Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fajans - Fajans, Kasimir - Fajum, Faiyum, El-Fajum - Fakir - Fakse - Faksekalk - Faksimile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Fajans, K.—Faksimile
42
I Nationalmuseum finnes en
representativ samling f. från olika länder och tider.
Sådana finnas även i Röhsska
konstslöjd-museet i Göteborg ocb Kulturhistoriska
museet i Lund. Svensk f. studeras bäst i
Nationalmuseum och Nordiska museet,
Stockholm. — Litt.: E. Hannover, »Keramisk
handbok. I. F., majolika, stengods» (1919; med
rik litt.-förteckning). Om fabriksmärken och
konstnärssignaturer se J. G. Th. Graesse och
E. Jaennicke, »Führer für Sammler von
Por-zellan und Fayence» (1919). Å. Stw.
Fa’jans, K a s i m i r, polskfödd tysk kemist
(f. 1884). Föddes i Warschau, studerade i
Heidelberg och Manchester, blev 1913 docent
vid tekniska högskolan i Karlsruhe och 1917
e. o. prof, vid Münchens univ. F. har utfört
flera värdefulla undersökningar inom den
radioaktiva kemien och atomfysiken. 1911
påvisade han de dubbla omvandlingarna och
förgreningarna hos de radioaktiva grundämnena
i C-serien. 1913 upptäckte han det
radioaktiva grundämnet brevium (uran X2) och
uppställde s. å. tills, m. Soddy (se d. o.) den
s. k. förskjutningslagen (se A t o m, sp. 438).
F. n. är F. sysselsatt bl. a. med studiet av
atombindningarna i molekylen och har därvid
uppnått viktiga resultat. I. B.
Fajüm, Faiyüm, E 1 - F a j ü m (av
forn-egypt. phiom, träsk, sjö), egyptisk oas och
prov, i övre Egypten, v. om Nilen; 1,737
kvkm kulturland, 507,617 inv. (1917). Oasen
F. intager en 60 km lång och 45 km bred
sänka i Libyska öknen, vilken även skiljer
den från Nildalen; genom den omkr. år 2000
f. Kr. grävda Bahr Jusuf (Josefskanalen)
rinner Nilens vatten in i sänkan och matar sjön
Birket el-Karun (44 m under havsytan), den
sista resten av sjön Moiris (se d. o.). Oasen
är bildad av Nilens bördiga slamavlagringar.
I s. v. avgrenar sig en kanalarm till
Garak-depressionen; längre i s. v. ligger Wadi Rajan.
Sedan Assuandammen byggts, har jordbruket
i F. gått starkt framåt. Mest odlas bomull,
vidare spannmål, vin, oliver, sydfrukter
(särskilt fikon) och rosor. Betydande
fåravel; någon industri (textilier
och rosenolja). Sjön är rik på
fisk. Huvudstad är M e d i n e t
e 1 - F a j u m (se d. o.), varifrån
talrika smalspåriga banor avgrena
sig från huvudlinjen till Nildalen.
F. är rikt på fornlämningar,
särskilt från 12 :e dynastien,
däribland den berömda labyrinten
(se Labyrint). Om i F. funna
mumieporträtt se Hellenistisk
konst. Litt.: B. P. Grenfell, A. S.
Hunt och D. G. Hogarth, »Fayüm
towns and their papyri» (1900); H.
J. L. Beadnell, »The topography
and geology of the Fayum province
of Egypt» (1905). (O. Sjn.)
Faklr (arab, faqir, fattig), eg.
benämning på muhammedanska
Mediterande indiska fakirer.
tiggare, tillhörande någon religiös sekt. Ordet
nyttjas emellertid — i grund och botten
alldeles oriktigt — som en allmän beteckning
för tiggare och asketer, tillhörande olika
hinduiska sekter, och även för att beteckna
indiska jonglörer, akrobater, trollkonstnärer
o. s. v. — Jfr R. Schmidt, »Fakire und
Fakir-tum» (1908). (J. Ch-r.)
Fakse, ort på s. Själland, Præstö amt, 6 km
innanför Fakse bug t, en vik av Östersjön
mellan halvön Stevns och Möen; 3,590 inv.
(1921). Är en framåtgående handels- och
industriort (cementfabrik m. m.) invid Fakse
bakke (kritkalksten; 76 m ö. h.) och Fakse
kalkstensbrott. Utförsel av kalk från Fakse
ladeplads (1,135 inv. 1921).
Faksekalk, en till danien hörande kalksten,
bildad som ett korallrev i den finkornigare
kokkolitkalken (Saltholmskalken), rik på fossil,
vilkas skal och skelett dock övervägande äro
upplösta, så att bergarten till stor del består
av stenkärnor. Kalkstenen är hård och
kompakt samt tål därför att transporteras till
såväl kalkugnar som fabriker, där kalksten
kommer till användning. F. förekommer vid Fakse
i Sydsjälland och Limhamn i Skåne. K. A. G.
Faksfmile [även -simi’l] (av lat. fac si’mile,
gör lika!), i minsta detalj trogen avbildning av
skrift, teckning, tryck o. dyl. — Verb: F a
k-s i m i 1 ö r a
Landskap i Fajum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
