Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farmaceutisk kemi el. Kemisk farmaci - Farmaceutisk Revy - Farmaceutisk Tidskrift - Farmacevt - Farmaci - Farmacie kandidat - Farmakodynamik - Farmakognosi - Farmakokemi - Farmakologi - Farmakopé - Farman, Henry (Henri) - Farmand - Farnabazos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Farmaceutisk Revy—Farnabazos
124
kognosi (se d. o.). Till f. hänföras vanl. även
sådana kliniska undersökningar på kemisk
väg, som pläga utföras på apoteken. O. v. F.
Farmacéu’tisk Revy, organ för Sveriges
obefordrade farmaceuter, uppsattes 1902 av G.
Sjöstedt, redigerades 1903—18 av V.
Wahl-quist, övertogs 1918 av Sveriges
farmaceutförbund och redigeras sedan dess av nämnda
förbunds ombudsman. Tidskriften utgavs
urspr. 2 ggr i mån. men utkommer fr. o. m.
1904 varje vecka. T. D.*
Farmacéu’tisk Tidskrift uppsattes av V.
Anderberg 1860 med bidrag av
Apotekare-societeten, vars organ den var avsedd att
vara. Redigerades 1865—97 av B. Lindman,
utkom i början 1 gång men från 1870 2 ggr
i mån.; nedlades med 1897 års utgång. T.D.*
Farmace’vt, se Farmaceut.
Farmaci (av grek. fa’rmakon, läkemedel),
läran om att bereda läkemèdel och dennas
grunder; förr dets. som farmakologi (se d. o.)
Farmacie kandidat, den, som avlagt farm,
kand.-examen. Se Apotekare och Farmaci.
Farmakodynamik (av grek. fa’rmakon,
läkemedel, och dy’namis, kraft), läran om
läkemedlens verkningar på organismen, såväl den
friska som den sjuka.
Farmakognosi (av grek. fa’rmakon,
läkemedel, och gnösis, kunskap), läran om de
organiska, s. k. enkla drogerna (simplicia) eller
de naturprodukter ur växt- och djurriket, vilka
användas till beredning av läkemedel, deras
härstamning, egenskaper, handelsvägar o. dyl.
F. omfattar numera huvudsaki. vegetabiliska
droger, i det att antalet animaliska droger
ständigt minskas. Behandlingen av de s. k.
oorganiska drogerna tillhör kemien. O. T. S.*
Farmakokeml, se Farmaceutisk kemi.
Farmakologi (av grek. fa’rmakon,
läkemedel, och lo’gos, lära), läran om läkemedlen i
vidsträcktaste omfattning, delas i
farmakognosi, farmakodynamik och farmaci (se dessa
ord). F. betecknar numera ung. dets. som
farmakodynamik.
Farmakopé (grek. farmakopdii’a,
läkeme-delsberedning, lat. pharmacopoè’a), eg.
föreskrifter för beredning av läkemedel, i vår tid
en för apotekarna gällande, med lagboks
karaktär försedd redogörelse för viktigare
läkemedel, som skola finnas på apoteken. F.
innehåller uppgifter om preparatens kemiska och
fysikaliska egenskaper, föreskrifter om deras
prövning och sammansättning samt metoder
för deras beredning. Den redogör för
drogernas moderväxter, morfologiska och anatomiska
egenskaper, metoder för deras
värdebestämning samt lämnar föreskrifter om
läkemedlens förvaringssätt, maximaldoser,
sterilisering m. m. Fordom skrevs f. på latin men
avfattas numera oftast på vederbörande lands
eget språk, med bibehållande dock av de
latinska benämningarna på läkemedlen. Av
Svenska farmakopén (Pharmacopoea
svecica) utkom 1 :a uppl. 1775, 2:a 1779, 3:e
1784, 4:e 1790, 5:e 1817 (omtr. 1826), 6:e 1845,
7 :e 1869 (omtr. 1871, 1879 och 1888), 8:e 1901,
9:e 1908 (omtr. 1921) och 10 :e 1925. De tre
senaste uppl. äro avfattade på sv. Svenska
farmakopén utarbetas av en permanent
far-makopékommitté och utgives av
Medicinalstyrelsen, sedan den stadfästs av K. m:t.
För att åvägabringa överensstämmelser i
olika länders f. hölls 1902 i Bryssel en
internationell konferens, vars förslag ledde till
en överenskommelse 1906 mellan ett tjugutal
stater om likalydande föreskrifter för ett
antal häftigt verkande läkemedel. En senare
konferens i Bryssel 1925 har utarbetat förslag
till gemensamma föreskrifter enl. ett avsevärt
utvidgat program. O. v. F.
Farman [eng. uttal fä’men, fr. farmä’],
Henry (Henri), engelsk-fransk flygare,
flygplanskonstruktör och flygplansfabrikant(f.
1874). Född i Frankrike, son till en engelsk
journalist,var F. urspr. artist, (målare),idkade
samtidigt olika slags idrott (automobilist m.
m.) och började 1907 på allvar ägna sig åt
aviatiken. Med ett av honom konstruerat
bi-plan, försett med en 50 hkr motor, slog han i
okt. s. å. dåv. rekorden genom att flyga 771 m.
Under de följ, åren gjorde han flera
uppmärksammade flygningar, bl. a. den första längre
överlandsflygningen utom flygfältet samt en
flygning med 2 passagerare. En av F. öppnad
flygskola blev efter hand alltmer besökt.
Framstående konstruktör och driftig
fabrikant, anlade han flera flygplansfabriker, från
vilka under och efter världskriget utgått ett
stort antal flygplan av hans konstruktion.
Brodern M a u r i c e F., liksom H. F.
framstående idrottsman (f. 1877), har inom
flygväsendets område gjort sig känd som
flygplans-och flygmotorskonstruktör. Han förestår f. n.
(1927) tills, m. brodern en av dem 1912 anlagd
flygplansfabrik i Billancourt
(Boulogne-sur-Seine). (Å.L-ni.)
Farmand, norsk af färstidning, som 1891
uppsattes av Einar Sund t, vilken till sin
död, 1917, var dess redaktör. Den sysslar
såväl med samtidens affärsliv och finansiella
företeelser som med Norges ekonomiska
politik och historia. Utgives efter E. Sundts
död av hans familj, sedan 1926 med en
mångårig medarbetare, kaptenen i
infanteriet Karsten Tank Lorange (f. 1879), som
chefredaktör. K. V. H.
Farnaba’zos (lat. Pharnaba’zus~), persisk
sa-trap (ståthållare) över Mindre Asiens norra
landskap under senare delen av 400- och
början av 300-talet f. Kr. Under de sista åren av
peloponnesiska kriget (från 412 f. Kr.)
understödde han spartanerna och gjorde dem bl. a.
den tjänsten att röja den landsflyktige
Alki-biades ur vägen (404). I det på Kyros d. y:s
uppror och död följande kriget mellan Persien
och Sparta förmådde F. storkonungen
Arta-xerxes att utrusta en flotta under atenaren
Konons befäl; den besegrade Spartas flotta vid
Knidos (394). Därmed hade F. hävdat Persiena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
