Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falsterbo - Falsterbo (gods) - Falsterbo fyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Falsterbo—Falsterbo fyr
84
Falsterbo vapen.
I silverfält en i blått
vatten stående, tretornad röd
stadsport, vattnet belagt
med fem fiskar av silver,
tre och två ställda.
delse. Vid stranden ha också präktiga hotell
uppförts. På uddens yttersta spets ligger
Falsterbo fyr (se d. o.); s. om udden
sträcker sig F a 1 s t e r b o r e v (se d. o.) ut
i havet. Av medeltida
byggnader finnes nu,
utom de utgrävda
grundmurarna till
slottet Falsterbohus,
endast den av höga
sanddyner omgivna
Mariakyrkan, anlagd
omkr. 1300 och
försedd med ett rymligt
kor från 1400-talets
förra hälft. Kyrkan
har ett vackert
nord-tyskt altarskåp från
1400-talet och flera
andra lämningar av
en fordom rik
konstnärlig inredning, bl. a.
ett helgonskåp med
S:t Kristofer (avb. vid art.
Altarupp-sats; jfr Bertram) och en med fabeldjur
m. m. utsmyckad gotländsk dopfunt från tiden
omkr. 1300. Försvunna äro alla andra
byggnader från stadens storhetstid, såsom
lybec-karnas kompanihus och kyrka, den s. k. danska
kyrkan och franciskanernas kapell.
F. omtalas i urkunder fr. o. m. 1200-talets
början, först trol. endast som en underordnad
del av det vidsträckta marknadsfält, som på
grund av det då rikt givande sillfisket och
den därmed förenade internationella handeln
växt upp kring Skanör. Senast vid
1300-talets början, då F. hade såväl kyrka som
en kunglig borg och då särskilda marknader
där omtalas, hade orten utvecklats till en stad
för sig. Konungens fogde flyttade i början
på 1400-talet från Skanörs slott till
Falsterbohus, och F. var sedan huvudorten för de
med sillfisket förbundna »skånska
marknaderna», tills dessa på 1530-talet förlorade sin
betydelse. 1534 indrogs fogdesysslan, och
slottet lämnades att förfalla. Ännu på 1600-talet
besöktes F. emellertid av utländska köpmän,
och så sent som 1674 utnämndes Lybecks siste
kände marknadsfogde på platsen. Den bofasta
befolkningen, som städse torde ha varit täml.
fåtalig, har under senare århundraden
huvudsaki. livnärt sig som sjömän eller med fiske
och jordbruk; ett icke obetydligt ålfiske
be-drives alltjämt. Staden hade också utseendet
av ett idylliskt fiskläge med låga, halmtäckta
korsvirkeshus, tills den härjades av
ödeläggande eldsvådor 1896 och 1911. Efter dessa
har bebyggelsen till stor del flyttats ut i de
ännu vid 1900-talets början h. o. h. åt
jordbruket ägnade vångarna. I dessa liksom på
strandängarna och i »parken» i s. v. har också
ett stort antal sommarvillor uppförts. — Litt.:
Uppsats av O. Rydbeck i
»Gamla svenska städer», h. 4
(2:a uppl. 1921). H. W-n.
Falsterbo, gods i Hjorteds
socken, Kalmar län, 2 mil s. v.
om Västervik, i naturskönt
läge vid den lilla Brukssjön;
3,000 har, därav 360 har åker;
huvudgården resp. 860 och 70
har. Tax.-värde 666,900 kr.
(1926). Manbyggnaden, från
slutet av 1700-talet, är av trä,
i två våningar och försedd med
flyglar. Har tillhört släkterna
Liljenstolpe, Montgomery,
Tillberg m. fl. Nuv. ägare S.
Björnström. Var förr järnbruk,
nedlagt 1885.
Falsterbo fyr, som skyddar
för Falsterborev, har en styrka
av 15,000 normalljus och är
inrymd i ett stentorn på udden
s. v. om Falsterbo stad; från
fyren givas även is- och
fyr-skeppssignaler. Predikarbrö-dernas orden i Lybeck fick
1225 av Valdemar Sejr
tillstånd att vid Falsterbo uppföra
en träbåk, något senare att
inrätta en öppen, nattlig fyr,
trol. den första i Skandinavien.
»Kolbacken» nära den nuv.
fyren, en kulle av sandblandat
kol, är bildad av avfall från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
