmärkande anordning att låta en stor
del av arbetet inom statsmyndigheterna
utföras av e. o. tjänstemän. De åtnjöto förr för
sitt arbete synnerligen ringa ersättning i s. k.
ljuspenningar och gratifikationer eller (för
amanuenserna) arvoden. Systemets
olägenheter föranledde 1904 bildandet av De extra
ordinaries förening. Det har under senare år
begränsats till sitt omfång, och
arvodesersätt-ningen har väsentligt ökats. Se tidskr. Från
Svenska Statsförvaltningen, där e. behandlats
i ett flertal art. Ldht.
Extraordinarie utlagor (omtalade i R. F.
§ 64), ett annat namn för de till bevillning
hänförliga skatterna.
E’xtra 0’rdinem, lat., utom ordningen.
Extraordinär, ovanlig; utomordentlig.
Extrapolatiön, det förfarande, varigenom en
serie statistiska tal erhåller en konstruerad
fortsättning i ena eller andra riktningen. En
dylik konstruktion är ofta mycket
problematisk, beroende på de olika förutsättningar,
från vilka man har att utgå, framför allt
den tendens — stundom av periodisk natur —,
som man anser sig kunna utläsa ur den kända
delen av serien. E. kan ske rent matematiskt
genom bildandet av ekvationen för den kurva,
på vilken de statistiska talen ligga, eller ock
genom grafiskt förfaringssätt. T. B.
Extra Posten, i Stockholm i okt. 1792—
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
