Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fara - Farabi (el-Farabi), Abu Nasr Muhammed bin Muhammed bin Tarchan - Farad - Faraday, Michael - Faradisation - Farafra - Farandole - Farao (monarker) - Farao (hasardspel) - Faraoråtta - Fardag el. Av- och tillträdesdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Farabi—Fardag
112
avlämnande ägt rum. Med f:s övergång får
ej förblandas övergången av äganderätten till
det sålda; att f. för detta ligger å säljaren,
tills det avlämnas till köparen, behöver
sålunda ej betyda, att säljaren lika länge
förblir dess ägare. C. G. Bj.
Faräbi (el-Färäbi), Abü Na sr
Muhammed bin Muhammed bin T a
r-c h ä n, filosof, läkare och matematiker av
turkisk härkomst (d. 950). Studerade i
Bagdad, vistades i Aleppo vid Seif ed-daulas hov
och dog i Damaskus under en resa, som han
företog i sällskap med Seif ed-daula. Bland
hans många skrifter intaga hans studier över
Aristoteles främsta rummet. Mindre talrika
äro hans arbeten i matematik, astronomi,
medicin och musik. Några av F :s skr. äro utg.
av Dieterici (se d. o.). K. V. Z.*
Faräd, den efter M. Faraday av L. Clark
uppkallade enheten för en elektrisk kondensators
kapacitet. Se Elektriska enheter.
Faraday [fä’rodi], Michael, engelsk fysi
ker och kemist (1791 22/9—1867 25/s). Var
smedson, sattes vid 13 års ålder i
bokbindar-lära i London och studerade på lediga stunder
kemi och andra naturvetenskaper. 1812 fick
han på Royal institution åhöra några
föreläsningar av kemisten sir Humphry Davy, som
tog sig an honom. 1813 blev han dennes
assistent och ledsagade honom 1813—15 vid en
resa på kontinenten. 1827 blev han prof, vid
Royal institution. Led. av sv. Vet.-akad. 1838.
F. är kanske den störste
experimentalfysi-ker, som levat. Under första perioden av sin
vetenskapliga verksamhet (1820—30) sysslade
han mest med kemiska arbeten. Bland hans
många viktiga rön inom kemien må här endast
nämnas, att han 1821 upptäckte två nya
föreningar mellan kol och klor (C2C16 och C2CI4)
samt 1825 det sedermera för den organiska
kemiens utveckling så betydelsefulla kolvätet
bensol samt att han var den förste, som
lyckades kondensera ett flertal gaser, såsom klor,
kolsyra, ammoniak, svavelväte, kvävoxidul
m. fl. Även arbeten i direkt praktiskt syfte
sysselsatte honom vid denna tid. Sålunda
undersökte han 1821 (i förening med J. Stodart)
stålets legeringar samt verkställde (från 1825)
undersökningar i syfte att förbättra
tillverkningen av glas för optiska ändamål. — F :s
största vetenskapliga insatser ligga emellertid
på fysikens område. 1831 upptäckte F. i
n-duktionselektriciteten. 1833—35
studerade han den elektriska strömmens
sönderdelande verkningar på kemiska
föreningar och uppställde på grund av många
försök den efter honom uppkallade
elektroly-tiska lagen (jfr E le k tr o ly s). Ar 1845
inträdde F:s andra stora upptäcktsperiod. På
hösten s. å. lyckades han påvisa vad han
kallade »ljusets magnetisering», d. v. s. det
märkvärdiga samband mellan ljus och
elektromag-netism, som yttrar sig uti att, då en stråle
av polariserat ljus passerar genom vissa
genomskinliga ämnen, ljusets polarisationsplan
vrides, när dessa ämnen placeras mellan
polerna på en elektromagnet eller inom en
strömgenomfluten solenoid. S. å. uppvisade F.
diamagnetismen hos en mängd ämnen.
Sina epokgörande undersökningar i
elektri-citetsläran sammanfattade F. under
benämningen »Experimental researches in
electri-city» (1831—55; 30 serier; ånyo utg. på tyska
i »Ostwalds Klassiker» 1896—1903). De
elektriska och magnetiska fenomenen hade före F.
fö klarats uteslutande genom antagande av
oförmedlad fjärrverkan mellan laddningar och
mellan magnetpoler. F. gjorde däremot
gällande, att krafterna endast skenbart vore
fjärrkrafter: osynliga trådar, »kraftlinjer»,
ginge ut från laddningarna, resp, polerna, och
förmedlade inverkan. Det mellanliggande
mediets inflytande på kraften mellan två
elektriska laddningar påvisade F. experimentellt
genom sina försök ang. isolatorers
dielektrici-tetskonstanter. F:s storhet låg i den
experimentella forskningen; som teoretiker var han
mindre betydande. — Litt.: J. Tyndall, »F. as
a discoverer» (5:e uppl. 1894); S. P.
Thompson, »M. F., his life and work» (1898); biogr.
av J. A. Crowther (1918) och W. L.
Ran-dell (1924). — F:s porträtt återges på
vid-stående plansch. S. J-n.*
Faradisatiön, användning av
induktions-strömmar (se Elektricitet, sp. 563) för
behandling av vissa sjukdomar.
Faräfra, oasgrupp i Libyska öknen, i egypt.
prov. Fajum, 300 km v. om Siut; 3,300 kvkm,
omkr. 475 inv. D.idelpalmsodling; varma källor
(ända till + 26° C). Jfr Beadnell, »F. oasis»
(1901).
Farandole [farädåT], fr. (provens,
faran-dolo), en i Provence bruklig dans av hurtig
och glad karaktär, vanl. i ®/8 takt. Den är en
figurrik långdans, som ibland sammansluter
sig till ringdans. E. F-t.*
Färao, benämning på de fornegyptiska
monarkerna; härleder sig från fornegypt. per’o,
»det stora huset», en beteckning för det kungl.
palatset el. regeringsbyggnaden i Egypten.
Liksom t. ex. »Höga porten» i Turkiet var
»Det stora huset» i Egypten en vanlig
omskrivning för laudets regering. Sedan Nya
riket (från 1580 f. Kr.) brukades per’o för att
beteckna monarken själv och blev slutligen
en så vanlig formel, att den av hebréerna och
assyrerna närmast uppfattades som ett slags
egennamn på de egypt. kungarna. P. L-n.
Färao (jfr föreg.), ett slags hasardspel med
kort, där en spelare håller bank och spelar
mot de övriga.
Faraoråtta, se Ichneumon.
Fardag (av fara, i en äldre betydelse,
flytta) el. Av- och tillträdesdag,
flyttningsdag, den dag, då i allm.
nyttjande-rättshavare skall avträda innehavd fast
egendom och ny innehavare tillträda den. — Enl.
nu gällande svensk rätt (lagen om
nyttjanderätt till fast egendom 14 juni 1907) gälla i
ämnet följ, huvudregler. F. för a r r e n d a-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
