Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falsk angivelse - Falsk kork - Falsk mjöldagg - Falskmyntning - Falsk skiffring - Falsk strypsjuka - Falsmaskin - Falsning - Falstaff, sir John - Falstaff, fakir - Falster - Falster, Christian - Falsterbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Falsk kork—Falsterbo
82
objektivt sett, haft sannolika skäl för att
anse, att den angivne förövat handlingen, är
han enl. sv. strafflagens 16 kap. 6 § straffri,
även om den angivne sedermera befinnes
oskyldig till denna. Har angivaren åter ieke
haft sådana skäl, är han, därest den angivne
ej finnes ha förövat handlingen, straffbar
enligt §§ 1 samt 3—5 i samma kap., oavsett
om i angivelsen handlingen uttryckligen
betecknats som brott eller allenast beskrivits.
Straffet bestämmes olika dels med hänsyn
till resultatet av angivelsen — om därigenom
förorsakats, att den angivne häktats, åtalats
el. blivit till straff fälld, eller om intet
sådant resultat följt —, dels med hänsyn till
den med angivelsen förknippade faran för den
angivne, bedömd med hänsyn till det straff,
som angivelsen, om den befinnes grundad, kan
för den angivne medföra, och dels med
hänsyn till beskaffenheten av gärningsmannens
uppsåt, d. v. s. om angivaren handlat av argt
uppsåt el. allenast av obetänksamhet. Argt
uppsåt torde föreligga endast om angivaren,
då angivelsen göres, inser, att den angivne är
oskyldig och att angivelsen medför fara för
hans bestraffning, samt angivaren dessutom
icke kan anses handla i hastigt mod. I äldre
lagstiftning upptogs f. ej sällan som ett
försvårat fall av ärekränkning (så ännu i sv.
strafflagens 16 kap.). Modern lagstiftning
åter ser däri främst ett angrepp mot staten i
dess dömande funktion. I enlighet därmed har
i det senaste sv. förslaget till bestämmelser
om ärekränkningsbrott f. icke medtagits.
Litt.: C. G. Hammarskjöld, »Om falsk
an-gifvelse och ärekränkning» (1875); J. C. W.
Thyrén, »Kommentar till strafflagen kap. 16»
(1919) och »Förberedande utkast till strafflag.
Spec. delen II. Ärekränkningsbrottet» (1919);
R. Bergendal, »Lärobok i rättskunskap för
blivande landsfiskaler», del III (1924). G. C.
Falsk kork, se F e 11 o i d.
Falsk mjöldagg, benämning på ett flertal
växtsjukdomar, framkallade av
parasitsvampar, tillhörande fam. Peronosporaceae (se d. o.).
Jfr även Bladmögel.
Falskmyntning, se Myntförfalskning.
Falsk skiffring, se Skiffrighet.
Falsk strypsjuka, pseudocroup, se Group.
Falsmaskin, se
Bleckvarutillverkning, sp. 486 (med fig. sp. 487). — Se även
Falsning 2.
Falsning. 1. Sätt att förbinda tunnplåt
m. m. medelst falsar (se Fals).
Plåtkanternas omböjning sker vid mindre plåtstycken
för hand med tillhjälp av böj- el.
flack-t ä n g e r el. genom hamring med trä- el.
järnhammare över omslags- el. betteljärn samt
fabriksmässigt med kantmaskiner (för
raka plåtar) och bettelmaskiner,
drag-pressar eller specialmaskiner (för
cylinderformer). För taktäckningsarbeten utföres
hopslagningen av de i varandra instuckna
falsarna alltid med handhammare. Tilltryckning
av falsar på runda föremål, rör etc., sker i
olika slag av
falstilltrycknings-maskiner. Se
Bleckvarutillverkning, sp. 485—487, fig. 6 och 7. — Några
falsmaskiner utföra både plåtkanternas
omböjning och falsens tilltryckning. O. B-n.
2. I bokbinderi arkens vikning i
överensstämmelse med formatet. I allt större
utsträckning användas därvid falsmaskiner,
dels för iläggning för hand, dels automatiska.
Falstaff [fäTstäf], sir J o h n, en av
Shake-speares komiska figurer (i »Konung Henrik
den fjärde», båda delarna, och i »Muntra
fruarna i Windsor»), skrytsam,
njutnings-lysten och feg men tecknad med lysande
humor. Jfr Oldcastle.
Falstaff, fakir, pseud. för A. Wallengren.
Falster, dansk ö s. om Själland, i den
själ-ländska ögruppen; 514 kvkm, 44,761 inv.
(1925). Avsmalnar söderut och slutar i Gedser
odde, Danmarks sydligaste punkt; skiljes från
Lolland av Guldborg sund, från Möen av
Grönsund, ön är låg och når i det inre i s.
26 m, i n. 44 m (Bavnehöj); kusterna äro
ställvis brant skurna. Ursprunglig och ståtligt
bevuxen skogsmark finnes i ö. utmed
Östersjön; i övrigt är landet till större delen öppet,
jordmånen är mestadels bördig moränlera,
jordbruket står högt (korn, vete, sockerbetor).
På näset i s. utbreda sig genom vallar skyddade
ängsmarker. F. hör till Maribo amt. Städer:
Nyköbing, Stubbeköbing. Korsas av
kontinentalbanan Köpenhamn—Gedser—Berlin. —
Liksom Lolland var F. under äldre medeltiden
utsatt för angrepp av venderna; slaviskt
inflytande spåras bl. a. i flera ortnamn. E. Ebg.*
Falster, Christian, dansk skald och
filolog (1690—1752), från 1723 rektor i Ribe.
Som filolog var han högt ansedd även i
utlandet. F. utgav bl. a. »Amoenitates
philo-logicæ», essäer i samtalsform på utmärkt
latin (3 bd, 1729—32; under titeln »Lærdoms
lystgaard» översatta av J. Olrik, med noter
och inl., 1919—20) och 11 samtidssatirer (1720
—42) med Juvenalis som förebild (utg. av Chr.
Thaarup 1840). E. Ebg.*
Falsterbo, före 1754 stad, sedan dess
församling i staden Skanör med
Falster-b o (se d. o.), nära s. v. spetsen av den från
Skånes s. v. hörn vid s. inloppet till Öresund
framspringande, hammarformade udden
(Falsterbo udde), Malmöhus län;
stadsplaneom-rådet 14,5 har, 424 inv. (1927). Tax.-värde
3,856,700 kr., därav 349,700 kr.
jordbruksfastighet (1925). Bevillningstaxerad inkomst
165,300 kr. (1925). Den egentliga staden omges
i v. och s. v. av öppna strandängar,
genomskurna av den parallellt med
öresundsstran-den inskjutande, lagunliknande viken
Flom-men, i s. ö. av en mot Östersjön vettande
flygsandsstrand, vars fordom vandrande dyner
under 1800-talet bundits av skogsplantering
(»parken»). De förträffliga bad, som den
senare stranden erbjuder, ha gjort F. till en
sedan 1890-talet mycket besökt badort,
särskilt sedan staden 1904 fick järnvägsförbin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
