Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falkberget, Johan - Falke, Gustav - Falke, Jakob von - Falke, Otto von - Falken, Isländska - Falkenau (an der Eger) - Falkenberg (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Falke—Falkenberg
56
»Urtidsnat» (1909; sv. övers. 1911),
»Fimbul-vinter» (1911; -Träldom», 1920). Hans
äkt-norska folkberättelser
präglas av starka
känslor och frisk
natur: »Eli Sjursdotter»
(1913; sv. övers. 1914),
»Sol» (1918),
»Björne-skytten» (1919; sv.
övers, s. å.). En
prästmans olyckliga kärlek
skildras i »Den fjerde
nattevakt» (1923; sv.
övers. 1924). F:s
mästerverk är »Lisbet paa
Jarnfjeld» (1915;
»Lis
bet Jarnfjäll», 1916), en kärvt realistisk
äk-tenskapshistoria från fjällbygden. A. Lbd.
Falke, Gustav, tysk lyriker och
romanförfattare (1853—1916), brorson till J. von F.
Till yrket var han bokhandlare och
pianolärare. Till en början lärjunge av Th. Storm
och Liliencron, uppenbarade F. snart nog en
personlig lyrisk särprägel; en finkänslig
naturåskådning, en mild, nästan godmodig
uppfattning av döden som sorgbefriaren, en
lekfull, idyllisk humor äro de framträdande
dragen i hans konst, ss. i samlingarna »Mynheer
der Tod» (1892), »Tanz und Andacht» (1893),
»Neue Fahrt» (1897). F:s romaner ur
Ham-burglivet gjorde ej lika stor lycka: »Landen
und Stranden» (1895), »Der Mann im Nebel»
(1899). F:s »Gesammelte Dichtungen» utgåvos
i 5 bd 1912. — Biogr. av E. L. Schellenberg
(1908) och O. L. Brandt (1917). K. W-g.*
Falke, Jakob von, tysk konstförfattare
(1825—97). Var anställd vid Germanisches
Museum i Nürnberg, därefter direktör för
Liechtensteinska galleriet i Wien och
slutligen för österrikiska
museet för konst och
industri där. Han
skrev bl. a. »Geschichte
des modernen
Ge-schmacks» (1866; 2:a
uppl. 1880; sv. övers.
1881), »Die
Kunstin-dustrie der
Gegen-wart» (1868), »Die
Kunst im Hause»
(1871; 6:e uppl. 1897;
»Konsten i hemmet»,
1876) och »Aesthetik
des Kunstgewerbes» (1883; »Konststilar och
konstslöjd», 1885). På kallelse av Karl XV
besökte F. Sverige 1870 och uppgjorde där
en vetenskaplig förteckning över konungens
konstindustriella samlingar, »Die
Kunstsamm-lungen Sr Majestät des Königs Karls XV.»
(Wien 1871). G-g N.
Falke, Otto von, tysk museiman (f. 1862),
son till J. von F. Har skrivit gedigna
arbeten om konstindustri, var direktör för
Kunst-gewerberauseum i Köln 1895—1908, blev
därefter direktör för det liknämnda museet i
Berlin och efterträdde 1920 Bode som chef för
preussiska statens konstsamlingar. G-g N.
Falken, Isländska (Jslenski fälkinn),
isländsk orden, stiftad 3 juli 1921. Har 4 kl.:
storkorsriddare, storriddare med stjärna,
storriddare och riddare. Ordenstecknet, lika för
alla klasserna (något större för de tre
förstnämnda), består av ett vitt, emaljerat,
guld-randat kors med inåtböjda armar, vilkas hörn
äro konkavt avskurna; på åtsidan en till flykt
färdig vit falk i blå oval, på frånsidan
stiftarens, konung Kristian X:s, krönta
namnchiffer, omgivet av en oval med blå bård med
orden »Fyrsti desember 1918» (dagen för
isländsk-danska förbundslagens ikraftträdande);
över korset kunglig krona. Ordenstecknet
bäres i ultramarinblått vattrat sidenband med
vit bård, vari finnes en röd strimma.
FaTkenåu (F. an der Eger), tjeck
Falk-nov nad Ohri, stad i n. v. Böhmen vid Eger,
18 km v. s. v. om Karlsbad; 10,151 inv. (1921),
96 % tysktalande F:s brunkolsrevir
sträcker sig längs Eger från Königsberg
(tjeck. Kynsperk) förbi Karlsbad; produktion
3,45 mill. ton (1924).
Falkenberg, stapelstad i Hallands län, på
bägge sidor om Ätran, nära dennas utlopp i
Kattegatt. Areal 776,4 har, därav 186,2 har
inom det planlagda området; 5,401 inv. (1927).
Tax.-värdet var 1926
15,914,100 kr., därav
1,412,300 kr.
bevill-ningsfria. Bland
stadens sevärdheter
förtjäna nämnas stenbron
över Ätran
(färdigbyggd 1756), stadens
gamla kyrka med
sällsynt vackra tak- och
väggmålningar från
1600-talet samt två
promenader längs
Ät-rans strand, den ena
till havsstranden,
talrikt besökt av
badgäster, den andra till
Hertings vattenfall,
varifrån en av staden anlagd kraftstation
förser F. med elektriskt ljus och kraft. Ny
kyrka byggdes 1891—93. Stadens laxfiske
är berömt; laxen, känd för sin läckra smak,
säljes över hela landet under namnet
»Halm-stadlax». I staden finnas kommunal
mel-lanskola, länslasarett med upptagningsanstalt
för sinnessjuka, epidemisjukhus för länet,
tingshus, varmbadhus m. m. Hamnen har vid
normalt vattenstånd ett djup av 5 m. För
yttre hamnen anordnades 1911—26 skydd med
vågbrytare jämte pirhuvud och inseglingsfyr
för en kostnad av omkr. 700,000 kr. Staden
har (sedan 1886) järnvägsförbindelse medelst
Västkustbanan och den från F. utgående
Falkenbergs järnväg samt ångbåtsförbindelse
med städerna på västkusten och östkusten
samt Norrland, Stockholm, Köpenhamn, Ham-
Falkenbergs vapen.
I silverfält en på grönt
tre-berg stående röd falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
