Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falu gruva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Falu gruva
88
Stora stöten i Falu gruva med den gamla Gruvstugan, numera industrihistoriskt museum.
Adolfs regering gjort kopparhandeln till ett
monopol, tjänade F. länge som grund för
kronans finansoperationer; ensamt exporttullen
gav 200,000 daler, på samma tid som hela
stora sjötullen gav 80,000 daler. Under
1600-talet inträffade flera svåra ras, beroende
på att gruvan bröts med öppna rum, vilka
sammanstörtade, då taken lämnades utan
tillräckliga stöd. Vid det stora raset 1687
bildades en väldig fördjupning i marken, Stora
stöten (se bild), som är över 360 m lång,
omkr. 180 m bred och 70 m djup.
F. var länge såsom statsegendom ett
re-gale, ehuru bergsmännen mot skatt och avrad
tillätos bearbeta den. Andelarna i gruvan
voro indelade i par och fjärdeparter, varje
par om 16 fjärdeparter. Antalet fjärdepartei
har alltsedan 1616 utgjort 1,200 st., fördelade
på 75 par. Kronan innehade ibland ett större
eller mindre antal par; andra tider voro alla
sådana överlåtna åt enskilda. Paren
bearbetade turvis gruvan. Då stora olägenheter
voro förknippade med detta arbetssätt, ställdes
hela brytningen 1716 under
bergstjänstemännens uppsikt samt verkställdes genom dem för
gemensam räkning. Malmen fördelades
genom lottning mellan fjärdepartsägarna, vilka
smälte den i egna hyttor eller sålde den till
hyttägare. Som även detta system vållade
olägenheter, upphörde lottningen 1 nov. 1862, då
bergsmännens hyttor inlöstes och även
smältningen började bedrivas för hela bergslagets
gemensamma räkning. Ledningen övertogs nu
av styrelsen för Stora Kopparbergs bergslag.
1888 omorganiserades bergslaget till Stora
Kopparbergs bergslags a.-b. Gruvans
malmmineral äro kopparkis, gediget guld,
svavel-kis och ett selenvismutmineral (selenhaltig
galenobismutit) samt, ehuru av mindre vikt,
zinkblände, blyglans och magnetkis.
Kop-parkisen förekommer insprängd dels i
kvart-sit, bildande de s. k. hårdmalmerna, dels i
svavelkisen i de stora kisstockarna, då malmen
kallas »blötmalm». Det gedigna guldet
förekommer i särskilda kvartsådror inom vissa delar
av hårdmalmsområdena. Ur det brutna
hård-malmsberget erhållas vid skrädning i
medeltal 15—20 % malm med en kopparhalt av
3—4 %. Blötmalmerna ha fordom varit
gruvans förnämsta och rikaste malmer, men de
rika malmerna äro för länge sedan utbrutna,
varför den i blötmalmsrummen numera brutna
malmen endast håller omkring 2 % koppar.
I kisstockarna finnas stora partier, som
tidigare på grund av låg kopparhalt lämnats
obrutna och i vilka nu svavelkis brytes. Ur det
därvid brutna berget erhållas 50—70 % kis
med en svavelhalt av omkring 40 %.
Guldmalmerna utgöras av kvarts med insprängt
gediget guld, ofta åtföljt av galenobismutit.
Guldet är delvis synligt för blotta ögat, men
oftast måste skrädningen ske med ledning av
medföljande galenobismutit. Under den tid,
1881—1905, som guldmalmerna särskilt beai-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
