Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falu gruva - Falu kontrakt - Falu-Kuriren - Falu landsförsamling - Falun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Falu kontrakt—Falun
90
betats, ha vid skrädningen avskilts guldmalm
med för ögat synligt guld, hållande 200—500
g guld per ton, och »selenmalm» med synlig
galenobismutit och 10—30 g guld per ton.
Vanliga malmer, hårdmalm och blötmalm, hålla
2—4 g guld och omkr. 20 g silver per ton.
Gruvbrytningen skedde tidigast antagl.
genom sänkningar från dagen i storgruvekisen.
Dessa sänkningar, som gjordes allt djupare och
vidare, hade, när 1687 års ras inträffade
genom mellanväggarnas sammanstörtande,
ned-drivits till omkr. 150 m djup. Även
sedermera skedde brytningen i stora öppna rum
med kvarlämnande av pelare och bottnar
mellan dem. Då dessa alltmera angrepos för
erhållande av malm, uppstodo nya stora ras
1833 och 1876. Efter detta sista ras infördes
takbrytning med igensättning, varvid de
utbrutna rummen igenfyllas med det vid
skrädningen erhållna ofyndiga berget. Gruvan är
bruten till ett största djup av 354 m.
Kopparns utvinning skedde fordom efter en
smältmetod, varvid krävdes fyra särskilda
operationer, kallrostning, sulusmältning,
vänd-rostning och råkopparsmältning. 1872 började
man övergå till en extraktionsprocess, varvid
kopparn, efter en klorerande röstning av
malmen, utlöstes med utspädd svavelsyra och
därefter utfälldes som cementkoppar med
tillhjälp av järnskrot. 1879 inställdes blåsningen
vid den sista gamla kopparhyttan. För
tillvaratagande av guldet i malmerna nyttjades
samtidigt en av H. Munktell utarbetad
process. Extraktionsmetoderna övergåvos 1906,
och malmerna smältas numera direkt i
water-jacketugn till skärsten, vilken därefter
behandlas i bessemerkonverter, där den blåses
till koppar. Malmens guld- och silverhalt
ingår därvid i kopparn och utvinnes, när denna
för framställning av kopparvitriol upplöses i
utspädd svavelsyra. Någon tillverkning av
koppar som slutprodukt förekommer sålunda
numera icke i Falun. — Av den ur gruvan
vunna svavelkisen, som f. n. är gruvans
huvudprodukt, nyttjas en del för framställning
av svavelsyra i egna fabriker, och resten
säljes till sulfitcellulosafabriker.
1921—25 har vid gruva och verk brutits
eller tillverkats nedannämnda mängd
produkter i ton.
1921 1922 1923 1924 1925
Svavelkis ..... 42,801 52,801 58,011 66,115 69,793
Kopparmalm .. 85 105 521 — —
Kopparvitriol .. — — 444 — 300
Järnvitriol .... 91 137 400 381 182
Svavelsyra1 ... 4,222 5,111 6,079 7,276 8,278
Rödfärg ........ 1,883 1,464 2,037 2,163 2,156
1 Beräknad som 100-procentig syra.
Under tiden 1790—1920 ha erhållits 2,225
kg guld och nära 20,000 kg silver, men
guld-och silvertillverkningen under de senaste åren
har varit obetydlig. Värdet av samtliga ur
gruvan erhållna produkter kan icke med
säkerhet beräknas men uppskattas till över 1
milliard kr. E. S. B.
Falu kontrakt, kontrakt i Västerås stift;
2,420,62 kvkm, 39,957 inv. (1927); omfattar 8
pastorat: Falun och Kopparberg; Stora
Sked-vi; Svärdsjö och Svartnäs; Enviken;
Sund-born; Torsång; Aspeboda; Vika och Hosjö.
Falu-Kuriren, frisinnad länstidning i
Dalarna, uppsatt 1894 av Waldemar Skarstedt
(se d. o.), som alltjämt är dess huvudredaktör.
Den utges från eget tryckeri i Falun och äges
sedan 1916 av Falu-Kurirens a.-b. T. o. m.
1899 utgavs den två ggr och utkommer sedan
1900 tre ggr i veckan. Som bilaga ha
medföljt bl. a. nytryck av Abr. Hülphers’ (se d. o.)
1762 utgivna dagbok över en dalaresa och
flera sockenbeskrivningar.
Falu landsförsamling, se Kopparberg.
Falun, gammal bergsstad i Dalarna, säte
för länsstyrelsen i Kopparbergs län; 1,348
har, därav 1,257 har land; 13,608 inv. (1927).
Staden är belägen i en dalsänka mellan
skog-klädda höjder och genomflytes av Faluån, som
genom sjön Tisken avleder vattnet från den
norr om staden belägna sjön Varpan till den
i söder belägna sjön Kunn. Faluån delar
staden i två ungefär lika stora delar, den
västra och den östra, förenade genom sex
broar. Den senare stadsdelen har modernare
prägel, medan den v. ännu har en mängd
äldre, av roströk inpyrda, merendels
rödfärgade trähus kvar.
V. om ån ligga stadsdelarna »Gamla
herrgården» och »Elsborg», vilka i v. begränsas
av gruvområdet med dess slaggfält och
grå-bergshögar. På detta område, där förr
rostugnarna lågo, finnas flera industriella
anläggningar, alla tillhörande Stora Kopparbergs
bergslags a.-b. Utom stadens största
sevärdhet, koppargruvan (se Falu gruva),
finnas här kopparextraktionsverk, rödfärgsverk,
två svavelsyrefabriker och en ättikfabrik.
Invid gruvområdets s. gräns, utanför staden,
ligger en större vagn- och maskinfabrik
(numera tillhörig a.-b. Svenska
Järnvägsverkstä-derna) för tillverkning av lokomotiv och
järnvägsvagnar. Av märkligare byggnader i v.
stadsdelen må nämnas Kopparvågen vid
Hälsingtorget (uppf. 1761; nu arkivbyggnad
för Stora Kopparbergs bergslags a.-b.), Falu
bergsskolas hus vid Engelbrektsgatan,
brandstation och varmbadhus, en större
folkskole-byggnad, teaterhus samt den i närheten av
Stora gruvstöten (uppkommen genom ras
1687) belägna Gruvstugan (uppf. 1770—86
och grundligt restaurerad 1917—21), vari
Bergslagets industrihistoriska samlingar sedan
1922 äro inrymda.
Ö. om ån ligga stadens båda stora torg, Stora
torget och det numera som salutorg använda
Fisktorget, stadens större affärsgator
(Ås-gatan, Slaggatan, Falugatan o. s. v.),
Promenaden (en lång björkallé, som fortsätter
ut till stadens största kyrkogård, varpå
märkes dr E. J. Ljungbergs ståtliga
mausoleum), Kronbergsparken, den vackra
Stadsparken med utvärdshuset Kullen samt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
