Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fakta - Faktion - Faktis - Faktisk - Faktitiv - Faktor - Faktori - Faktorihjälpen - Faktotum - Faktum - Faktura - Fakturabok - Fakultativ - Fakultet - Fala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Fakta—Fala
44
Fakta, plur. av faktum (se d. o.).
Faktiön (lat. fa^tio), parti; upprorsparti.
Fa’ktis, en gummiliknande massa, som
er-hålles genom upphettning av linolja och
svavel. Massan är formbar men icke så elastisk
och stark som av naturlig kautschuk berett
gummi. G. H-r.
Fa’ktisk, se Faktum.
Faktitlv, se Kausativ.
Fa’ktor (lat. fa’ctor), teknisk ledare av ett
tryckeri; verkmästare, arbetsledare,
brädgårds-förman; förr även om kommissionärer,
fabriksledare, vissa finansämbetsmän (jfr nedan 1);
viktig beståndsdel, medverkande omständighet.
1. En i Sverige åtm. sedan 1600-talet (i
utlandet långt tidigare) använd beteckning
för en stor köpmans ombud på en främmande
handelsplats. Också en furste kunde anställa
en sådan kommissionär för att sköta hans
privataffärer på någon viktig ort; konung
Sigismund III höll sig sålunda med en f. i Danzig.
En stat kunde göra detsamma och därmed
grundlägga en handelsrepresentation, i viss
mån motsv. senare tiders konsulatväsen, i
främmande land. Redan före mitten av
1600-talet ägde sålunda Sverige
»kommersiefakto-rer» i Amsterdam, Danzig, Moskva, Novgorod
och Pskov. Dessa voro samtidigt
»korrespondenter», som hade att inberätta vad som
kunde äga intresse för svensk handel; särskilt
faktorerna i Ryssland, som f. ö. förestodo
svenska kronans varuhus (»svenska hovet»,
»svenska handelshuset») i nämnda städer, hade
också en viktig uppgift i att rapportera till
legeringen och gränsguvernörerna om
viktigare politiska händelser och om hotande
faror. Om en f. befordrades till »kommissarie»,
underströks den mot diplomatien vettande
delen av hans uppgift. H. A-t.
2. Inom matematiken en storhet, som i
ett algebraiskt uttryck är multiplicerad med
en annan storhet. Så är t. ex. 7 faktor till
talet 42 och a faktor till uttrycket a(ö+c).
Kunna faktorerna till ett helt tal icke
uppdelas i mindre heltalsfaktorer, benämnas de
primfaktorer. Så äro 2 och 5 primfaktorer
till 20 (= 2X2X5). T. B.
Faktori (jfr Faktor), större filialaffär
med varunederlag, i synnerhet europeisk
firmas handelskontor på utomeuropeisk ort;
handelskoloni; fabrik el. verkstad (särskilt för
gevär och annan krigsmateriel).
Faktorihjälpen, se M a n t al sr än tan.
Faktötum (lat. fac tötum, gör allt!), allt i
allom, »högra hand», oumbärlig hjälpreda.
Fa’ktum (lat. fa’ctum’), plur. fakta, något,
som (bevisligen) skett; ådagalagt
sakförhållande. — F a’k t i s k, verklig; saklig; reell.
Faktüra, räkning på gods, av säljaren
avlämnat till fullgörande av ett köpeavtal.
Uttrycket nyttjas särskilt, då godset sändes från
en ort till en annan. Förutom uppgift om
priset och varan (dess beskaffenhet och
myckenhet, antalet kolli och dessas märken)
innehåller f. ofta bestämmelser om tid och sätt
för betalningen och därmed sammanhängande
köpevillkor (accept, remburs, rabatt o. s. v.),
om försändningssätt, risk och kostnader för
transporten, tid för framställandet av
anmärkningar mot varans kvalitet och kvantitet
o. s. v. — S. k.
konsignationsfak-t u r a och pro forma f. (fingerad
räkning) äro ej fakturor i egentlig
mening. Den förstnämnda avser att giva
kom-missionären upplysning om varornas
ungefärliga värde till ledning för assurans och
tullbehandling m. m., den senare att giva
kom-mittenten en grundval för hans kalkyler. —
Vid export till många länder erfordras,
utöver vanlig f. el. h a n d e 1 s f a k t u r a, en
av importlandets konsulat i exportlandet
legaliserad s. k. konsulatfaktura, som
främst avser att utgöra bevis om varornas rätta
värde i de fall, då tullen beräknas efter
varuvärdet. Jfr Nota och Räkning. K. H. A.
Fakturabok, för kopiering av ingående el.
utgående fakturor avsedd bok.
Fakultativ (fr. facultatif), frivillig, valfri;
stundom förekommande (motsats:
obligatorisk).
Fakultet (fr. faculté, av lat. facu’ltas,
förmåga). 1. En av de huvudavdelningar, i vilka
ett universitet är uppdelat; sammanfattningen
av de till en sådan huvudavdelning hörande
lärarna. Urspr. grupperade sig lärare och
studerande efter sin överensstämmelse i
nationalitet men sedermera efter sin
överensstämmelse i studieämnen; denna senare gruppering
gav upphov åt fakultetsindelningen. Vid de
svenska universiteten finnas fyra fakulteter:
teologisk, juridisk, medicinsk och filosofisk.
Den sistnämnda är uppdelad i två
sektioner: den humanistiska och den
matematisknaturvetenskapliga. Den filosofiska f. vid de
svenska universiteten motsvaras i Norge av
den historisk-filosofiska och den
matematisknaturvetenskapliga f., i Danmark av den
filosofiska och den
matematisk-naturvetenskap-liga f., i Finland av den filosofiska f:s
histo-risk-filologiska och fysisk-matematiska
sektioner (vid Helsingfors univ. har en tidigare
förefintlig tredje sektion, den
agrikultur-eko-nomiska, numera utvecklats till självständig
f., den agrikultur-forstvetenskapliga). I
Holland motsvaras sv. univ:s fil. f. i allm. av
den filologisk-filosofiska och den
matematiskfysiska f.; i Tyskland och Frankrike växla
benämningarna. Där till universiteten förlagts
högre lantbruks-, skogs- och
handelsundervis-ning, har detta på sina håll föranlett
upprättandet av nya f. Med uppblomstringen av
nutidens gränsvetenskaper ha å andra sidan
gränserna mellan f. och sektioner till en viss grad
börjat bortfalla. P. E. L-m.*
2. (Mat.) Produkten av ett antal
konseku-tiva hela tal fr. o. m. 1. Så är t. ex.
»fakultet sex» = 1X2X3X4X5X6 = 720 och
betecknas |6. G. E.*
Fala, fsv., slätt. Återfinnes i de geogr.
namnen Falan, Falbygden och Falköping; Falun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
