Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fardag el. Av- och tillträdesdag - Fardagsrätt - Fardagsår - Fardhem - Fardumeträsk - Farel, Guillaume - Faren - Farensbach, Jürgen - Farensbach, Volmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Fardagsrätt—Farensbach
114
tor är, såframt ej annat överenskommits,
14 mars eller, om denna dag är söndag, följ,
dag. Fjorton dagar tidigare »äge tillträdaren
få åt sig upplåten hälften i fastighetens hus».
Då fastigheten på grund av särskilda
omständigheter skall avträdas förr än avtalats, måste
uppsägning ha verkställts minst sex månader
före f., utom i vissa fall, då arrendatorn får
kvarsitta endast till nästa f. efter
uppsägningen eller t. o. m. kan åläggas flytta ännu
tidigare. För hyresgäst är f. antingen 1
april eller 1 okt. (ev. nästa söckendag), och
lägenheten, som avträdes, skall hållas
tillgänglig för efterträdaren senast kl. 12 å f.,
bostadslägenhet om flera rum till hälften
något tidigare. Uppsägningstiden är tre
månader, om ej annorlunda avtalats. I särskilda
fall kan emellertid hyresgäst skiljas från
lägenheten utan iakttagande av uppsägningstid.
För hyresavtal, i vilka hyran beräknas för
kortare tid än kvartal, gälla ej dessa
fardags-bestämmelser, utan där förekomma kortare
uppsägningstider. Vid andra fall än arrende
och hyra — ss. då fideikommissaries
dödsbodelägare eller den förlorande parten i en
äganderättstvist skola avträda en fastighet
— tillämpas enahanda regler i fråga om f.,
så att som sådan anses 14 mars för
jordbruksfastighet, 1 april och 1 okt. för bostads- eller
därmed jämförlig fastighet. Undantag gäller
dock för prästerliga boställen, å vilka sedan
gammalt 1 maj räknas som f. C. G. Bj.
Fardagsrätt, befogenheten att behålla
innehavd fastighet till nästkommande (el. i vissa
fall en senare) fardag.
Fardagsår, tiden från uppsägning av
arren-dator (eller dödsfall eller annan anledning till
att nyttjanderätt skall upphöra) till den
fardag, då avträdande skall äga rum. Denna tid
var förr minst ett år men kan numera bli
åtskilligt kortare. Se Fardag. C. G. Bj.
Fardhem, socken i Gotlands Södra härad,
strax n. v. om Hemse; 20,45 kvkm, 390 inv.
(1927). Når med sydspetsen inom Mästermyr
samt utgöres i övrigt av skog och smärre
slätter. 810 har åker, 777 har skogs- och
hag-mark. Kyrkan, vars korportal har märkliga
stenreliefer, består av absidkor och långhus
från omkr. 1100 samt ett omkr. 100 år yngre
torn (jfr Gotland). Interiören hårt
restaurerad. F. bildar med Linde och Lojsta ett
pastorat i Visby stift, Södra kontraktet.
Fardumeträsk, en 4 kvkm stor sjö på ö.
Gotland, avrinner till Slitebukten.
Farel [-äT], G u i 11 a u m e, fransk och
schweizisk reformator (1489—-1565). Föddes
vid Gap i Dauphiné, studerade i Paris och
utmärkte sig till en början för en fanatisk
katolsk fromhet men vanns under inflytande
av Lefèvre d’Étaples och flitig bibelläsning
för reformationen. Förföljelserna mot de
franska protestanterna gjorde honom
landsflyktig. I Basel kom han under påverkan av
Oecolampadius. Efter en disputation i Bern
(jan. 1528) fick F. i uppdrag att utsträcka
sin verksamhet till hela v. Schweiz och
genomdrev där flerstädes avskaffandet av den
katolska mässan, i Neuchätel 1530. Han
besökte 1532 valdenserna i Piemonte och kom
därifrån till Genève, där han vann stadens
råd för reformationen 1535. Det var F., som
förmådde Calvin, vilken på genomresa uppehöll
sig i staden, att slå
sig ned där, varmed
F. för alltid knöt
dennes namn vid
reformationsverket i Schweiz.
Efter Calvins och F :s
utvisning från Geneve
(1538) gjorde F.
Neu-chatel till fast
medelpunkt för sin
verksamhet och genomförde
bl. a. reformationen i
Metz. F. var en eldig
och djärv natur,
begå
vad med nästan fanatiskt nit och stor andlig
vältalighet. Biogr. av Bevan (1893). A. G-w.
Faren, se Braxensläktet.
Fa’rensbach, J ü r g e n, baltisk krigare (1551
—1602). Härstammade från en gammal
rhen-ländsk adelssläkt, vilken blivit bofast i
Estland. Efter ett äventyrligt krigarliv, bl. a. i
svensk och rysk tjänst, kom F. till Danmark
och blev där hovmarskalk hos Fredrik II. Han
var en tid dansk ståthållare på Ösel och
trädde 1580 därjämte i polsk tjänst, där han
inlade stor förtjänst om polackernas seger
över ryssarna i striden om Livland. I
längden kunde F. icke upprätthålla sin
dubbelställning i två inbördes tvistande herrars
tjänst utan miste ståthållarskapet över ösel.
Till sin död tjänade han nu uteslutande
Polens krona och var bl. a. Sigismunds högt
betrodde krigsöverste vid det misslyckade
fälttåget i Sverige 1598. Han bekämpade
därefter svenskarna i Livland, lyckades 1601
undsätta Riga och stupade vid Fellin. (L. D.)
Fa’rensbach, Volmar, baltisk krigare (1586
-—1633), son till J. F. Deltog 1609 som polsk
officer i återerövringen av Dünaburg från
svenskarna, blev 1611 polsk guvernör över
Livland och förhandlade 1616, då fältherre hos
hertig Vilhelm av Kurland, om att till Gustav
II Adolf uppge Dünamünde. I denna fästning
upptog F. sommaren 1617 svenska trupper och
förberedde i svenskt intresse ett anfall mot
Riga. Hösten s. å. överlämnade han
emellertid, mot pardon och förläningar, Dünamünde
åt polackerna. Han råkade okt. 1620, under
ett polskt fälttåg i Moldau, i turkisk
fångenskap, frigavs genom engelsk bemedling våren
1622, tjänade de följ, åren olika herrar och
råkade 1626 som kejserlig överste i dansk
fångenskap, utlämnades till Sverige och satt
maj—okt. s. å. fången på Gripsholm. Frigiven
på förbön av Gustav Adolfs svåger furst
Beth-len Gäbor av Siebenbürgen, var F. till 1628
ånyo överste i kejsarens tjänst men uppsökte
okt. s. å. svenska högkvarteret i Elbing ocb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
