Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falu norra tingslag - Falun—Rättvik—Mora järnväg - Falun—Västerdalarnas järnväg - Falu rödfärg - Falu södra tingslag - Falx cerebelli och Falx cerebri - Fama - Famagusta, Famagosta - Famatina, Sierra - Fames - Familiares - Familiaritet - Familistär - Familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Falun—Rättvik—Mora järnväg—Familj
96
och staden Falun; når i n. och ö.
gästrike-hälsingegränsen; socknar: A s p e b o d a, K o
p-p a r b e r g, Vika, Sundbo rn,
Svärdsjö (med Svartnäs församl.), En viken;
2,115,59 kvkm, 21,590 inv. (1927).
Genomfly-tes av tillflöden till Runn, Faluån, Svärdsjöån
m. fl. Genom Svärdsjöån avflyta sjöarna
Am-ungen, Balungen, Svärdsjön och Toftan. Från
dalsänkorna höjer sig terrängen i branta
stigningar till höglänta skogsmarker. I n. nå
betydande partier över 400 m ö. h. ö. delen har
avlopp genom Gästriklands åar. Jordbruk,
boskapsskötsel och skogsbruk äro
huvudnäringar. 10,050 har åker, 145,402 har
skogs-och hagmark. Industriorter äro Korsnäs,
Grycksbo, Linghed; förorter till Falun Främby
och Norslund. Malmbrytning och anrikning
vid Vintjärn; järnbruk i Korså, masugn i Åg.
Inom F. falla delar av Gävle—Dala och
Bergslagernas järnvägar, som sammanlöpa i Falun.
Från Linghed smalspårig järnväg till
Norrsundet via Ockelbo. F. är delat på Falu och
Nedansiljans fögderier; tillhör Falu domsaga.
Ingår i Falu kontrakt av Västerås stift. Se
karta på föregående sida.
Falun—Rättvik—Mora järnväg (linjen
Falun—Mora Noret—Älvdalen) äges och
trafikeras av Gävle—Dala järnväg (se d. o.).
Falun—Västerdalarnas järnväg (Falun—
Björbo) äges och trafikeras av Gävle—Dala
järnväg (se d. o.).
Falu rödfärg, en god rödfärg, som tillverkas
av vittrad svavelkis (s. k. rödfärgsmull) från
Falu gruva och består av bränd järnoxid. Se
Rödfärg. E. S. B.
Falu södra tingslag, tingslag i Dalarna,
Kopparbergs län, kring Dalälven och s. v.
Runn; socknar: Stora Tuna,
Tors-ån g, Gustav, Silvberg, Borlänge
köping; 951,84 kvkm, 31,377 inv. (1927).
Utbreder sig till sin huvuddel s. om älven och
omfattar den milsvida, väl odlade
Tunaslät-ten, i n., v. och s. begränsad av mäktiga
höjd-partier. I s. leda smärre dalgångar upp till
sjöar, bygder och berg i Dalabergslagen. Högst
når Dragberget, 497 m. 13,640 har åker, 60,660
har skogs- och hagmark. Vid fall i Dalälven
ligga de betydande industriorterna Domnarvet
(municipalsamhälle; 14,519 inv.) och
Kvarnsveden (2,000 inv.). Järn brytes i Idkerberget och
Ulvshyttan. Silver utvanns under medeltiden i
Silvberget. F. genomlöpes av S. Dalarnas
järnväg och skäres av Gävle—Dala järnvägar.
Genom området går huvudvägen från
Siljans-trakten, »Stora dalavägen». F. tillhör Falu
domsaga, är delat på Falu och
Västerbergslags fögderier samt på Falu och Stora Tuna
kontrakt, Västerås stift. Se karta på
föregående sida.
Falx cerebeJli och Falx ce’rebri, se
Hjärn-hinnor.
Fäma, lat., rykte; hos romerska skalder
stundom = ryktets gudinna; (ostron.) en av
småplaneterna (se Asteroider).
Famagu’sta, Famagosta, stad på Cy-
Katedraleu i Faiuagusta.
perns ö. kust, vid Famagustabukten av
Medelhavet, utgångspunkt för öns enda järnväg;
tills, m. den moderna sydliga förstaden
Va-roshia 6,127 inv. (1921). God naturlig hamn. F.
var förr en rik och blomstrande hamnstad men
gick tillbaka under turkarnas välde och lades
fullständigt i ruiner av en jordbävning 1735.
Bäst bibehållen av äldre byggnader är
katedralen Hagios Nikolaos (från 1300-talet), nu
moské, omgiven av ruiner efter ärkebiskopliga
palatset, kungl. slottet och flera kyrkor.
Ganska väl bevarad är stadsmuren med
befästningsverk och åt havssidan det runda tornet
Porta del Mare. Nu är F. Cyperns bästa hamn.
Om F :s historia se Cypern, sp. 255. E. L-r.
Famati’na, Sierra, bergskedja i argent.
prov. La Rioja; når med toppen Nevado de F.
6,020 m ö. h. Rik på silver och koppar.
Fa’mes, lat., hunger; som personifikation
hungerns demon (ett kvinnligt väsen).
Familiäres, lat., namn på de tjänare och
hantverkare, som bodde i medeltidens kloster.
De hade ej avlagt munklöftena och voro ej
lekmannabröder (fratres conversi) men
räknades dock till klosterfolket och voro
förpliktade till vissa andaktsövningar. V. S-g.
Familiaritèt, se Familjär.
Familistar (fr. familistère), ett slags
kooperativt företag vid staden Guise i dep. Aisne,
grundat 1859 av fabrikanten Godin efter
förebild av Fouriers (se d. o.) falangstärer. Det
omfattar fabriker för emaljvaror, gjutgods
m. m. och donerades 1888 jämte ett kapital
av 3,5 mill. frcs av Godin till hans dåv.
arbetare, åt vilka han byggt bostäder m. m. för
400 familjer, »Palais social». Jfr Aug.
Strindberg, »Utopier i verkligheten» (1885).
FamiTj (lat. fami’lia), föräldrar och barn;
»de mina»; hushåll, hem; ätt, släkt; stundom
= bättre folk, »fin familj». Om f. från
ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
