- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
109-110

(1927) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fanti, Manfredo - fantin-Latour, Théodore - Fantisera - Fantom - Fantoni, Giovanni - Fanvakt - Fanö - Fao - Faon - Fara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

Fantin-Latour—Fara

110

i fransk och spansk tjänst, blev under
upproret i Lombardiet 1848 generalmajor och
inträdde därpå i Sardiniens här. F. deltog med
ära i fälttåget 1859, var jan. 1860—sept. 1861
krigsminister under Cavour och Ricasoli,
omorganiserade därunder armén och planlade
tåget till Kyrkostaten och s. Italien.

»Ett bordshörn.» Grupporträtt av en krets av
franska författare. Målning av Th. Fantin-Latour 1872.

Fantin-Latour [fätä.’-Iatö’r], Th é o d o r e,
fransk målare (1836—1904). Var elev av
Cour-bet m. fl., stod impressionisterna nära men
offrade deras koloristiska sökande för enkla
tonharmonier i känsligt valda, kalla, dämpade
färger. Hans intima porträtt och grupper
intaga höga platser i det samtida måleriet.
Karakteristiken är lugn, stillsam och djup.
Ryktbar är gruppen »Hyllning åt Delacroix»
(konstnärer, samlade framför Delacroix’
porträtt, Louvre), likaså »En ateljé i Batignolles»
(Manet, omgiven av en krets konstnärer,
Luxembourgmuseet) och »Ett bordshörn»
(Ver-laine m. fl.). Mästerverket i sin art är den
osökt monumentalt hållna gruppen »Familjen
Delacroix». F:s stilleben beundras. Han
målade el. litograferade fantasier över
Wagner-operor. Representerad i Londons och
Berlins nationalgallerier, i Göteborgs museum
(ett stilleben), i Köpenhamn (självporträtt
m. m.). Monogr. av L. Bénédite (1902). G-gN.

Fantisera, hängiva sig åt fantasier, svärma;
yra; uppdikta; musicera efter stundens
ingivelse.

Fantom [-ä’m] (fr. fantöme),
inbillnings-foster; gyckelbild; spöke; med., avgjutning
av organ eller kroppsdel för undervisning i
anatomi eller operationsteknik (företrädesvis
i förlossningskonst).

Fantoni [-tå’ni], Giovanni, italiensk
skald (1755—1807). Gav under påverkan av
den franska revolutionens idéer i sina dikter
uttryck åt den vaknande fosterländska
fri-hetsandan och tog själv verksamt del i de
politiska rörelserna. I övrigt efterbildade han
i något moderniserad form Horatius (»Odi»,
1785). Länge mycket beundrad, har F:s
diktning numera fallit i glömska. F:s »Poesie e
prose» (3 bd) utgåvosl823, »Odi» 1887. Hj.Sdg.*

Fanvakt, den avd. vid ett svenskt
inf.-reg:te, som har skyddet av reg:tets fana sig
anförtrott. F. utgöres av en subalternofficer
el. underofficer som 1 :e fanförare, ett
underbefäl av manskapet som 2:e fanförare och 12
soldater som fansoldater.

Bild från Fanö Vesterhavsbad.

Fanö, dansk ö i Nordsjön, s. v. om Esbjerg;
2,751 inv. (1925); areal 56 kvkm, varav omkr.
2/3 äro klitter, flygsand och hedar. Endast i
närheten av byarna finnes någon odlingsbar
mark. Största delen av den manliga
befolkningen ägnar sig åt sjöfart; förr betydande
handelsflotta, nu i stark tillbakagång.
Socknar: Nordby och Sönderho. Huvudort: Odden,
mitt emot Esbjerg. Vid Nordby anlades 1891
F. Nordsjöbad, som vunnit stor popularitet och
nu kallas F. Vesterhavsbad. E. Ebg.*

Fao, hamn i Irak, vid Schatt el-arabs
utlopp i Persiska viken. Telegrafkabel till
Bu-schir och Indien.

Fa’on (lat. Phäon), skaldinnan Sapfos älskade.

Fara, i uttrycken »stå faran för något»
(särskilt: för gods, som sålts; men även för
vad som tillverkats på beställning o. s. v-),
»faran ligger å någon», betyder i rättsspråket
äventyret av förlust av ifrågavarande
föremåls värde. Att en säljare står faran innebär
sålunda, att vid föremålets undergång el.
försämring säljaren går miste om köpeskillingen
el. så mycket därav, som svarar mot
försämringen, och alltså måste vidkännas den
inträdda förlusten, såframt ej av särskild orsak
annan är ersättningspliktig. Skulle f. däremot
ligga å köparen, har denne att, oavsett
godsets förstörelse el. försämring, betala
köpeskillingen fullt ut. Självklart är, att säljaren
(ägaren) står faran, innan ännu något
bindande köpeavtal kommit till stånd; likaså är
det givet, att köparen måste stå faran, sedan
köpet blivit slutligen fullgjort. Men desto
betydelsefullare bli de regler, som avgöra när
f. skall övergå från säljaren till köparen.
Dessa regler äro ingalunda lika i de särskilda
rättsordningarna, icke ens i samma
rättsordning för särskilda slag av köp. I svensk rätt
gäller sålunda om fast egendom, att f.
övergår redan i och med köpslutet
(köpehandlingarnas utväxlande), medan åter f. för såld
lös egendom i allm. övergår först vid dennas
avlämnande till köparen. Vid dröjsmål (se
d. o.) å dennes sida kan f. övergå, utan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:43:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free