Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fahlcrantz, Carl Johan (målare) - Fahlcrantz, Carl Johan (bokförläggare) - Fahlcrantz, Christian Alfred - Fahlcrantz, Christian Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Fahlcrantz, C. J.—Fahlcrantz, Chr. E.
30
»Landskap med vattenfall och kvarn.» Målning av C. J. Fahlcrantz. 1819.
Nationalmuseum.
1803 led. av akademien, fick
1805 resestipendium men
fick efter ansökan använda
det till studieresor inom
Sverige — han gjorde
aldrig längre utrikes
resor än till Norge 1827 och
senare till Danmark. F.
blev den främste
representanten i Sverige för det
romantiska landskapet, för
tolkning av den svenska
naturens poesi och idyll.
Hans tavlor utgöra dikter
om nordens melankoliska
allvar el. svärmiskt
fridfulla ljuvhet. Han målade
med förkärlek
aftonstämningar, ekskogar,
slättbygd i smältande toner,
med mörka förgrunder,
himmel i rosa och violett,
med förkärlek motiv från
Stockholms omgivningar,
från Djurgården och
lustslotten, senare även från
poetiska platser i Norge: kung Beles grav,
Frithiofs Framnäs m. fl. Hans tecknade
studier äro omedelbar naturavskrift, hans
målade studier kunna visa känsligt luftstudium,
de utarbetade målningarna äro med mycken
omsorg arrangerade och genomförda. Han
arbetade flitigt och metodiskt, utan
uppehåll, aldrig rädd att upprepa sig själv, hade
beställningar i överflöd, omtalades som »den
oöverträfflige» och ställdes redan så tidigt
som 1815 av sina beundrare jämsides med
landskapskonstens största mästare, särskilt
med Ruysdael. F. var en lugn natur, sparade
sin kvickhet och sina sarkasmer för den
trängre vänkretsen, levde f. ö. i frid med
sina samtida, med göter och klassiker, gamla
och unga. Han blev titulärprofessor,
hedersled. av och v. preses i akademien. Utan att
bilda skola utövade F. ett både uppenbart och
ihållande inflytande på svenskt
landskapsmålen. Många av bans tavlor stannade i kungl.
familjens ägo, flera finnas på Stockholms,
Drottningholms och Rosendals slott, i
Nationalmuseum, Göteborgs museum,
Konstakademien o. s. v. Flera äro mångfaldigade i
kopparstick el. litografi. G-g N.
Fahlcrantz, Carl Johan, bokförläggare
(1849—1915), son till Chr. E. F. Blev fil. dr
i Uppsala 1872, grundläde 1877
bokförlagsfirman Fahlcrantz & komp. Bland dess
förlagsartiklar märkas »Svenska biblioteket» (1884
—89), handböcker i historia, geografi,
naturvetenskap, lagkunskap m. m., »Svenska
parnassen» (1888—91; urval ur Sveriges äldre
litteratur) och »Universalbibliotek» (1888—92;
mästerverk ur världslitteraturen i nya övers.).
Under mäiket Erland W aller utgav F.
bl. a. romanen »Kyrkoherden i östervik»
(1906; 2:a uppl. 1907). (R-n B.)
Fahlcrantz, Christian Alfred,
skolman, latinsk skald (1835—1911), son till A.
M. F. Blev fil. dr 1857 i Uppsala, var docent
i latinsk poesi där 1858—74, lektor vid
Uppsala högre allmänna läroverk 1866—1903. F.
översatte talangfullt till latinsk vers bl. a.
A. W. Schlegels elegi »Rom» (1857),
»Bacchan-terna» av Stagnelius (»Bacchæ», 1874), V.
Rydbergs jubelfestkantat 1877 (1878), 6:e
boken av »Odysséen» (1894) samt smärre
svenska, tyska, engelska och italienska dikter i
»Carmina latina» (1907). (R-n B.)
Fahlcrantz, Christian Erik, biskop,
författare (1790 30/b—1866 6/s); jfr
släktöversikten. Student i Uppsala 1804, promoverades
till fil. dr där 1815, blev docent i arabiska
1821, teol. kand, och
prästvigd 1822 samt
prof, i kyrkohistoria
1829, teol. dr 1830,
prof, i dogmatik 1835
och biskop i Västerås
stift 1849. Led. av
Sv. akad. 1842.
Först 1825
framträdde F. som
författare med »Noachs ark.
Första våningen», som
1826 utgavs i
omarbetning och med till-
lägg av »Andra våningen». Det är en
nyromantisk satir, rik på kvickheter och ordlekar,
full av hänsyftningar och anspelningar, vilka
nu till stor del äro svårtydda. Planlöst och med
ständiga avvikelser och episoder, som alldeles
växt över den ursprungliga allegoriska
stommen, är verket ett alster av på en gång
nyckfull improvisation och lärd spetsfundighet,
skiftande från burlesk komik till besk
sar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
