Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familj - Familjeavdrag - Familjebeskattning - Familjebibel - Familjefördrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Famil jeavdrag—Famil jefördrag
98
ridisk synpunkt se Familjeråd,
Familjerätt och Äktenskap. Begreppet f.
har inom kuiturspråken vidare eller trängre
innebörd, i svenskan det senare, nyttjas oftast
för man (män), hustru (hustrur) och barn,
stundom för dessa och allra närmaste
anförvanter. I etnografisk mening är således sv.
»familj» något helt annat än eng. »family».
I fråga om f:s uppkomst och historia har
spekulerats rätt vårdslöst, utan att man
kommit till verkligt hållbara ståndpunkter.
Möjligt är, att det — åtm. tidtals —- fasta
bandet mellan makarna inbördes samt mellan
dem och barnen redan funnits hos människans
urfäder. F. i en el. annan form — fastare
eller lösare — finner man hos alla folk, på
naturfolkens lägsta stadier mer indifferent,
på något högre med antingen far eller mor
som huvudpersonen. Man talar om p a t r
o-n y m eller matronym f., allteftersom far
eller mor ger namnet, patrilokal eller
matrilokal f. efter den av parterna, som
vid giftet i sitt, hus mottar den andra.
Stundom bo dock makarna åtskils. Månggifte
(po-lygami) är vanligt, mindre i den formen, att
en kvinna har flera män (polyandri), som man
dock möter i Tibet och annorstädes i Asien,
än som polygyni, en mans förening med flera
kvinnor, något, som dock av vissa skäl
förekommer mindre, än man tror, hos folk, där det
är tillåtet, ofta blott hos de förmögnare. Vid
vissa familjeformer intar morbrodern en
intimare ställning till sina systerbarn än dessas
fader. S. k. gruppäktenskap (se d. o.) är
knappast någon uråldrig företeelse och torde ej
— som man på sina håll trott — visa, att
mänskligheten genomlupit något stadium av
promiskuitet, d. v. s. fritt könsliv utan
verklig familjeinstitution. Förhållandena hos
naturfolken göra det troligt, att f. i minst lika
hög grad är en ekonomisk institution, byggd
på arbetsfördelningen mellan könen, som en
erotisk. — Adoption är en hos naturfolken
vanlig företeelse; de uppfatta f. ö. ofta
faderskapet mindre köttsligt än vi och mera socialt
eller mystiskt.
I vissa språk framträder skillnaden mellan
å ena sidan f. och å den andra släkt, som
är ett långt vidare begrepp, och hushåll,
som innesluter husets tjänstfolk o. a. med f.
sammanlevande. — Familjebanden lösas hos
naturfolken visserligen täml. lätt genom
skilsmässa, dock i verkliga livet långt sällsyntare,
än deras rättsåskådning skulle låta förmoda.
Litt.: C. N. Starcke, »Die primitive Familie»
(1888); E. Westermarck, Ȁktenskapets
historia i sammandrag» (1927). Rbg.
Inom botaniken och zoologien förstår man
med f. en grupp av släkten, som i vissa
väsentliga karaktärer överensstämma
sinsemellan, varför de anses vara befryndade med
varandra och bilda en från andra grupper av
släkten väl avgränsad systematisk enhet. En
f. kan indelas i underfamiljer och än mindre
släktgrupper (»tribus»). Flera f. bilda
till
sammans serier (el. ordningar), klasser o. s. v.
Så t. ex. är rödklövern, Trifolium pratense,
en art av släktet Trifolium, som tillhör tribus
Trifolieae av underfam. Papilionatae av fam.
Leguminosae, vilken åter hänföres till serien
Rosales av underkl. Choripetalae inom kl.
Di-cotyledoneae. Linné var den förste, som
urskilde f., vilka han kallade naturliga
ordningar (ordines naturales). Åtskilliga
äldre författare brukade denna term för att
därmed beteckna en mindre grupp av
närbesläktade familjer. G. M-e.
Familjeavdrag, se Bevillning, sp. 175.
Familjebeskattning, avsedd att träffa den
hos en familjefader samlade skatteförmågan
(husfaderns, husmoderns och hemmavarande
barns sammanräknade inkomster och
förmögenhet), genomfördes i 1910 års förordning
om inkomst- och förmögenhetsskatt genom
lagändringar vid 1919 års riksdag, i vilkas
motivering beteckningen auktoriserades. 1922
års riksdag befriade genom ny lagändring
familjefader från skyldigheten att
deklarera hemmavarande barns inkomster, där
de ej uppginge till belopp (600 kr.), som
medförde särskild taxering för barnet. Genom
ändringar i 1910 års bevillningsförordning (se
Bevillning) vann f. tillämpning även i
kommunalbeskattningen. E. F. K. S-n.
Familjebibel, urval av bibelstycken för hem
och skola. I Sverige utkommo redan under
1600- och 1700-talet flera »Barne Biblia» och
»Parva Biblia». A. J. Cnattingius utgav på
1840-talet en »Biblisk läsebok» (1843; 3:e
uppl. 1851, kallad »Hand-Bibel i
Folkskolorna»). Mest känd blev den »Familjebibel»,
som 1887—89 utgavs av Fr. Fehr, en
bearbetning av en i Glarus 1886 utkommen
»Fami-lienbibel» (många uppl.). Så länge den
mekaniska inspirationsläran behärskade den
gängse uppfattningen av bibeln, var frågan
om en sålunda avkortad bibel —
uteslutningarna gällde i allm. och i Tyskland enl.
särskilt stadgande alltid G. T. — ytterst
ömtålig. Numera väcker den knappast sensation.
Det nyaste svenska arbetet av detta slag är
M. Lundborgs »Lilla bibeln, I, Gamla
testamentets skrifter i urval för hem och skola
med förklarande anmärkningar och inledning»
(1926). Jfr Biblisk historia. A. G-w.
Familjefördrag, överenskommelse mellan en
familjs medlemmar rörande familjerättsliga
angelägenheter (t. ex. den fasta
familjeförmögenheten, förmynderskap, arv, giftermål
o. s. v.), vanlig särskilt i furstliga och
högadliga familjer. Om Bourbonska f
a-miljefördragetl761 sed. o. —
Famil-jefördraget i Äbo, en till
allianstraktaten mellan Sverige och Ryssland 30 aug.
1812 i Åbo fogad hemlig tilläggsartikel, i
vilken båda parterna förbundo sig att med högst
12,000—13,000 man bistå varandra, om någon
makt skulle »söka störa Sveriges eller
Rysslands säkerhet och lugn», en förbindelse, som
eg. avsåg att trygga Karl Johan och hans ätt
VII. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
