Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Far west - Faryngit - Farynx - Fas (rätt) - Fas (växling) - Fas (transportklausul) - Fasa - Fasad - Fasael - Fasaner - Fasansläktet - Fasanön - Fasc. - Fasces
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Far west—Fasces
140
Far west [fä mest], eng., »fjärran västern»,
v. delen av Amerikas förenta stater.
Faryngit, Faryngitis, inflammation i
svalget (farynx).
Fa’rynx, grek., anat., svalget, se Svalg 1.
Fas, lat., gudomlig rätt. Jfr lus.
Fas (fr. phase, grek. fa’sis, av fal’nein, visa),
se Månen och Planeter. — Ordet
betyder även växling, förändring, t. ex. i en
sjukdom eller i en elektrisk ström (enfas-,
trefasströmmar ; jfr Elektriska maskiner,
sp. 599). Om faser i fysikalisk-kemisk
bemärkelse se G i b b s, J. W.
Fas (av begynnelsebokstäverna i eng. orden
free alongside ship). transportklausul, »fritt
vid fartygets sida». (Tecknas i England vanl.
F. A. S., i U. S. A. F. A. S. vessel, i
Frankrike F. A. S. el. Franco le long du navire.)
F., som för Sveriges del nyttjas särskilt inom
trävarubranschen, innebär, att säljaren
fullgjort sina förpliktelser, då han framfört
godset till kaj, där fartyget är förtöjt, el. i pråm
vid fartygets sida. Jfr F o b. K. H. A.
Fasa. 1. Avjämna en skarp kant (fasa av).
—■ 2. Hopkoppla (parallellkoppla) två
elektriska växelströmssystem, så att de komma »i
fas» med varandra, d. v. s. samtidigt erhålla
lika spänning.
Fasäd (fr. fagade), en byggnads yttersida,
särskilt den, där huvudingången finns; framsida.
Fasael, seHerodianska dynastien.
Fasaner, underfam. av fam. egentliga
hönsfåglar av ordn. hönsfåglar (Galliformes; se
d. o.). Kroppen är rätt långsträckt och
stjärten hos de flesta lång. Huvudet har nakna
partier och är ofta försett med köttiga
bi-hang. F. leva i månggifte; könen skilja sig i
regel starkt från varandra till utseendet. F.
tillbringa större delen av sitt liv på marken,
där de också häcka, men de sitta dock i träd
över natten. Omkr. 180 arter äro kända,
däribland påfågel, fasaner, kalkoner, pärlhöns,
rapphöns och tamhöns. T. P.
Ädelfasan, Phasianus colchicus.
Fasansläktet, Phasiänus, tillhör underfam.
fasaner (se d. o.) bland hönsfåglarna. Stjärten
är smal, lång och vigglik. Huvudets sidor äro
nakna, men kam saknas. Hanarna bära
öron-tofsar och på tarsen sporre samt äro alla mer
eller mindre praktfullt färgade. Omkr. 35
arter och raser finnas. Alla äro urspr.
hemmahörande i s. ö. Europa och Asien från Svarta
havet till Japan. Åtskilliga arter ha för
jaktändamål införts i Europa och sedan korsats
med varandra, varför här sällan renrasiga
former påträffas. Den i Sverige liksom på
flertalet andra ställen först införda fasanen var
ä d e 1 f a s**a nen (Ph. colchicus), som urspr.
kom från trakten av Fasis (se d. o.); därav
namnet. Genom uppblandning med den från
Östasien härstammande ringfasanen {Ph.
torquatus) uppkom den vanliga sv.
»jaktfasanen» med övervägande brungul färg,
huvud och hals metallglänsande grönblå samt
från den senare formen ärvd vit halsring.
Från Turkestan härstammar den även i
Sverige införda mongoliska fasanen (Ph.
mongolicus). Till äjlelfasanerna räknas också
den likaledes till Europa införda gröna
fasanen (Ph. versicolor) och den med ända
till 2 m lång stjärt försedda ku n gsf as
a-n e n (Ph. reevesi), båda från Östasien. Till
de praktfullaste av alla fåglar höra
guldfasanen och diamant- el. A m h e r s
t-fasanen (Ph. el. Chrysolophus pictus och
amherstiae), bägge ävenledes från Östasien.
En närbesläktad form är silverfasanen
(Gennaeus nycthemerus), vars färger äro
övervägande vitt och svart. Den hålles tam i Kina
och Japan samt har även införts i Europa. —
Fasanerna livnära sig som äkta hönsfåglar av
de mest olikartade ämnen ur växtriket jämte
insekter, maskar o. dyl. I Sverige ha på flera
ställen anlagts s. k. f a s a n e r i e r, de flesta
i Skåne, med det resultatet, att fasanerna
från Uppland och söderut blivit rätt allmänna
och spela en viktig roll för jakten.
Fasanjakt är tillåten 16 okt.—31 dec. (i Skåne,
Halland, Blekinge samt Södermanlands län till 31
jan.). Fasan är fridlyst hela året på Gotland
och i Västmanlands län, jakt på fasanhöna
helt förbjuden i Örebro län, tillåten i Uppsala
län i nov. och i Blekinge i dec. T. P.
Fasänön, se Bidasoa (och bild sp. 245).
Fasc., förk. för faskikel (se d. o.).
Fa’sces, lat. (plur. av fa’scis,knippa),
med röda band sammanhållna
knippor av björk- eller almspön hos
forntidens romare. Framför ämbetsmän
med impe’rium (se d. o.) samt vissa
andra personer buros de av liktorer
(se d. o.) som symbol för överhetens
makt. Utom Rom och i fält satt i
spöknippan en bila, secüris, symbol
för rätten att straffa till livet. F.
sänktes inför det församlade folket
som erkännande av dess överhöghet
samt av lägre ämbetsmän inför högre.
Segerrika fältherrars, triumfatorers
och kejsares f. smyckades med lager. Jfr
Fascism. H. Sgn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
