Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fahlcrantz, Christian Erik - Fahlcrantz, Gustaf Edvard - Fahlén, Abraham Hugo - Fahlerz - Fahlman, Erik - Fahlman, Louise Johanna, f. Jensen - Fahlstedt, Amalia - Fahlstedt, Frans Eugen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Fahlcrantz, G. E.—Fahlstedt
32
kasm och allvarlig känsla. Det är oftast
litteraturen, som får klä skott,
upplysningstidens och den äldre akademiska stilens men
även romantikens, och såväl enstaka teologer
och lärda som över huvud den samtida
kulturen i sin helhet satiriseras. Brottstycken
av den ofullbordade »Tredje våningen»
meddelas i bd VII av F:s »Samlade skrifter». F:s
största diktverk är »Ansgarius» (fyra sånger
utkommo 1835, de övriga tio 1846), en
dogmatiskt religiös och didaktisk krönika med
uttänjda beskrivningar. Hans mindre poesier
äro till största delen officiella
tillfällighetsdikter (bl. a. den ståtliga hymnen »Låt dina
portar upp», till Gustav-Adolfsfesten 1832)
och reseminnen; hans vers är oftast i dubbel
mening en bunden stil men likväl vida mer
pregnant än hans tunga, invecklade prosa.
»Samlade skrifter» (7 bd, 1863—66) omfatta
även tal, föredrag och avh. samt en övers, av
Schillers »Bruden i Messina». Bland samtida
författare stod F. skäligen ensam; allmännast
ihågkommen är han som kvick vitsare.
Som teolog och präst var F. strängt
hög-kyrklig. Han vände sig därför med
hänsynslös skärpa mot allt, som hade
anstrykning av pietism — mot Evangeliska
fosterlandsstiftelsen, mot bibelförklaringar och
söndagsskolor o. s. v.; ur Evangeliska alliansen
(se d. o.) utgick han, när han i denna spårat
metodistiska tendenser (»Evangeliska
alliansen», I—II, 1847—48). Mot »papismen»
uppträdde han städse med oböjlig energi (»Rom
förr och nu», I—VI, 1858—61); av fruktan
för den katolska propagandan bekämpade
han nästan varje utvidgning av
religionsfriheten; hans aversion mot »läseriet»
berodde i hög grad på hans farhågor för att
det skulle bana väg för katolicismen. Mot
rationalismen stred han även: så mot Strauss
och mot Almquist (»C. J. L. Almqvist såsom
författare i allmänhet och såsom theolog
isynnerhet skärskådad», 1845—46). K. F.*
Fahlcrantz, Gustaf Edvard, jurist (1850
—1925), syssling till A. E. V. F. Blev jur.
kand. 1876, v. häradshövding 1878 och var
sedan som advokat och juridisk författare
verksam i Stockholm. I talrika skrifter
angrep han häftigt det svenska
rättegångsväsendet för byråkrati och formalism samt
påyrkade dess reformerande efter folklighetens
och billighetens grundsatser. Hans viktigaste
arbeten äro »Om rättegångsväsendet i
England med svenska paralleler» (1885), »Vår
nämnd och vårt rättsväsende förr och nu. En
historisk öfversigt» (1898), »Rättfärdighet i
rättsskipning. En historisk och jämförande
framställning af några hufvudpunkter i vårt
rättegångsväsende» (1903), »Den stora
rätts-reformen» (1915) och den på offentligt
uppdrag utarbetade skriften
»Lekmannaelemen-tets användande och ställning inom
civilprocessen i skilda länder» (1922). K. G. Wn.
Fahlén, Abraham Hugo, industriman,
riksdagsman (1865—1919). Blev fil. kand, i
Uppsala 1890, tog 1892 hovrättsexamen i
Lund, blev 1898 auditör vid Norrlands
träng-kår, övergick till industrien och var 1899—
1907 disponent och verkst. dir. för Dynäs
a.-b. F. var i sin hemort, Västernorrlands län,
mycket anlitad i allmänna värv och
ekonomiska företag, var sedan 1915 ordf, i
Norrlands skogsvårdsförbund samt 1905
(oktoberurtiman)—1919 led. av Första kammaren
(därunder bl. a. led. av lagutskottet 1908—09 och
av jordbruksutskottet 1910—19). I kammaren
tillhörde han först de moderata, sedan
nationella partiet. F. anlitades vid flera
kommittéutredningar, särskilt om skogsvård. Såväl F.
som hans hustru, Anna F., f. Johan zon (f.
1876), ha nedlagt ett energiskt och
framgångsrikt arbete på den ångermanländska
hemslöjdens utveckling. Ths.*
Fählerz, ty., se F a 1 e r t s.
Fahlman, Erik, se D a h 1 b ä c k, sp. 314.
Fahlman, Louise Johanna, f. J e
n-s e n, skådespelerska (1856—1918), från 1876
änka efter banktjänstemannen Eug. F. Var
elev av fru Berta Tammelin, debuterade på
Nya teatern 1878, var anställd där 1878—79
och 1881—87, vid Stora teatern i Göteborg
1879—81, Dramatiska teatern 1887—1901 och
Svenska (f. d. Nya) teatern från 1901. Bland
fru F:s roller märkas Messalina i »Arria och
Messalina» (kanske hennes glansroll), Paulina
i »En vintersaga», drottningen i »Hamlet»,
Magda i »Hemmet», Cyprienne i »Vi skiljas»,
Odette, Adelaide i »Johan Ulfstjerna»,
Hero-dias i »Johannes», Lona Hessel i »Samhällets
pelare» och mrs Warren i »Mrs Warrens yrke».
Bäst var fru F. i det borgerliga skådespelet
och komedien, där hennes friska sinne, sunda
humor och varma mänsklighet talade med
naturens egen tunga, men även i det stora
dramat vann hon med sitt starka
temperament, sin fantasi och sina sköna
uttrycksmedel vackra segrar. G. K-g.
Fahlstedt, Amalia, författarinna (1853—
1923), syster till F. E. F. Innehade 1878—95
en förberedande samskola i Stockholm. Hon
författade bl. a. berättelsesamlingar,
novellerna »En passionshistoria» (1897; hennes
bästa arbete) och »I dödvattnet» (1899), sagor
m. m. Hennes författarskap var realistiskt,
med etiska och humanitära intressen.
Fahlstedt, Frans Eugen, skriftställare
(f. 1851 6/9), bror till Amalia F. Student i
Uppsala 1869, läroverkslärare 1875—82, tillhörde
1883—1926 Nordisk Familjeboks redaktion,
ledde sedan 1906 illustrativa avdelningen i
dess 2:a uppl. och var 1923—26 en av dennas
redaktörer. F. var musikrecensent i Vårt
Land 1892—1903, i Svenska Dagbladet 1903
—06. Hans av stor noggrannhet och vårdad
form kännetecknade encyklopediska
författarskap har främst omfattat musikhistoria och
biografier. F. var ungdomsvän till Strindberg
och har från dennes franska
originalmanuskript översatt »Inferno» och »Legender»
samt från danska originalet »Tschandala».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
